Vi möter honom en vanlig tisdag. Dagen börjar tidigt. Vid strax efter fem på morgonen sätter sig Nils-Göran Nilsson i sin röda Renault och kör iväg från Åstorp till Örkelljunga.
Vi möter honom en vanlig tisdag. Dagen börjar tidigt. Vid strax efter fem på morgonen sätter sig Nils-Göran Nilsson i sin röda Renault och kör iväg från Åstorp till Örkelljunga.
– Jag brukar vara på plats när medarbetarna börjar klockan sex, säger Nils-Göran, produktionschef vid Posten i Örkelljunga kommun.
Han kommer hem vid tre-tiden. Sätter på kaffe. Nu sitter vi och samtalar vid stora bordet i rummet med utsikt genom uteplats och panoramafönster till en tidigt vårblommande trädgård.
FAMILJEFAR
Nils-Göran Nilsson kommer från Sjunkamossa vid Eket i norra Skåne. Från ett lantbrukarhem och en släkt, som under flera generationer bakåt haft många kända BV-predikanter. Bland dem kan nämnas morfar Jean Svensson och dennes bröder Titus och Sigurd. På faderns sida Ture Andersson och Sam Andersson. Liksom Nils-Göran själv är det flera kusiner och kusinbarn som är predikanter.
Hans mor har flyttat in till Örkelljunga. Hon får besök och hjälp med inköp av Nils-Göran, som tittar in till henne varannan dag efter arbetet. När Nils-Göran var 17 år flyttade han från hemmet i Eket till Helsingborg. Han slutade realskolan och började arbeta vid Posten.
1964 flyttade Nils-Göran till Åstorp och arbetade vidare inom Posten. Det året träffade han Ylva, som är född Hector. Ylva gick färdigt sin sjuksköterskeutbildning och senare fortbildning till distriktssköterska. De gifte sig 1970 och bildade ett hem, väl grundat i Gud, fyllt med värme, livfullhet och effektivitet.
Ett år som hemmapappa hade Nils- Göran när barnen var små – med närhet till dem, med matlagning, tvätt etc. och odling i familjens kolonilott med fruktbar jord.
Den egna familjen växer. Äldste sonen Paul med hustru Sofia väntar i dagarna sitt andra barn. Dottern Gunilla med maken Daniel i Örkelljunga har två barn. Sonen Olof går på Strandhems Bibelskola och yngste sonen Simon sitter just vid datorn – det är påsklov från gymnasiets naturvetarprogram.
PRODUKTIONSCHEF
Nils-Görans arbete vid Posten har utvecklats. Från tjänsten i Åstorp kom han till Bjuv och var chef i detta postdistrikt under åtta år. Inför Postens omorganisation skulle 54 av 100 chefer avgå. Nils-Göran stannade och blev under förra året produktionschef för Posten i Örkelljunga kommun.
– Posten har nu helt andra villkor än förr, säger Nils-Göran. Vi ska arbeta marknadsmässigt. Vi är utsatta för en helt annan konkurrens än tidigare. Vi arbetar i nationella avtal med kedjefirmor och söker så många lokala samarbetspartners som möjligt. I Örkelljunga leder Nils-Göran arbetslagen, som har ansvar för olika verksamhetsområden. Det råder en stark medvetenhet hos de 16 anställda om vikten av att omsättningen håller bestämda mål på åtskilliga miljoner kronor. Ledarskap och arbetsfördelning är något som Nils-Göran fått utbildning i och ständigt lever med.
– Jag lever med kortsiktiga såväl som långsiktiga mål, säger han, när vi samtalar om 2000-talets arbetsplats.
ORDFÖRANDE I FÖRSONINGSPROCESS
Engagemanget i Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner har under åren varit djupt. Nils-Göran Nilsson blev predikant 1979.
– Nu är jag ute och predikar ett par gånger i månaden. Att förkunna Guds ord har hög prioritet hos Nils-Göran. Hans aktivitet i den lokala föreningen är påfallande stor. Under 25 år var han dess ordförande. Fortfarande är han en hobbygrupp-ledare.
– Det är roligt. Vi har c:a 30 barn från icke-kristna hem. I vår har jag undervisat om Josef. Barnen lyssnar och tar emot.
I slutet av 80-talet blev Nils-Göran Nilsson invald i Bibeltrogna Vänners styrelse.
Här är det på sin plats att nämna Lambert Jepsson, Axel B. Svensson, Josef Månsson, Sigurd Stark, Henning Lindmark och Claes Johansson i successionsordning på ordförandeposten. Nils-Göran Nilsson fick 1993 träda in från posten som vice ordförande till ordförande under pågående mandatperiod.
– Det var i ett skede när konflikter kring kyrkofrågan och olika teologiska spörsmål varit påfallande intensiva. Misstänkliggöranden och ryktesspridning försämrade läget. Utredning och medling hade kommit till stånd, berättar Nils-Göran Nilsson.
Och nu var det Nils-Göran som skulle ta över rodret.
STRUKTURELL FÖRÄNDRING
En del förändringar har skett på det strukturella planet. Ett gemensamt arbetsutskott för MBV, NSM, HLM och KUS tillkom.
– Här kan vi lättare bearbeta och förbereda frågor angående arbetet i Sverige. Vi tar upp ärenden som har att göra med sällskapets ställningstaganden i exempelvis den kyrkliga utvecklingen i landet.
– För att bättre penetrera frågor om missionen i Etiopien, Eritrea, Kenya och senare Peru inrättades Missionsrådet. För närvarande håller dessutom ett system med missionsombud i föreningarna på att växa fram.
I dessa organ förbereds ärenden men det är styrelsen som fattar beslut. Styrelsen har ett eget arbetsutskott, som även kan sammanträda med telefonkontakt för klargöranden och brådskande ärenden.
– Missionssekreterarnas arbete och insatser är mycket betydelsefulla, säger en ordförande, som själv sitter på en annan heltids chefstjänst.
– Öppenhet, gemenskap och enhet, som vi har i styrelsen och ledningsarbetet, är något som underlättar, säger ordföranden, även om vi märker tendenser till polarisering.
ÅRSMÖTET 1998
– Ett nytt årsmöte står för dörren. Vad är det som är aktuellt att behandla?
– Hittills är det bara en enda motion som har kommit in och den handlar om kyrkofrågan.
Denna har sin bakgrund i föreningarnas identitet och församlingssyn. 1986 beslutades att församlingar kan växa fram inom MBV, att lekmän kan förrätta dop och fira nattvard. Då är frikyrkotanken ett faktum. Avgörande är ofta lokala möjligheter att samarbeta med Svenska kyrkan. Och dessa påverkas av såväl situationen i församlingen som den teologiska grundsynen hos medlemmarna i föreningen. Där måste vi lämna frihet, poängterar Nils-Göran.
Han jämför också med förhållandena inom den nordiska lutherdomen, där t. ex. den norska respektive danska lutherska kyrkan intar divergerande hållningar.
– Kommer ni att diskutera fortsättningen på det landsmöte som hölls i Linköping i höstas?
– Det är tänkbart att det kommer upp. Jag var själv med på Landsmötet och erfor det mycket positivt.
Aktuell är också utredningen om provinsombud, ett system som togs med från EFS, och representantskapet till årsmötet.
– I denna strukturfråga är det också en fråga om demokrati och Ordets auktoritet, menar Nils-Göran Nilsson.
HERDE
Åter till vardagen. När korrespondens ska skötas. Brev och telefax. Telefonen ringer, med både långa och heta samtal. Förberedelser för sammanträden. Ofta fulltecknade lördagar med förhandlingar.
– Då kan det vara slitsamt för familjen. Men Gud ger kraften till den kallelse jag har fått, understryker Nils- Göran Nilsson. Och jag tycker om människor.
Ja, han är en herdegestalt för sin hjord.
Ann-Mari Wiberg