I en krönika i tidningen petrus konstaterar Eva Spångberg att det är ”ett högljutt pratande på tågen nu för tiden”. SJ får ett gott råd: ”När ni har rökkupéer, barn- och hundkupéer, varför då inte också ha mobiltelefon-kupéer?” ”Folk pratar inte med sina medresenärer utan med människor långt borta.” Denna iakttagelse föranleder följande frimodiga avslutning: ”Också jag talar med min chef när jag åker tåg. Men jag behöver ingen mobiltelefon för de samtalen. De går ljudlöst från mitt hjärta till hans hjärta. Med honom kan jag tala om mina reskamrater, ja, om allting. Ingen kan avlyssna vårt samtal. Och det kostar heller ingenting. Det är kommunikation det!”
”Sjödugligheten för Noas ark var den absolut perfekta. Det har den tyske professorn Werner Gitt räknat fram med datorers hjälp.
I sina beräkningar har han funnit attarkens mått befann sig precis i brytpunkten där förhållandet mellan sjövärdighet och materialåtgång är som bäst.
Enligt Bibeln byggdes arken 300 alnar lång, 50 alnar bred och 30 alnar hög, vilket förvandlat till dagens meterenheter skulle bli cirka 137 x 23 x 14 meter. Med de måtten skulle arken kunnat kantra kraftigt och ändå tippa rätt igen. Hade måtten bara varit 5–10 procent annorlunda åt något håll skulle sjövärdigheten varit dramatiskt annorlunda.
En grupp sydkoreanska forskare har även de undersökt arkens sjöduglighet, men på ett något annorlunda sätt än professor Gitt. Också de fick som resultat en fantastiskt fin sjöduglighet. Bland annat kom de fram till att arken skulle klara minst 30 meter höga vågor.
Enligt Bibeln byggde Noa arken efter Guds exakta instruktioner: ’Noa gjorde i alla avseenden som Gud hade befallt honom’ 1 Mos. 6:22. Resultatet blev perfekt. Utan datorernas hjälp.”
Gm i hemmets vän
Källa: Genesis 2/96
”Efter 25 års arbete närmar sig nyöversättningen av hela Bibeln till svenska sin fullbordan. Ungefär sju procent av Gamla testamentet återstår, tidsplanen håller och lagom till advent 1999 kommer texterna att publiceras.”
Ovanstående utgör ingress till en artikel i “Information från svenska bilbelsälskapet” med rubriken “Allmänt accepterad översättning”. Svensk pastoraltidskrift är emellertid inte beredd att acceptera den utan skriver i en ledare: ”Den Bibel som man nu försöker pressa fram till det märkvärdiga året 2000 blir ofrånkomligen en i flera avseenden provisorisk text. Den bör presenteras och behandlas som en sådan. Guds ord får inte, vare sig i falsk högtidlighet eller i krasst marknadsföringssyfte, underordnas något så mänskligt och tillfälligt som ett årtal.” (I det föregående har påpekats att ”den tideräkning vi följer bygger på ett räknefel”.)
Sveriges nye ärkebiskop K.G.Hammar har blivit flitigt intervjuad i alla medier och har uttalat sig om både det ena och det andra med stor frimodighet. Tyvärr finns det inte mycket av värde att citera för Bibel- och bekännelse-trogna läsare. Hammars främsta trossats tycks vara att allt är relativt. F. ö. gläds han över ”andlighet” och välkomnar mera ”mystik”. I kristen fostran skriver emellertid Lars-Gunnar Pålsson: ”När det gäller mystiken är det mycket tveksamt om detta ska få större utrymme i Svenska kyrkan. Flummighet har vi tillräckligt av som det är nu.”