Finns Gud?

I fyra artiklar kommer Fredrik Hector att redogöra för apologetikens argument för att den kristna tron är sann. Artikeln i detta nummer handlar om Guds existens. Finns det goda, förnuftiga skäl att tro att Gud finns?

Vad är apologetik?

Ordet ”apologetik” kommer från grekiskans apologeo som betyder ”försvara”. Ordet används framför allt när man blir tvungen att försvara sig inför en anklagelse. Kristen apologetik handlar alltså i sin grundbetydelse om försvar av den kristna tron. Ordet används t.ex. i Apg. 24:10 om när Paulus försvarar sig inför Felix.

De första århundradena efter Jesus spred sig den kristna tron snabbt över världen. Mötet med den hellenistiska kulturen blev en stor utmaning för de första kristna. Man ser i fornkyrkan hur två olika linjer växer fram bland de kyrkofäder som brukar kallas apologeter. Å ena sidan har vi de som försvarar den kristna tron gentemot den grekiska filosofin. Här kan vi tala om konfrontation. Å andra sidan har vi de som använder sig av den grekiska filosofin för att förklara den kristna tron. Här kan vi tala om kommunikation. Både konfrontation och kommunikation är viktiga inom apologetiken.

Genom hela kyrkans historia har det funnits apologeter, människor som försvarat den kristna tron gentemot andra religioner och filosofier. Vi ser även i Bibeln hur t.ex. profeterna går till hårt angrepp mot avgudadyrkan och argumenterar för den sanna tron. Och Petrus uppmanar oss i 1 Petr. 3:15 att alltid vara beredda att svara var och en som begär att vi förklarar det hopp vi äger. Ordet ”svara” här är just grekiskans apologeo. Så egentligen borde alla kristna vara apologeter! Och den stora utmaningen för oss är att fundera över hur vi kan möta vår egen samtid med evangelium!

Apologetik handlar i grund och botten om en helhetssyn på den kristna tron. Gud vill ha med hela människan att göra, både hjärta och hjärna! Det finns goda skäl att lita på att den kristna tron är sann! Tro är i Bibeln inte motsatsen till att veta, utan tron är en övertygelse om verkligheten av det man hoppas, en visshet om det man inte ser (Hebr. 11:1).

I denna artikelserie ska jag behandla fyra olika apologetiska områden. Den första artikeln kommer att behandla de klassiska Gudsbevisen. Den andra artikeln handlar om vem Jesus är. Den tredje artikeln behandlar argumenten för att Jesus verkligen har uppstått från de döda. Och slutligen kommer den fjärde artikeln att jämföra kristen tro med andra livsåskådningar som vi möter i vår samtid.

---

Kan vi veta att Gud finns? Det filosofiska svaret är: Nej, vi kan inte med absolut säkerhet veta att Gud finns. I själva verket kan vi inte med absolut säkerhet veta någonting, vi är hänvisade till att lita på våra sinnen och vårt förnuft.

Det betyder att vi äter soppan, trots att vi inte med absolut säkerhet vet att den inte är förgiftad. Vi stiger på flygplanet, trots att vi inte med absolut säkerhet vet att det inte störtar. Att ”veta” något handlar strängt taget om att ha tillräckligt goda skäl.

Kan vi då ”veta” att Gud finns? Ett svar på frågan är att hänvisa till erfarenheten. Ett vittnesbörd från någon som mött Gud kan vara ett starkt Gudsbevis. Men det vi ska behandla här handlar om mer rationella argument för Guds existens.

 

Att söka svar

L’Abris grundare Francis Schaeffer brukade berätta följande liknelse: En grupp människor vandrar i Alperna. Plötsligt överraskas de av en häftig snöstorm, och de inser snart att de är dödsdömda om de inte hittar skydd. Då kommer en av männen med ett förslag: ”Här framme är ett brant stup. Det är ju möjligt att det finns en klipphylla nedanför. Då kan vi hoppa ner och ta skydd.” Sagt och gjort, mannen går fram till stupet och hoppar.

Så ser många på kristen tro – tron är ett språng ut i det okända. Men vi ändrar liknelsen lite. Samma grupp är på väg upp i Alperna, snöstormen kommer och de inser att de är dödsdömda om de inte hittar skydd. Då hör de plötsligt en röst som ropar till dem: ”Jag såg att ni var på väg upp och skyndade mig efter er eftersom jag förstod att ni skulle bli överraskade av stormen. Jag har bott här hela mitt liv, och jag vet att det precis framför er finns ett stup. Om ni hoppar ner där så kommer ni att kunna nå en klipphylla och få skydd för natten!” Kommer personerna i gruppen att göra som han säger? Inte omedelbart – säkert kommer de att ställa frågor till mannen först! Vem är han? Hur vet han allt det här? Först när en person fått tillräckligt bra svar på sina frågor kommer han att hoppa. Frågorna skiftar från person till person, och man kräver olika mycket ”bevis” för att våga ta språnget. Så är det med tron på Guds existens. Vi får lov att ställa frågor, och när vi fått tillräckligt goda skäl kan vi på goda grunder våga ta språnget! Jag ska nu lyfta fram tre goda skäl att tro på att Gud finns.

 

Argument utifrån universums utseende

Det finns ett klassiskt Gudsbevis som kallas för det teleologiska Gudsbeviset. ”Teleologi” betyder ändamålsenlighet.

William Paley formulerade argumentet i dess klassiska form. När jag studerar en klockas sammansättning tvingas jag dra slutsatsen att klockan måste ha tillverkats av en eller flera urmakare, som framställt den för ett visst syfte. Delarna i klockan är så perfekt sammansatta för att visa tid, att vi måste dra slutsatsen att det finns en tanke bakom den. Men samma sak kan man ju säga om ögat. Ögat är så snillrikt konstruerat för att kunna se med, att vi rimligen borde dra slutsatsen att det finns en tanke bakom det. I båda fallen kan vi se tecken på en intelligent konstruktör.

Detta Gudsbevis ”punkterades” av Charles Darwin. Han visade att naturen inte alls är ett perfekt urverk, utan snarare brutalt och ofullkomligt. Darwins evolutionsteori gav även en modell för hur utvecklingen av t.ex. ögat kommit till, en modell där det inte behövs någon intelligent konstruktör.

Under de senaste decennierna har dock biologerna upptäckt att Darwins teori inte räcker till för att förklara den oerhörda komplexiteten i tillvaron. Förutsättningarna för att liv ska kunna uppstå är mycket mer komplexa än vad man förut trodde. Därför har åter igen tanken på intelligent design aktualiserats. Man säger nu bl.a. att ”intelligenta orsaker är nödvändiga för att förklara komplexa, informationsrika biologiska strukturer…” Många forskare i dag menar alltså att vi måste tänka oss en intelligens som ligger bakom tillvaron. Och nog ligger det nära till hands att tänka sig att denna intelligens är det vi kallar Gud?

 

Argument utifrån universums orsak

Allt som vi känner till i universum har en orsak. Ett träd finns till eftersom ett frö fallit till jorden, och fröet i sin tur kommer från ett träd, som kommer från ett frö osv. – i en till synes oändlig orsakskedja. Men om vi går tillräckligt långt bak i kedjan måste vi finna en första orsak – Gud! Detta argument brukar kallas det kosmologiska Gudsbeviset.

Två huvudinvändningar har riktats mot detta resonemang. För det första finns det filosofer som menar att vi inte behöver någon orsak utanför universum. Universum har helt enkelt orsakat sig självt! Men frågan är då hur någonting kan vara sin egen orsak. Hur kan något finnas till innan det finns till? Fantasyförfattaren Terry Pratchett har uttryckt dilemmat på ett oerhört träffsäkert sätt: ”I begynnelsen fanns ingenting och det exploderade.” Att universum har orsakat sig självt är knappast en intellektuellt hållbar förklaring!

För det andra finns det filosofer som menar att universum är en oänd lig orsakskedja. Vi behöver inte tänka oss en början! Universum har alltid funnits! Denna invändning har dock fått stryka på foten de senaste decennierna. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att både filosofin och naturvetenskapen i dag räknar med att universum måste ha en startpunkt. Därför diskuterar man inom naturvetenskapen t.ex. Big Bang-teorin, vilken vore en helt onödig hypotes om universum alltid hade funnits.

Alltså återstår endast ett alternativ. Universum har en början, och universum har därmed även en orsak som inte är universum självt. Nog ligger det nära till hands att tänka sig att denna orsak är det vi kallar Gud?

 

Argument utifrån moral

Alla människor lever som om det finns rätt och fel. Vi ursäktar oss när vi gör något galet, och vi kräver av andra att de ska behandla oss rätt och riktigt. Vi tycks alltså alla utgå ifrån någon slags morallag.

Efter andra världskriget ställdes de nazistiska bödlarna inför rätta i Nürnberg. Man utgick helt enkelt ifrån att det finns en moral som gäller alla människor. Utan en universell morallag skulle vi aldrig kunnat döma nazisterna!

Francis Schaeffer berättar om ett möte med en ung hindu. I samtalet konstaterade Schaeffer att i det hinduistiska tänkandet är grymhet och icke-grymhet i slutänden samma sak. Hindun höll med om detta. Då tog en annan av studenterna upp en kastrull med kokande vatten och höll den över indierns huvud. Mannen såg upp och frågade vad han höll på med. Svaret blev: ”Det finns ingen skillnad mellan grymhet och icke-grymhet.” När vi kommer till den praktiska verkligheten finns det skillnad på rätt och fel! Det måste till och med hindun erkänna inför hotet att bli skållad! Men var kommer då morallagen ifrån – utgår den från människan, eller från något utanför människan? Om morallagen vore en mänsklig konstruktion, har vi egentligen ingen tillräcklig grund för att avgöra vad som är rätt och fel. Vem kan då anklaga mig för att göra fel? Kulturen? Nej, kulturer skiftar fort. Majoriteten? Nej, majoritetsbeslut kan också ändras snabbt! Om vi grundar morallagen på människan blir moralen ett gungfly.

Vi behöver en Laggivare som är större än människan. Det är den enda tillräckliga grunden för moral. Nog ligger det nära till hands att tänka sig att denna Laggivare är det vi kallar Gud?

 

Avslutning

Det jag presenterat här är en indiciekedja som pekar mot existensen av Gud. Vilken Gud det är svarar inte de här argumenten på, det får vi återkomma till i nästa artikel. Här har vi rört oss på den allmänna uppenbarelsens plan, och vi kan konstatera att det redan på skapelseplanet finns goda skäl att tro på Guds existens! ”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” (Ps. 19:2.)

Fredrik Hector, lärare på Strandhems bibelskola