Etiopien
Elin Claesson, 21, Vindeln och Kristina Davidsson, 20, Lund har under hösten vistats i Etiopien. De återvände till Sverige den 7 december. Den 12 december hade Håkan Ekström och Karin Gunnarsson ingående och intressanta samtal med volontärerna. De har inte varit knutna till någon fast verksamhet utan kunnat resa till olika delar av landet. De har knutit många kontakter och fått god inblick i den Lutherska Kyrkans arbete, t.ex. församlingsarbete, gudstjänster och socialt arbete, bland annat gatubarnsarbete.
Att möta nya människor och en främmande kultur är både spännande och roligt, men har också sina svårigheter. Man upptäcker nya sidor hos sig själv! Skillnaden i tillgångar mellan norra och södra halvklotet blir konkreta. Materiellt sett har vi i denna del av världen det mångfaldigt och ojämförligt mycket bättre. Men behöver vi allt och hur förvaltar vi det vi har fått? Kanske skulle man i våra kristna sammanhang och i samhället i stort må bra av sådan spontanitet, glädje, gästfrihet och förnöjsamhet som är vanlig på södra halvklotet.
Elin och Kristina tycker att de lärt sig mycket nytt om sina medmänniskor, sig själva och om Gud under tiden i Etiopien. Så långt det är praktiskt möjligt delar de gärna med sig av sina erfarenheter på läger och andra samlingar. Kontakta dem därför: Elin på tel 0933-520 82 och Kristina på tel. 046-29 30 40.
Den Lutherska Kyrkan i Etiopien (LCEt) har under hösten 2001 framställt önskemål om ingående samtal med MBV:s ledning om det fortsatta samarbetet. Vid novembersammanträdet beslutade MBV:s styrelse att sända ledamöterna Nils-Göran Nilsson och Bengt Hjort samt missionssekreteraren Jens Aage Nielsen till Etiopien. Överläggningarna kommer att hållas i Addis Abeba den 17–18 januari.
Peru
I en hälsning från Patty Christopherson, WMPL-missionär i Chiclayo, uppmanas vi till förbön:
”Varje fredagseftermiddag samlas mellan 40 och 50 kvinnor i Las Brisas för att sjunga, läsa Bibeln och lyssna til en andakt. Många av dem har deltagit regelbundet i flera år, medan andra kommer och går. Vi söker alltid olika sätt att få nya kvinnor att känna sig välkomna i gruppen.
En fredagseftermiddag delade vi upp oss i mindre grupper för att be med och för varandra. Jag fick ansvar för en grupp med fyra kvinnor. Tre av dem hade kommit med under de senaste fyra månaderna.
Efter sedvanlig presentation uppmuntrade jag dem att dela med sig av olika förbönsämnen. Eftersom vi inte kände varandra, trodde jag knappast det skulle bli någon speciellt öppen eller djup kontakt. Inte kan väl fyra personer ha så många problem att avslöja för varandra? Jag kunde inte ha misstagit mig grundligare.
Liliana var den första att begära ordet. Under gråt berättade hon att hennes föräldrar separerat ett år tidigare. Det var väldigt svårt för Liliana att förlåta sin mamma, som lämnat sin make. Därefter var det Maria Antonias tur. Hon berättade hur tacksam hon var för sin man och sina föräldrar. De hade en god gemenskap, och hennes mans arbete som taxichaufför innebar att de flesta av deras basbehov kunde tillgodoses. Hon delade emellertid med sig av en smärta som hon bar på. Efter 14 års äktenskap var de fortfarande barnlösa och hon tillbringade mycket tid hemma i gråt på grund av detta. Hon var glad över att komma till kyrkan och få höra om Guds löften.
En annan Maria fortsatte och berättade att hennes pappa övergett henne när hon var en ung flicka. Hon bor i samma område som pappan men gör hon vad hon kan för att undvika honom och slippa att hälsa på honom. Smärtan går djupt och det är svårt att förlåta.
När vi fyra bad tillsammans, påmindes jag än en gång om de oräkneliga brutna relationer som finns i Chiclayo. Be att människor som hör Guds ord ska bli helade och finna frid i Kristus! Be också att vi som kyrka kan få vara med om att förmedla förlåtelse och upprättelse!”
Håkan Ekström, Roland Gustafsson
Rättelse: I förra numret skrev Harald Waldemarson om ett återbesök i ELCK:s kyrka i Nairobi. Vi uppgav felaktigt årtal för dess inköp. 1964 ska det vara.