Recensioner

Värd att hedras och att bli ihågkommen

Hugo Odeberg. Till 100-årsminnet av hans födelse. Flera författare. Ett föredrag av prof. Odeberg. Lutherstiftelsen, Göteborg. 172 sid. Illustrerad.

När jag fick denna bok i min hand och började bläddra i den var min första tanke att den måste någon av alla dem som suttit vid Odebergs fötter ta hand om och recensera, någon av dem som varit hans lärjungar under tiden i Lund, t.ex. vid samlingarna i Erevna. Flertalet av författarna till boken hör till denna skara.

Nu tar jag mig emellertid friheten att skriva en anmälan för att väcka intresse för boken bland alla Till Livs läsare, som i likhet med mig har hört talas om den lärde Odeberg i Lund, läst några av hans böcker eller haft tillfälle att lyssna till hans undervisning. I denna minnesbok får vi möjlighet att lära känna människan bakom det vi hört och läst.

Själv fick jag tillfälle att lyssna till prof. Odeberg i slutet av 60-talet vid samlingar i Lund. Det kom in en högst oansenlig gammal man i den välfyllda lokalen Filippi. Han satte sig i en fåtölj med ett bord framför sig. På bordet staplade han upp ett antal böcker, slog upp dem på bestämda sidor och ordnade dem prydligt. Plötsligt slog professorn ihop alla böckerna. Det blev alldeles tyst. Han började tala – eller snarare tänka högt – helt fritt. Han höll på i cirka en timme, och hans tal var fyllt av citat från de hopslagna böckerna. Jag fick intrycket att där satt ett levande bibliotek. När du läser föredraget i början av boken får du en bra bild av hurdan hans framställning var.

I ett biografiskt porträtt av Tryggve Kronholm får vi följa Hugo Odeberg från Dal i Åmåls församling från pallen hos hans ensamstående mor i det enkla hemmet Sågebacken till ärkebiskop Söderbloms bord och till professorsstolen i Lund. En väg präglad av begåvning, målmedvetenhet och en arbetsinsats som nog saknar motstycke. När man läst denna biografi, som också ger bakgrund till flera av de historier som berättas om Odeberg, kan man sammanfatta hans liv i begreppen språk, teologi, natur och originalitet. Inom dessa områden tycks ingenting ha varit honom främmande.

Den bok som Odeberg sysslade med hela sitt liv var Böckernas Bok – Den Heliga Skrift. Om den säger han: ”Skriften är en enhet, där varje bok är förbunden med varje annan bok och där varje ord är förbundet med varje annat ord.” Bibeln är ”Gud-andad”, Guds Ande blåser ännu ur Skrifterna. – Om detta skriver Johan Eklöf i avsnittet ”Mysteriet som skall förvaltas”. – Odeberg blev aldrig färdig med den Heliga Skrift. Han säger: ”Att kunna helt fatta och uttömma innebörden i ett ord av Jesus, det bör ingen tilltro sig.” Bibelkritikens hypoteser beskriver Odeberg som ”allesammans försök att komma ifrån det stötande och obekväma i Bibeln”.

Om språken och språkgeniet Odeberg skriver Sten Hidal. Odeberg älskade språk och använde helst engelskans ”by heart” i stället för vårt ”utantill”, för språkets plats ansåg han vara i hjärtat. Då förstår man varför Odeberg alltid talade utan manuskript.

För mig personligen är artiklarna av Rune Söderlund och sonen Bengt Odeberg de intressantaste, för de tar båda upp Odebergs mest kända skrift ”Fariseism och kristendom”. Den är känd för att vara den mest klargörande avhandlingen om skillnaden mellan den mänskliga religion, moral och etik som tilltalar förnuftet – fariseismen – och sann kristendom med Kristi kors i centrum. Bengt Odeberg citerar sin fars ord om att fariseismen kommer att verka som ett dödligt gift om den fritt får breda ut sig i den kristna församlingen.

Att Hugo Odeberg var en stor beundrare av skapelsen och en enastående naturkännare var en nyhet för mig. Det är kanske inte så vanligt bland skriftlärda teologer. Kerstin Svahn skriver om sina upplevelser av detta.

I många bokhyllor i kristna hem står tre stora bokband med titeln ”Illustrerat Bibellexikon”. På försättsbladet står det: Redaktion: Hugo Odeberg och Thoralf Gilbrant. Den sistnämnde berättar i slutet av minnesboken om deras arbete med detta mästerverk.

Den som vill läsa eller veta mer om den enastående skriftlärde teologen Hugo Odebergs produktion får i slutet av boken en bibliografi över hans författarskap.

Jag vill verkligen rekommendera alla att läsa denna bok för att möta en person vars liv Gud använde i sin tjänst, en man med en unik begåvning och stor originalitet men också med mänskliga svagheter.

Göte Hansson

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan