”Norrland? Var ligger det?” Funderingarna var många när jag fick frågan om jag ville följa med och fira nyår på Missions- och ungdomshemmet Fridhem i Vännäs.
”Norrland? Var ligger det?” Funderingarna var många när jag fick frågan om jag ville följa med och fira nyår på Missions- och ungdomshemmet Fridhem i Vännäs.
Jag var länge tveksam till att resa. Tänk, resa 120 mil för ett läger, när jag kunde åka på ett läger hemma i Skåne utan att behöva packa långkalsonger o.dyl. Men den 28 december stuvade vi in oss i bilen på Missionsgården Strandhem i Örkelljunga och en lång resa tog sin början.
Den vänlighet vi möttes av när vi kom var överväldigande. Man kom fram till oss och tog i hand och småpratade lite. Jag kände mig genast välkommen. Det var en märkbar skillnad mot hemma. Jag pratade om detta med några norrlänningar. De sa att alla som brukar komma till Fridhem känner varandra så väl, att när det kommer någon ny, ser man det direkt. På våra läger i Skåne har man inte samma koll på vilka lägerdeltagarna är, var de kommer ifrån osv. Kanske är detta en utmaning för oss!
Något som var nytt för mig var att fira nyår med alla generationer representerade, från spädbarn till pensionärer. Det var spännande, och det gav mig väldigt mycket.
Temat för lägret var ”Hoppas på Herren” och en av talarna var etiopiern qes Bruk Wubishet. Han undervisade i ämnet ”Bön”. Vi måste lära oss förstå vikten av bön och utnyttja den mycket mer än vad vi gör – bönen är faktiskt till för oss! Vi måste våga hoppas på Herren och vad han kan göra.
Lars-Åke Nilsson från Åsljunga talade över ett antal psalmer. En av dem var Psalm 46, som har överskriften ”Gud är med oss”. Vi får instämma i den åttonde versen: ”Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg.”
Dagarna rymde ett flertal olika aktiviteter. Förmiddagarna ägnades åt undervisning i form av föredrag och predikan. Under eftermiddagarna övade lägerkören och lägerorkestern och det förekom också olika former av undervisning, t.ex. föredrag och frågelåda. Eftersom Fridhem inte har någon anställd kökspersonal var det frivilliga lägerdeltagare som tog hand om matlagningen.
Klockan nitton samlades vi till kvällsmöte eller missionskväll. Efter kvällsmötet var det kvällsfika och aftonbön, och därefter bar det för många av till idrottshallen.
Nyårsafton var lite annorlunda jämfört med vad jag är van vid. Kvällen bjöd på ett flertal vittnesbörd och en predikan, som skulle sluta en kvart före tolvslaget. Nu blev det lite förseningar, så vi missade ”det magiska tolvslaget”, men det gjorde inte så mycket. I stället för fyrkverkerier fick vi lyssna till inspelade kyrkklockor. Efter klockringningen ljöd en fanfar – sedan var det fyrverkerier som gällde! Kvällen avslutades med sång och fria vittnesbörd. Det hela var mycket lugnt och skönt.
Var det då så som jag hade förväntat mig? En sak som jag reagerade på var att det var väldigt mycket undervisning. Jag tror att det hade varit ganska svårt för en icke-kristen att följa med. Det gavs så mycket på en gång. Här tror jag att det är lättare för den nykomling som åker på något av lägren i Skåne. Men jag måste ändå säga att det var ett fantastiskt fint läger, och jag återvänder gärna till Fridhem. Jag tror att vi har mycket att lära av varandra i syd respektive nord och hoppas att det i framtiden kan ske ett större utbyte mellan missionsgårdarna.
Ha ett fortsatt Gott Nytt År! Gud välsigne er alla!
Jeanette Persson
Studerande, Örkelljunga