Våren 1995 gjorde Tobias Persson under studier på Strandhems Bibelskola ett arbete om den kristna familjen. Till Liv presenterar här ett sammandrag av den tänkvärda uppsatsen.
Våren 1995 gjorde Tobias Persson under studier på Strandhems Bibelskola ett arbete om den kristna familjen. Till Liv presenterar här ett sammandrag av den tänkvärda uppsatsen.
Tänk, vad bra det är att Gud lät Adam och Eva träffas och bilda familj före syndafallet! Redan innan några barn hade hunnit födas gav Gud dem sin välsignelse och uppmanade dem att föröka sig. Gud har gett oss hemmet, familjen och föräldraskapet som goda gåvor. Äktenskapet är en ordning som Gud har instiftat för att han vill vårt bästa. Vi är skapade till Guds avbild och därför längtar vi ständigt efter gemenskap. Och familjen är den första, viktigaste och djupaste gemenskap vi har här på jorden.
Äktenskap och familjebildning är alltså ingen nödlösning som Gud fick ta till efter vårt syndafall. Familjelivet var Guds avsikt och mening redan från början! Det skulle vara grundstenen i all mänsklig gemenskap, både för de enskilda människorna och för deras samhällen.
Som allting annat drabbades även familjelivet av syndafallet. I dag märks detta som aldrig förr. Det är svårt att bilda familjer som håller. Men äktenskapet, hemmet, och familjen är viktiga redskap i Guds hand. I det kristna hemmet kan Guds underbara evangelium spridas vidare från generation till generation, och människor kan få växa upp och mogna i sin gudsrelation.
I det kristna hemmet kan Guds underbara evangelium spridas vidare från generation till generation, och människor kan få växa upp och mogna i sin gudsrelation.
FAMILJEN – EN RESURS SOM SVERIGE HÅLLER PÅ ATT FÖRLORA
Den gällande lagstiftningen med lagar om samboende, vårdnadsrätt, partnerskap och skilsmässor ger en oerhörd frihet att välja hur man vill leva. När förhållandet blir trassligt, separerar man i stället för att försöka lösa problemen. Man flyttar ihop utan att räkna med trohet men drar sig ändå inte för att sätta barn till världen. Åtskilliga barn får därför växa upp i flera olika familjer, ibland med en förälder, inte sällan med tre och stundom till och med helt utan föräldrar.
Det verkar som om alla innerst inne vet vad som egentligen är det rätta och bästa, men ingen tror att det går att kombinera ett sunt familjeliv med karriär, självförverkligande och frihet, och så sätter man sin egen bekvämlighet i första hand. Men eftersom en trygg familj är den enda naturliga plats där man kan lära sig grunderna till social gemenskap, måste Sveriges politiker verkligen vara på sin vakt. Olyckliga människor är ingen god resurs för något land. Om det fortsätter i samma stil som hittills, kommer vår nation att urholkas inifrån. Det är ingen tvekan om att vi som vill vara kristna har ett stort uppdrag här, genom att både satsa på familjen och ta hand om dem som misslyckats.
BIBELNS ALTERNATIV
Nog vet de flesta vad som är Bibelns svar: Att ett enda, troget, livslångt äktenskap ger de bästa förutsättningar man kan tänka sig för lycka och frihet. Gud har ju skapat allt just för att vi människor ska kunna rätt använda det och njuta av det, och han har gett oss sina bud och ordningar som skyddsstängsel.
Kärleksrelationer är inte alltid enkla. Vi engageras djupt i dem, och det är lätt att bli sårad. I dag förekommer också stark propaganda för sex. Hur ska man under inflytande av samtidens ogudaktiga frigjordhet orka vänta tills man har gift sig? Det är kanske just under denna press vi kristna ungdomar gifter oss förhållandevis tidigt. Men hur ska man då kunna veta om personligheterna passar ihop om fem – tio år? Man kan ju ”växa ifrån varandra”… Statistiken och den allmänna opinionen står inte på vår sida. Men det gör Jesus! Tänk, att han har varit frestad i allt! Han vet precis vad det handlar om och han har också utvägar ur alla situationer!
DET KRISTNA HEMMET – PÅ GUDS UPPDRAG
Att vara förälder är ett heligt uppdrag med gudomligt ursprung och med gudomlig värdighet. Föräldrarna är Guds redskap i hans goda avsikt att ge barnen lekamlig och andlig hälsa och mognad – vid närmare eftertanke ett skrämmande stort ansvar! Tänk, att man över huvud taget vågar ta emot barn…
Som väl är finns Gud med. Den största hjälpen ligger nog i erfarenheter som man har från relationen med sina egna föräldrar, som i sin tur lärde sig något av sina föräldrar, som i sin tur… Vi har levt här på jorden i tusentals år alltsedan syndafallet, och fortfarande är det inte alls ovanligt att barn växer upp till glada, duktiga och ansvarsfulla medmänniskor. Nog måste Guds finger finnas med i spelet!
När vi sedan ser lite mer andligt på saken, finner vi att Gud även gett oss många exempel, råd och förmaningar i Bibeln, både i GT och NT. Läs t.ex. ”hustavlorna” i Ef. 5:22‒6:9 och Kol. 3:18‒4:1!
ETT ÖPPET ELLER STÄNGT HEM
Att vara ”öppen” anses i dag vara en god egenskap. Det gäller att ta till sig de nyheter på livets alla områden som vi ständigt blir översköljda av. All möjlig och omöjlig information flödar fritt och öppet genom tidningar, TV och Internet. Den här öppenheten har många goda sidor men också mörka baksidor. Allt beror på vad vi är öppna för.
I någon av kyrkobönerna ber man: ”Låt våra hem präglas av trygghet, sammanhållning och öppenhet.” Det är ett lite farligt uttryck. Rätt förstått är det gott att få be så, men samtidigt kan man säga, att det är just detta som i vår tid är den verkliga nöden för många hem – att dörrarna står på vid gavel för sådant som aldrig borde få komma in. I ljuset av detta blir föräldrarnas uppgift särskilt viktig. Dagens föräldrar har det nog svårare än någonsin med att visa hur man stänger sitt hem och hjärta för världen, medan man öppnar det för Jesus. Detta är en svår uppgift, som ingen kan klara utan Guds hjälp.
Allt står och faller med om föräldrarna lever som de själva lär. Barn märker tydligare än man tror, om man är falsk och inte själv når upp till de normer man sätter upp för dem. Föräldrarnas viktigaste och enda möjliga uppgift är att vara goda föredömen och trägna förebedjare. Något annat kan de inte göra.
En grundläggande sak är givetvis att föräldrarna umgås med sina barn. Om barnen aldrig träffar och pratar med sina föräldrar, äter, leker, spelar spel och arbetar i hushållet tillsammans med dem, finns det ju ingen grund för gemenskap över huvud taget.
OLIKA MEDEL FÖR ATT FÖRVERKLIGA UPPDRAGET FRÅN GUD
Det går inte att vara passiv och tro att det automatiskt ska ordna sig med barnens tro. För något decennium sedan var trenden i barnuppfostran att man aldrig skulle höja rösten, inte styra barnen. Men om föräldrarna går efter den principen kommer djävulen och världen att ta över och styra desto mer. Ondskans makter är aldrig passiva. Där de inte möter något motstånd tvekar de aldrig att slå sig ner och bedriva sin verksamhet.
En grundläggande sak är givetvis att föräldrarna umgås med sina barn. Om barnen aldrig träffar och pratar med sina föräldrar, äter, leker, spelar spel och arbetar i hushållet tillsammans med dem, finns det ju ingen grund för gemenskap över huvud taget. Ett oroande exempel är att man i många familjer äter på olika tider. Man hinner aldrig sätta sig ner en kort stund och växla några ord. Alla har så mycket med sammanträden, fotbollsträning, ridlektioner, TV-program och mycket annat. Var och en rusar vidare till sitt. De många aktiviteterna stjäl tid och tillfällen för gemenskap. (Här är kanske en av mikrovågsugnens nackdelar. Det är så lätt för var och en att värma sin egen portion när det passar. Aldrig mer: ”Kom och ät nu, innan maten kallnar!”)
BÖNEN
Att be är att öppna dörren för Jesus. Om man gör det, öppnar man också för hans välsignelse. Tänk, att vi får ha ett eget ”öppet fönster mot Jerusalem”, precis som Daniel hade. Tre gånger om dagen föll han på knä i bön, vänd mot Jerusalem. Mitt ibland otroende fiender kunde han ändå hålla kontakten med Gud.
Det är alltså viktigt att lära barnen att be, inte bara bordsbön och aftonbön, utan också att be när som helst. Bön är inte bunden till vissa dagliga rutiner. Man får tala med Gud när som helst, högt eller tyst, i nödlägen och utan någon speciell anledning, och bönelivets praktik är viktig för både barn och vuxna.
HUSANDAKTEN
Att regelbundet ha gemensam andakt är kanske den allra viktigaste rutinen i ett hem. Husandakten är ett komplement till den enskilda andakten. Det kan vara som en tröskel att komma över, innan man hittat en tid som passar alla i familjen, men det här är en sak vi verkligen skall tänka stort om – vilken välsignelse det är, när man varje dag kommer samman kring Guds ord och bön. Enligt Bibeln har föräldrarna plikten att lära sina barn Guds ord: ”Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp” (5 Mos. 6:6‒7).
FÖRSAMLINGSGEMENSKAPEN
Jag kommer ihåg när jag var liten. Då var man i söndagsskolan på förmiddagen och sen direkt efter middag var det dags att åka till missionshuset igen. Det kunde bli lite tjatigt.
Nu är det annorlunda: dels har någon tänkt efter och lagt gudstjänsten samtidigt som söndagsskolan, dels har nog mina föräldrars taktik ändå gjort nytta. Nu vill man oftast inte stanna ensam hemma när de andra ger sig av till gudstjänst. Jag tror det är viktigt att ge hela familjen en stadig rutin med tanke på gudstjänster eller möten. ”En kyrka utan barnskrik och joller under predikan har ingen framtid!” Samtidigt ska man nog tänka på att söndagen är en vilodag och fridag även för barnen, och inte lägga beslag på hela söndagen för dem.
”En kyrka utan barnskrik och joller under predikan har ingen framtid!”
SÅNGEN OCH MUSIKEN
Den kristna musikverksamheten fyller en mycket viktig funktion även utanför gudstjänstens sammanhang. I kören kan man träffa kristna från andra församlingar och få många nya vänner. Det är viktigt att ge barn och ungdomar (och även vuxna) uppmuntran att sjunga och spela till Guds ära. Det blir lätt så, att man lägger av efter några år, när man börjar gymnasiet eller när man gifter sig. Det är lite ledsamt när de äldre säger att de unga måste släppas fram och gör detta till en ursäkt för att själva sluta. Inte så konstigt att de äldre har svårt att acceptera ungdomarnas sånger. För att ungdomar och äldre ska lära sig att acceptera varandras sånger är det nödvändigt att man kan sjunga tillsammans, och det är en viktig uppgift för det kristna hemmet att lära ut och vänja barn och vuxna vid det.
GÄSTFRIHETEN
Under 90-talet har vi svenskar blivit mycket försiktiga när det gäller att öppna dörren för främlingar. Men dagens rykten om ökat våld och överfall ska balanseras mot Hebr. 13:2: ”Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det.” Jag är glad att jag har fått växa upp i ett öppet och gästfritt hem, öppet när som helst för släktingar och vänner. I ett sådant hem får man många glada minnen för livet och lär sig att omtänksamhet och givmildhet kan ge glädje även åt givaren.
Tobias Persson