Vi svänger in på en liten väg genom en allé. En banderoll i trädkronorna: ”I Guds närhet”, kort därefter en hög, stängd järngrind. Hit med inte längre! signalerar den. Vi kör vidare och kommer allt närmare mötesplatsen, människorna som vi sett så många gånger förr, den förväntansfulla stämningen…
Det visar sig också när vi deltagit i mötet att vi kommer allt närmare Gud. Han har ingen stängd grind där vi får stå utanför och kika på honom på avstånd. Nej, han vill ha oss nära! Han vill bo i oss, vara i oss och han är intresserad av varenda människa!
Vi börjar med bön och lovsång en stund före dagens första programpunkt. På så sätt tar vi upp kommunikationen med Gud och riktar in våra tankar på honom. Människor strömmar till under tiden och sätter upp sina stolar i gräset framför talarstolen, som i år är prydd med solrosor i stora mjölkkannor från förr. Zinkbaljor och zinkhinkar med tagetes hänger under räcket och står på marken framför.
Stefan Ekström hälsar oss välkomna. Han uppmanar oss: ”Sätt på din andliga mobiltelefon och ta emot Guds SMS! Var beredd på att bli förändrad av Guds meddelande till dig! Välkommen till att sitta ner i lugn och ro och ta emot Gud i ord, sång, musik och vittnesbörd från missionsfälten. Välkommen till bot och bättring, välkommen att dela med dig av dina pengar, välkommen att inspireras och välkommen till Guds närhet!”
Här delar jag nu med mig något av det som särskilt talade till mig under sommarmötet.
Gud är ingen fantasifigur. Han är inget spöke eller en produkt av människors behov. Han är verklig. ”Det är om livets ord vi talar”, ”…det som vi har sett med egna ögon”, ”…vi såg hans härlighet”, skriver Johannes. Allt vad vi längtar efter innerst inne finns hos Jesus Kristus. Vi är inte lämnade åt meningslöshet och ondska.
En utmaning till den som längtar efter Gud och vill vara i hans närhet: Är du beredd att sätta Gud först i ditt liv? Din personliga tid med Gud är oerhört viktig. Du måste ta dig den själv. Inga genvägar finns till växt och mognad. Det dagliga levande vattnet ger ett grönskande liv. Bönen är Guds idé och inte ett medel för oss att få Gud in i vår värld. Han är ju redan här. Stillhet, bön, lyssnande och bibelläsning är redskap som Gud använder för att få mig att inse att jag behöver honom.
Frontlinjen mot sekulariseringen står hos mig själv, i min kristna gemenskap, ut mot icke kristna vänner och mot samhället och den allmänna debatten.
Rom. 12 – en gräns mot den sekulariserade världen: Älska varandra, gläds med dem som är glada, gråt med dem som gråter, välsigna dem som förbannar er och ge din ovän vad han behöver. Detta samlar glödande kol på min nästas huvud. Om det samlas glödande kol på huvudet vaknar man upp. Det bränner! Då kan Gud få komma till tals med den människan.
I Guds närhet får vi en smittande tro. Om vår tro ska bli smittande måste vi leva så att vårt sätt att vara speglar vår tro. ”Ditt liv talar så högt att jag inte hör vad du säger.”
Tvål renar först när jag håller den i handen. Inga teorier eller bilder om tvål gör någon verkan på smuts. Tron måste på samma sätt vara verklig för oss för att den ska bli smittande. För att människor ska bli smittade av tron måste de bli berörda på djupet. Jesus pekar på synden, men respekterar och älskar människan och ger möjlighet till upprättelse. Det finns en fråga som är viktigare än alla andra: Känner du Jesus? Har du blivit smittad av honom? Syndernas förlåtelse är ingen teori. Det är en verklighet, som förvandlar människor. Gud kallar oss till att dela ut tvålen syndernas förlåtelse till längtande medmänniskor.
Vi uppmanades i avslutningen av KUS:s ordförande Fredrik Carlsson att ta med oss Joh. 1:42 hem och varje dag be Gud att få vara en Andreas, som förde Petrus till Jesus. Inte omvända människor eller övertala dem. Bara föra dem till Jesus. Sedan tar Jesus hand om resten!
Hanna Waldemarson Norrköping