Guds tid i Etiopien

Sedan början av  1930-talet har missionärer verkat i den del av Etiopien som nu kallas Arsi, tidigare Arussi. De har kämpat och bett, liksom många, många missionsvänner, om att Guds ord skulle bära frukt. Och visst har det burit någon frukt under åren, för Herren har välsignat utsädet. Men nu är det på ett alldeles speciellt sätt Guds tid i Arsi. Stora skaror kommer för att höra det levande och livgivande Ordet – och undren sker: människor kommer till tro, ja, det är väckelse som aldrig förr, och detta i områden där islam har regerat ostört under lång tid! Visst är det anledning till att lova och prisa Herren för hans underbara verk!

Men väckelsetid och skördetid medför också ”växtverk” i Guds rike, mänskligt sett. Det krävs ännu en tid ett speciellt stöd från oss, som får uppleva detta, så att väckelsens folk blir bevarade på den fasta grunden. Det gäller den del av Jesu ord i missionsbefallningen där han säger: ”… lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.”

Det följande är utdrag ur brev och rapporter från ato Milkias Petros, numera Lutherska Kyrkans i Etiopien president, också stationsföreståndare i Asella samt ledare av evangelisationsarbetet i Arsi. Han skriver:

JESUS VÄLSIGNAR DE SINA

”Sedan förde han dem ut till Betania och lyfte sina händer och välsignade dem. Och medan han välsignade dem, skildes han från dem och blev upptagen till himmelen. Då föll de ned och tillbad honom och vände tillbaka till Jerusalem med stor glädje. Sedan var de ständigt i templet och prisade Gud” Luk.  24:50–53.

ETT GLÄDJEROP!

Vi har nu den stora glädjen att kunna lägga till flera nya församlingar i Arsi. Inom Laqi pastorat är de tre: Gasore, Tjopa och Goto; inom Tjefe Djila pastorat två: Abure Qobo och Bore; inom Kofele pastorat också två: Germama A och Germama B och inom Qersa pastorat en: Tuqiso.

Vi tackar Herren Gud för att han har ökat på antalet församlingar! Totalt är det nu  31 platser i Arsi, där evangeliet förkunnas inom vår Lutherska Kyrka! Prisad vare Herren!

ETT ROP AV FÖRTVIVLAN

Ato Milkias fortsätter: Men vi har stora problem här. Först gäller det vården av alla dessa församlingar. Asella-stationens bil är gammal och går ofta sönder under körningar ute i distriktet. Dessutom har priserna påarbe drivmedel höjts kraftigt, så detta utgör ett hinder. Eftersom kyrkans budget inte har ökat, har det blivit mycket svårt att komma ut på landsbygden och där sprida det glada budskapet, evangeliets ord, och stödja och uppmuntra särskilt de många nya församlingarna.

Herren Jesus har i Luk. 11:9–10  sagt: ”Bed och ni skall få. Sök och ni skall finna. Klappa på, och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner och för den som klappar slås dörren upp.” Därför är det vår uppgift att be till honom, att han själv öppnar dörrar.

Vårt nästa problem är att våra evangelister har en mycket låg lön. Lägsta lönen är 75  birr i månaden, medan andra kyrkor som lägst betalar 250  birr. Därför har fem av dem nu lämnat sin anställning i Lutherska Kyrkan och gått över till annan tjänst med en lön som kan försörja dem och deras familjer. Detta kommer att få svåra konsekvenser för vårt arbete ute i församlingarna. De evangelister som är kvar frågar hela tiden efter löneökning, så de kan klara sig. Men eftersom MBV:s anslag inte ökat, har Lutherska Kyrkan inga ytterligare egna medel att ge något som helst lönepåslag av. Framöver kommer detta utan tvekan att vara farligt för vår verksamhet.

HERRE, VÄLSIGNA! HERRE, HJÄLP!

Ato  Milkias fortsätter: Låt mig återgå till väckelsen och det andliga arbetet. I mitten av juni förra året döptes åtta barn och fem vuxna, alla tidigare muslimer. Detta skedde på en plats som heter Seqela, där man nu samlas i en tillfällig kyrkhydda. Det är vår förhoppning och bön att församlingen ska kunna bygga en kyrka där, och att Herren Gud ska välsigna denna plats för sitt eget arbete. En av församlingsmedlemmarna har av sin jordbruksmark skänkt tomten, för att de troende framöver ska kunna samlas där till gudstjänst. Den här mannen var tidigare muslim!

Men muslimerna i byn opponerar sig mot planerna på att bygga en kyrka, berättar ato  Milkias vidare. Någon dag senare kom de till mig och varnade oss för att bygga en kyrka där. Det vill vi inte, sa de. Men även om de protesterar, så tänker Herren på det arbete, som ytterst är hans eget. Var med och hjälp oss i bön för detta! Han har gett oss löfte om att alltid vara med oss. Vi får nu be till honom och överlämna saken i hans allsmäktiga händer! Och så tillägger ato  Milkias: Och jag håller nu på att samla virke till väggarna i kyrkan.

Vi måste nog alla be: Herre, ge oss en sådan tro!

ARBETET VÄXER OCH GÅR VIDARE

Ato Milkias berättar vidare om en intressant plats: Den 2  juli körde jag till Oitu, platsen norr om Langanosjön, där vi med goda vänners hjälp har köpt ett hus, som ska ställas i ordning och bli en kyrka. I närvaro av qebelens  (den lokala myndighetens) ordförande överlämnades huset formellt av säljaren till mig som Lutherska Kyrkans representant. Därefter överlämnade jag det åt ordföranden i församlingen, ato  Ferendjo, och till medlemmarna, allt i närvaro av mycket folk. Eftersom det var söndag, höll jag en kort predikan och gav en del råd åt alla de församlade, varav många var muslimer. Församlingen gladdes oerhört!

Om ett par månader ska jag försöka komma tillbaka och åter predika där, för jag måste besöka dem, tills de har blivit så etablerade, att de själva kan helt ta hand om det. Så långt ato  Milkias brev.

VAD SKA JAG NU GÖRA?

Du som läser detta, visst grips du av samma stora glädje och tacksamhet? Herren Jesus lever och visar sig för fattiga människor i Arsis lågland! Tackar du honom för detta stora under? Guds rike går framåt! Och du vill alldeles säkert vara med och stödja detta arbete så mycket du orkar. Varje investerad krona har här helt påtagligt evighetsvälsignelse med sig, främst för dem som får höra evangeliet genom ditt stöd, men också för dig själv, när du tar ditt ansvar för en liten del av Guds stora rike här på jorden.

Självklart vill du vara med om att sprida Guds rike och välsignelse över onådda och nådda människor där – och bli rikt välsignad. Du går väl med i segertåget?

Jens Ipsen

F.d. missionär i Etiopien

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan