Efter 40 år i öknen är Israels folk nu framme vid det utlovade landet. I stort sett utgörs Femte Mosebok av Moses avskedstal till folket, där de är samlade öster om Jordan, före övergången till Kanaans land. Mose vet att hans död är nära förestående och nu kallar han samman folket för att ge dem sitt andliga testamente. Till stor del är avskedstalet en påminnelse om vad som hänt under de 40 åren sedan de lämnade Egypten och en upprepning av den lag Herren gav vid Sinai. Eftersom hela den generation som först fick ta emot lagen vid Sinai nu var död – förutom Mose, Josua och Kaleb – var det viktigt för Mose att upprepa och fördjupa lagen för den nya generationen.
INDELNING OCH INNEHÅLL
Moses avskedstal består egentligen av fyra långa tal. De två första är en tillbakablick, medan tredje och fjärde talet blickar framåt:
Första talet (kap. 1–4) är en blick tillbaka på ökenvandringen och hur Gud hela tiden lett sitt folk.
Andra talet (kap. 5–26) återger den lag som gavs vid Sinai. Men det är inte bara frågan om en enkel upprepning. Mose kommenterar och tillämpar den för att var och en i den nya generationen skall förstå.
Tredje talet (kap. 27–30) handlar om hur Israel skall få inta löfteslandet. Mose betonar lydnadens välsignelse.
Fjärde talet (kap. 31–34) innehåller Moses sista förmaningar till folket, präster, leviter och ledare. Josua får nu axla rollen som folkets ledare. I kap. 34 läser vi till sist också om Moses död.
Det finns en rad viktiga tankar som återkommer i boken:
- Guds kärlek, nåd och barmhärtighet är det grundläggande i hans förbund med Israel.
- Människans gensvar i förbundet skall bestå i kärlek, förtröstan till och lydnad för Gud och i kärlekshandlingar mot medmänniskan.
- Allvarliga varningar för avgudadyrkan och för olydnad mot Herren.
5 MOS. OCH NT
Nya testamentet lär oss att Femte Mosebok är en viktig bok. I NT återfinns inte mindre än 80 citat och hänvisningar. Boken tycks också ha varit särskilt älskad av Jesus. När han frestas i öknen avvisar han alla de tre frestelserna med citat just ur Femte Mosebok.
I Femte Mosebok finns en av GT:s mäktigaste profetior om den kommande Messias, Profeten, 18:15, 18. Detta löfte om Kristus citeras i Apg. 3:22 och 7:37.
Mose är själv en förebild till Jesus: Hans befrielse från döden som barn, de många åren i stillhet, hans villighet att lämna tillvaron som kungason för att rädda sitt folk, hans gärning som medlare mellan Gud och folket m.m. Men samtidigt är det tänkvärt att lägga märke till skillnaderna: Mose föll i frestelsen (det var därför som han inte fick komma in i löfteslandet), men Jesus övervann den. Mose förmådde inte ensam bära folket, medan Jesus ensam bar all världens synd upp på korset. Mose kunde inte föra folket in i löfteslandet, men Jesus kan föra oss in i det eviga löfteslandet!
Fredrik Carlsson red.