Saxat

EFS vill ha kontakt med MBV

I en motion till EFS’ årsmöte, föreslog Stefan Svensson – ny rektor på Glimåkra Folkhögskola – att EFS skall söka kontakt med Bibeltrogna Vänner. Budbäraren (i nr 28–32) skriver: ”Sedan brytningen 1911, då Bibeltrogna Vänner bildades i opposition mot EFS, har de båda inomkyrkliga rörelserna inte haft någon officiell kontakt med varandra. I motionen föreslår Svensson att EFS’ styrelse ska bjuda in ledningen för Bibeltrogna Vänner för regelbundet återkommande samtal.” EFS’ årsmöte beslöt att bifalla motionen.

Ännu har ingen officiell kontakt tagits med MBV:s ledning.

Norsk storsamling kring Guds Ord

Ledare i Den norska kyrkan och andra kristna lutherska sammanhang i Norge har tagit initiativ till något som kallas ”Timoteus-felleskapet”. Initiativet liknar på svensk mark gemenskapen kring de Linköpingsmöten som hållits år 1997 och 2000. Biskop Odd Bondevik, generalsekreterare Anfin Skaaheim och Egil Grandhagen m.fl. önskar samla unga och äldre till en förnyad tillit till Guds Ord, och man vill tala klart om vad efterföljelse av Kristus innebär idag. En skrivelse har utarbetats, ”Timoteus-dokumentet”, som man skall ställa sig bakom vid en stor konferens 28–29 september i Oslo.

Timoteus-dokumentet är mycket läsvärt och vi avser att återkomma till dokumentet och publicera det i sin helhet (kanske i den fördjupningbilaga som kommer med oktobernumret av Till Liv). Men redan nu vill vi ge några smakprov:

• ”Att ha Jesus till Herre betyder att följa honom genom att låta sig sändas till världen. Evangelisation i närmiljön och missionsarbetet bland andra folkslag är inte en valfri hobby, utan en del av vår identitet i Kristus. I den tjänsten har vi alla olika nådegåvor och tjänster, men alla är vi en del i gemenskapen.
• ”Vi lever i ett välstånd som ingen generation före oss har upplevt. Men Jesus säger att ’Ni kan inte tjäna både Gud och mammon’ (Matt. 6:24), och aposteln Paulus säger att ’de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång.’ (1 Tim. 6:9.) – – – Att följa Jesus i dag är en förpliktelse till att välja en enkel livsstil för att kunna ge mer till hjälparbete och evangelisation.”
• ”Jesu död på korset är det starkaste beviset på att varenda människa är älskad av Gud och har ett oändligt värde i hans ögon. Vi är skapade till Guds avbild och står under hans beskydd (1 Mos. 1:26). – – – Bekännelsen ’Jesus är Herre’ förpliktar varje kristen till att kämpa för att det liv Gud har skapat, bevaras från befruktningen till en naturlig död. Tysthet och likgiltighet inför lagar som kränker människans rätt till liv är en förnekelse av honom som är livets Herre.”

Uppgifterna är hämtade från Utsyn (nr 16–17)

De homosexuellas krav och kristen tro

Bibelns bud om äktenskap, sexualitet och samlevnad ifrågasätts i dag på punkt efter punkt. Stor vilsenhet råder. Guds goda gränser och avsikter nonchaleras alltmer. Just nu får de homosexuellas krav mycket uppmärksamhet i media. I tidningen Trons Värld (9/8) tar Krister Holmström upp saken i en ledare: ”Sverige befinner sig i ett läge där de homosexuellas samtliga krav är på väg att gå igenom. Inom några år är det troligt att homosexuella har rätt att adoptera, att homosexuellt partnerskap inkluderas helt i äktenskapslagstiftningen och att homosexuella omfattas av lagen om hets mot folkgrupp. Steg för steg har politikerna accepterat RFSL:s agenda. När ledande politiker får frågor från journalister om RFSL:s krav, svarar de nästan undantagslöst att tiden snart är mogen…” Men det faktum att de homosexuella ser ut att snart få igenom alla sina krav i samhället innebär inte att de nu slappnar av. Nu riktas fokus i stället alltmer på kyrkorna. ”Homosexuella ska få rätten att vigas samman i kyrkan och välsignas av Gud. Kristna däremot skall inte längre ha rätt att citera Bibeln och ge uttryck för en avvikande mening om homosexualitet. Det är mot detta som RFSL strävar.”

Holmström noterar att allt färre ifrågasättande röster hörs. Det gäller definitivt i den profana debatten, men också de kristna blir allt tystare. Han skriver att en orsak kan vara att dessa frågor lätt blir uttjatade och får oss kristna att framstå som negativa nej-sägare i stället för livsbejakande förmedlare av goda nyheter. ”Som kristna har vi till främsta uppgift att vittna om Guds kärlek och nåd, men samtidigt är det vår skyldighet att stå upp för och undervisa om den bibliska etiken. Det är ingen lätt ekvation att få ihop, vare sig för församlingar, kristna ledare eller en kristen tidning.”

Under rubriken ”Kristna måste stå för sanningen” avslutas ledaren med följande tänkvärda ord: ”Det måste sägas och skrivas klart och tydligt att denna samhällsutveckling inte kan förändra den bibliskt grundade kristna ståndpunkten. Som kristna står vi fast vid sanningen att Gud inte välsignar homosexuell samlevnad, och att en sann kristen inte kan hävda rätten att leva ut homosexuella känslor eller en homosexuell läggning.

Gud har gett oss människor ramar att leva inom, och ramen för den sexuella kärleken är äktenskapet mellan man och kvinna. Detta kommer bibeltroende kristna att stå fast vid oavsett samhällsutvecklingen och lagstiftningen. Vi har ingen anledning att söka strid eller provocera, men när världen börjar ställa krav på Guds välsignelse via kyrkan, är det hög tid att alla bibeltroende kristna gemensamt säger ifrån att gränsen för det acceptabla är passerad. Då handlar det inte längre om de homosexuellas rätt att slippa diskriminering utan då handlar det om religionsfriheten och samvetsfriheten för troende.”

Antalet skilsmässor ökar

Skilsmässorna i landet ökar, skriver Nya Dagen (9/8). ”Enligt statistik gjord av EU:s statistikbyrå ligger Sverige i topp tillsammans med Belgien, när det gäller antalet skilsmässor i Europa.” I Sverige spricker nu drygt 53 procent av alla ingångna äktenskap. Och antalet registrerade skilsmässor ökar för varje kvartal som går. Ökningen ser ut att fortsätta.

Kärnfamiljens betydelse

I Svenska Dagbladet (21/6) fanns en insändare under ”Brännpunkt” undertecknad av Carl-Erik Sahlberg, präst, och Inga Pagréus, diakonissa, i S:t Clara i Stockholm. De ställer utifrån sitt omfattande arbete med missbrukare och hemlösa i Stockholms City frågan varför människor hamnar i denna misär. De skriver att orsakerna är många men att ett genomgående mönster är att de i de flesta fall (80–90 procent) kommer från splittrade hem. ”C:a 370 000 barn och ungdomar under 18 år i Sverige i dag har upplevt föräldrarnas skilsmässa. Nu är det förstås inte så att alla dessa 370 000 barn och ungdomar mår illa, men tillräckligt många gör det.” Efter att ha hänvisat till flera olika undersökningar som stöder deras erfarenhet att skilsmässobarn ofta drabbas hårt, avslutas insändaren med följande uppmaning: ”Förr hade föräldrar många barn. I dag har barn många föräldrar. Idag vid soppköket på Sergels torg möter vi Peter och Petra – skilsmässobarn och tunga heroinister. Något måste göras – och något måste göras fort! Alla goda krafter behöver samverka för att skapa trygga och bestående uppväxtmiljöer. För Peters och Petras skull.”

red.