Jesus visste

Ni vet att det om två dagar är påsk. Då skall Människosonen bli utlämnad till att korsfästas. Matt. 26:2.

 

VAD LÄRJUNGARNA VISSTE

Påsk betyder ”gå förbi”, ”skona” och påsken firades till minne av Israels barns räddning ur Egypten. Det visste lärjungarna. De kände till berättelsen om sina fäders uttåg ur fångenskapen i Egyptens land och visste hur det slaktade påskalammets blod räddat dem som fanns i de hus som hade dörrposterna och övre dörrträet bestrukna med detta blod. ”Blodet skall för er vara ett tecken på de hus där ni är, ty när jag ser blodet skall jag gå förbi er.” 2 Mos. 12:13. Att den dagen skulle vara en minnesdag och firas som en Herrens dag, det visste också lärjungarna.

 

VAD LÄRJUNGARNA INTE VISSTE OCH FÖRSTOD

Vi läser om att när Jesus ”rakt på sak” talade med dem om sitt lidande, sin död och uppståndelse, ”förstod de inte vad han sade och vågade inte fråga honom”. (Mark. 8–9.)

På väg upp till Jerusalem gick Jesus före de sina. ”De som följde honom var förskräckta och fyllda av fruktan” Mark. 10:32. När Jesus ännu en gång talade om för lärjungarna att ”Människosonen kommer att utlämnas åt hedningarna, hånas, bespottas, gisslas och dödas” (Mark. 10:33), började Jakob och Johannes tala om äreplatser i härligheten. Vad Jesus gick till mötes, ”det var fördolt för dem, så att de inte fattade vad han menade”. (Luk. 18:34.)

 

JESUS VISSTE

Men på flera ställen i passionsberättelsen står det så välsignat: ”Jesus visste.” Med öppna ögon och klart medvetande gick Jesus mot blodssvetten i Getsemane, törnekronan hos Pilatus och gudsövergivenheten på Golgata. Han visste både vad och när han skulle lida. Han hade tidigare sagt: ”Året för min återlösning hade kommit” (Jes. 64:4) och nu kunde han också ange den bestämda dagen. ”När tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt” Gal. 4:4. Jesu korsfästelses dag blev världens förlossningsdag.

 

JESUS VISSTE MER

Jesus var väl medveten om att en av hans lärjungar skulle förneka honom, att Judas skulle förråda honom och att de som var med honom i Getsemane skulle somna. Han visste att alla skulle överge honom. Han skulle på korset ropa: ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?” Matt. 27:46.

Jesus visste att hans lärjungar i alla tider skulle vara bristfulla, skröpliga, svaga och eländiga. Jesus vet att du och jag i våra liv förnekar och förråder honom och inte är tillräckligt vakna över vår situation. Vi blir sömniga och somnar. Men tänk så nådefullt att Frälsaren trots denna vetskap utgav sig själv i en blodig död på Golgata kors för att rädda dig och mig för evigheten!

Det är livsavgörande att Herren väcker oss i tid, medan nådens dag varar. Det är nödvändigt att vi genom Guds lag får våra ögon öppnade över vår egen synd, så att vi får ett personligt behov av syndares Frälsare. Just nu när du läser dessa rader har Jesus samma hjärtelag mot syndare som han en gång hade mot de båda rövarna på avrättsplatsen. Den ene förhärdade sitt hjärta men den andre bekände: ”Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han (Jesus) har intet ont gjort. Och han sade: Jesus tänk på mig, när du kommer i ditt rike. Jesus svarade: Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset” Luk. 23:41–43.

Rövar’ns bön min bön ock är: Tänk på mig, o Herre kär, i ditt rike! – och han har ock för mig ett nådigt svar.
Jesus, klädd i blodig skrud, övergiven utav Gud, är en borgen, att ej jag övergivs på Herrens dag.

Carlåke Söderlind missionär, resesekr. i MBV

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan