Annandag Pingst fylldes Åhus Missionsgård med människor. Vi sjöng sången ”Pris ske dig, Herre och Konung för konungar alla”, och föreståndare Arthur Einarsson hälsade oss välkomna med Ps. 105:1: ”Tacka Herren, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken.”
Annandag Pingst fylldes Åhus Missionsgård med människor. Vi sjöng sången ”Pris ske dig, Herre och Konung för konungar alla”, och föreståndare Arthur Einarsson hälsade oss välkomna med Ps. 105:1: ”Tacka Herren, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken.”
Förmiddagsgudstjansten leddes av kontraktsprost Sven-Arne Svennungsson, Kungshamn, som i sin predikan utgick från Upp. 1:1‒6. Vi fick en fin undervisning om de olika församlingarna som nämns i Upp. 2 och 3. ”Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna.” Efesus församling, som hade problem med den första kärleken, Smyrna, vars andliga liv präglade församlingen, var trogen intill döden. Pergamon var centrum för kultur, men också för hedendom. Satan bodde där – varning för ockultism! I Tyatira fanns det nit men en slapphet i läran, och Sardes församling får bara klander. Tron var död. Man borde hållit fast vid det som en gång givits av kyrkans lärare. Den missionerande församlingen var Filadelfia. Den fick inget klander, bara beröm. Den var ingen kraftförsamling, men Guds ord var bevarat. Åt Laodicea, ”statskyrkan”, fanns enbart klander att ge, fast de själva tyckte att allt var bra. De saknade profil, de angick ingen. I staden fanns en förnämlig läkemedelsindustri med tillverkning av bl.a. ögonsalva. Församlingen rekommenderades att skaffa ögonsalva – Guds ögonsalva.
Den Helige Ande är Gud själv, han är Inspiratören, Hjälparen, Vägledaren. Anden talar om vad Herren säger om tillståndet i församlingen, ger förmaningar och visar på segern. Hur hopplös vår situation än ser ut, finns chansen för varje människa att bli en övervinnare, om hon bara hör vad Herren säger.
Vi blev påminda om i hur hög grad vår situation liknar den som en gång rådde i Laodicea. I varje församlingsbrev finns något för oss att ta fasta på i dag.
Hör vad Anden säger om:
- Guds ord. Man hamnar i kris, när man lämnar Guds ord. Bland många synsätt i dag om vad som är Guds ord måste vår utgångspunkt vara att Bibeln är Guds ord och grunden för vår tro. Detta kan vara svårt att förstå, men ingenting blir bättre för att vi plockar bort något.
- Jesus Kristus. Den Andra Trosartikelns förklaring är den bästa. Vi tror och vet det vi bekänner, eftersom Guds ord säger det.
- Tron. Vi har många gånger mer predikat om evangeliet, än vi förkunnat evangelium. Gud kommer till oss, delar våra villkor, lider, dör och uppstår för oss. Tron, som skulle vara en kraft, är ofta kraftlös. Vi bör göra den kristna tron attraktiv såsom något vi behöver för vår inre människa och för evigheten.
- Församlingen. Den är designad av Gud själv – Kristi kropp, skapad av Gud. Församlingen bör vara bedjande, flexibel och offensiv. Ta till vara den Helige Andes vind! Formen får växla, men innehållet måste stå fast. Församlingen ska gå ut i hela världen. Åhus Missionsgård är ett offensivt namn. Där ska förkunnas det glada budskapet.
Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingen – till dig!
TILLBAKABLICK
Efter gemensam trosbekännelse stämde vi upp sång 76. Kören Ynglingarna, som vid flera tillfällen under dagen delade sin sångarglädje med oss, sjöng bl.a. ”Vem som helst kan bli frälst, blott till Gud han vänder”. Vilket erbjudande till oss alla!
Vi blev serverade god lunch och kunde äta ute på terassen och njuta av solen.
Vid eftermiddagens möte läste Arthur Einarsson på nytt Ps. 105:1. Under rubriken ”En tillbakablick” gav han oss åtskilliga bevis på vilken välsignelse det är med en kristen lägergård. Många tacksägelser och böner har sänts till Herren för Åhus Missionsgård.
Innan denna ”missionsstation” byggdes upp hade förslaget legat på ägarorganisationernas bord i fem år. I oktober -86 söktes byggnadslov och skog började fällas på platsen. I februari -87 nedkallades Guds välsignelse över byggplatsen och arbetet påbörjades med grävning och schaktning i mars -87. Några stora penningsummor att börja med fanns inte, men för Gud är ingenting omöjligt. Mycket gåvor och kollekter strömmade in under byggarbetstiden. Totalt blev det en investering på 6,2 miljoner.
Den 5 juni -88 var det invigning av Åhus Missionsgård, en stor högtidsdag med 800 missionsvänner. Under de tio år som gått sedan dess har mycket Guds ord blivit förkunnat på missionsgården. Konfirmandundervisning, som ges varje sommar, är den mest långvariga verksamheten. Mycket av den övriga verksamheten har trogna återbesökare. Många grupper av skilda slag har knutit kontakt med missionsgården genom att förlägga kurser och läger där – diakoner, skolelever, handikappklasser, sjukvårdspersonal, dagispersonal, turister m.fl.
Under programpunkten ”Med blicken framåt” talade först Gunnar Gustafsson (tidigare styrelseledamot) utifrån Fil. 3:20‒21. Evangelium ska spridas till alla folk, så att så många som möjligt blir frälsta. Vi har fått missionsbefallningen att gå ut.
Nu är vi medborgare i Sverige, men så ska det inte alltid vara. När vi flyttar brukar vi förbereda oss noga, men hur är det inför flyttningen från detta livet? Det är för sent att söka medborgarskap i himlen, när vi lämnat jorden. Hur blir man medborgare i himlen? Kan jag köpa medborgarskap? Enligt Matt. 18:3 föds man in i himmelriket, och i dopet har vi fått medborgarrätt genom Jesus, som har all makt i himlen och på jorden.
Varje rike talar sitt språk. Här talas bönens språk. Med Jesus kan vi tala om allt. ”Ingen dig förstår som han.” Medborgare i himlen har Bibeln som rättesnöre, ”Ditt Ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Medborgarskap innebär umgänge, gemenskap, och det har vi med vår Fader i himlen och med vår äldre bror Jesus. Våra namn är skrivna där. Var rädd om detta medborgarskap! Djävulen lockar med denna världens nöjen och rikedomar. Rikta blicken framåt! Se på målet! Håll dig tätt intill Frälsaren!
Under samma programpunkt fortsatte Magnus Pettersson (vice ordf.) och gav ”en ung mans tankar om framtiden”. I Apg. 17 kan vi se hur Paulus, Silas och Timoteus, som var utsända att förkunna Guds ord, kompletterade varandra, även om de inte tyckte lika i allt. Så är det med oss också, men vi måste verka mot samma mål. Samma budskap som Paulus hade att förkunna har också vi att sprida till våra medmänniskor. Hans förkunnelse hade blandad framgång men han fortsatte i trohet. Även vi måste fortsätta, inte sitta med armarna i kors, utan drivas av villighet och ambition.
Magnus gav oss många råd att ta vara på: Vi bör kunna ta en tillrättavisning då vi har fel. Ni unga, ta initiativ, hjälp till, ta uppdrag ni bli tillfrågade om. Ni äldre, fördela arbetsbördan, ha förståelse för de yngre, var öppna för att analysera förslag innan ni förkastar dem. Tänk på att undervisningen måste anknyta till vår tid. Var med när ni kan och orkar, var med i bön. Alla bör vi ledas av Kol. 3:16‒17.
Efter denna programpunkt fick alla vara med och ge kollekt till missionsgården. Den blev 15 491 kronor.
Fride Månsson (ordf.) avslutade dagen med Luk. 24:44‒53. Lärjungarna skildes i stor glädje, som hade sin grund i Kristi uppståndelse. Där Guds Ande är nära är det gott att vara. Vi får vila i att Jesus håller sina sårmärkta händer över oss. Hans välsignande händer har även vilat över Åhus Missionsgård under dessa år.
Ynglingarnas sista sånger följde oss på hemvägen: ”Den korsfäste ville jag följa” och ”Frälsare på korset stam”.
Margareta Jämstorp