Vi börjar närma oss slutet på kyrkoåret och de allvarliga domstexterna. De handlar om att det finns två slags tillvaro i evigheten, med Gud eller utan.
Vi börjar närma oss slutet på kyrkoåret och de allvarliga domstexterna. De handlar om att det finns två slags tillvaro i evigheten, med Gud eller utan. Tillvaron utan Gud – helvetet – beskrivs som en sjö av eld och svavel, som lidande utan gräns. Dessa bilder är svåra att ta till sig, och många förkunnare i dag har med bilderna tyvärr också förtigit den bakomliggande verkligheten.
Begreppet helvete används ibland också för att beteckna fruktansvärda tillstånd och upplevelser i vår värld, här och nu. Vi som förskonats från krigens fasor vet inte vad det innebär att ligga i skyttegravar, när automatelden viner, eller i skyddsrummen, när bombmattorna faller över bebyggelsen. Men en sak vet vi – hur hemskt det än är – det är inget helvete i Bibelns mening. Gud finns nämligen också mitt i detta fruktansvärda!
I ett skyddsrum finns en mor som har omsorg och kärlek till sitt barn. I en skyttegrav kan en soldat ge sin sårade kamrat hjälp, med risk för sitt eget liv. Mitt i all ondska finns ett spår av det faktum att vi är skapade till Guds avbild. Men sådant förekommer inte i helvetet. Där är inte ens döden en möjlighet till befrielse. Varför? Jo, det är en tillvaro utan Gud!
Men Gud vill inte att någon enda människa ska drabbas av detta. Därför har Gud själv genomlidit tillvaron utan Gud och under Guds vrede – helvetet – när Jesus ropade ut på korset: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Gud blev övergiven av Gud för att vi ska få gemenskap med Gud. Men han tvingar inte på dig sin gemenskap, han erbjuder den.
Han erbjuder sin gemenskap till dig på otaliga ställen i Bibeln. Han ger oss förlåtelse för synden, som står i vägen för vår gemenskap med Gud. Kom! Jag förlåter! Jag utstryker! Hans kärleks famn står öppen för dig i dag. Och han vill att du erbjuder hans gemenskap vidare till dina medmänniskor, som ännu inte har tagit emot inbjudan. Gå ut! Bjud in! Predika! Döp!
”Och Anden och bruden säger: Kom! Och du som hör det, säg: Kom! och du som törstar, kom! Den som vill får ta livets vatten för intet.” Upp. 22:17. Med Gud!
Per Runeson