Vem är Jesus?

Har Jesus alls funnits? Kan vi lita på evangeliernas berättelse? Är Jesu egna anspråk rimliga? Detta är den andra av fyra apologetiska artiklar som publiceras i Till Liv under året.

Har Jesus alls funnits? Kan vi lita på evangeliernas berättelse? Är Jesu egna anspråk rimliga? Detta är den andra av fyra apologetiska artiklar som publiceras i Till Liv under året.

Vi kristna menar att Jesus är Messias, Gud själv som blivit människa. Detta är ett anspråk som ingen annan religion ställer upp på. För hinduerna är Jesus en gud bland många. Judarna erkänner inte Jesus som Messias. För muslimerna är Jesus en stor profet, men att säga att han är Gud själv är hädelse. Vem var han egentligen?

 

Har Jesus funnits?

Det finns fortfarande människor som hävdar att Jesus aldrig har funnits. Ett sådant påstående är lika ovetenskapligt som att förneka att förintelsen har ägt rum!

Många samtida källor talar om de tidigaste kristna och deras grundare. Romaren Tacitus skriver t.ex. år 115 e.Kr. om hur Nero skyllde bränderna i Rom på några som kallades kristna: ”Kristus, upphovsmannen till namnet, hade lidit dödsstraffet under Tiberius regering genom dom av prokuratorn Pontius Pilatus.” I de romerska källorna får vi veta en del om de kristnas historia, men inte så mycket om Jesus som person.

Däremot skriver den judiske historieskrivaren Josefus omkring år 90 e.Kr.: ”Ungefär vid den här tiden levde Jesus, en vis man, om man nu alls kan kalla honom för en vanlig människa. För han utförde underliga gärningar och undervisade män som gärna tog emot sanningen. Många judar anslöt sig till honom, liksom även många greker. Han var Messias. Till följd av en anklagelse som förts fram av våra ledande män, dömde Pilatus honom att korsfästas, men de som hade älskat honom från början gav inte upp, för han visade sig för dem levande på tredje dagen.” Ofta påstås att detta citat är ett senare kristet tilllägg. Men de flesta seriösa forskare anser att det är ett äkta Josefuscitat. Troligen har en kristen läsare lagt till små kommentarer i marginalen, men faktum kvarstår att vi här har ett mycket tidigt belägg för att Jesus är en historisk person!

 

Evangeliernas trovärdighet

Den främsta historiska källan om Jesus är naturligtvis evangelierna. Ofta förkastas evangelierna som historiska källor, men det finns mycket som talar för evangeliernas trovärdighet.

För några decennier sedan menade nästan alla bibelforskare att alla evangelier är skrivna efter år 70 e.Kr. Idag har trenden vänt och alltfler tror att evangelierna bör dateras till mellan år 40 och 60 e.Kr., alltså bara några årtionden efter det att händelserna ägt rum!

Dessutom är NT det i särklass bäst omvittnade antika dokumentet. Jämför t.ex. med Aristoteles som levde på 300-talet f.Kr. Den äldsta handskrift som finns bevarad är från 1100 e.Kr., alltså 1400 år yngre än originalet. Man räknar med att det finns fem antika handskrifter bevarade. Ändå är det ingen som tvivlar på att Aristoteles har funnits! När det gäller NT så har vi funnit textfragment som dateras till senast år 130 e.Kr. – alltså bara några decennier efter det att originalet skrevs! Dessutom finns det tusentals bevarade handskrifter av hela eller delar av NT! Så den som förnekar att Jesus har funnits bör nog i konsekvensens namn även förneka att Julius Caesar, Sokrates, Aristoteles, Platon och alla andra antika personligheter har existerat!

 

Evangeliernas Jesus

Vem var då Jesus? Vi låter evangelierna teckna en bild av honom!

Han var en stor lärare: Jesus räknas allmänt som en av historiens största vishets- och morallärare. Såväl samtida meningsmotståndare som vår tids ateister ger honom det erkännandet. Han hade ett enormt djup, hans undervisning var nyskapande och har satt djupa spår i historien.

Han var en sanningssägare: Det är omöjligt att placera Jesus i ett fack. Alla stora ideologier har velat hävda att Jesus ideologiskt sett står dem själva närmast. Han utmanade såväl det religiösa som det världsliga etablissemanget, han sade obekväma sanningar till människor. Det är inte förvånande att hans meningsmotståndare gjorde allt de kunde för att röja honom ur vägen!

Han var en människokännare: Jesu sätt att möta människor är unikt. Han hade en stor insikt i människans natur, och en förmåga att se rakt igenom människor – men han stötte inte bort dem! En del människor tålde inte att bli avslöjade och blev hans motståndare. Andra fick uppleva befrielsen i hans enorma kärlek och blev ivriga efterföljare!

Han var god: Jesus själv utmanar sina meningsmotståndare att överbevisa honom om att han har syndat. Ingen lyckades någonsin sätta dig honom! Och Petrus, som hade vandrat med Jesus i tre års tid, skriver att Jesus var utan synd – vilket vittnesbörd!

Han gjorde enorma anspråk: Jesus hävdar de mest fantastiska saker om sig själv! Han påstår att han och Gud är ett. Han använder Guds eget namn när han beskriver sig själv. Han påstår att han alltid har funnits. Han gör anspråk på att förlåta människors synder. Han hävdar att genom hans död kommer alla människor att få liv. Han påstår att han ska döma alla människor på domens dag. Han hävdar att han är den enda vägen till gemenskap med Gud. Det är genom honom som Gud rike har kommit – det är han som är Guds Messias!

Judarna förstod att Jesus jämställde sig själv med Gud. Att han hävdade att han själv var den Gud som skapat universum och uppenbarat sig i Gamla testamentet! Inte undra på att de ville döda honom – han hädade!

 

Vem var Jesus?

Nu ska vi studera ett klassiskt gudsbevis! Låt oss först börja med att definiera två begrepp som är centrala i resonemanget.

Med ”Gud” menas här den personlige och oändlige Gud som har skapat himmel och jord.

Med ”vis” menas här en person som har en alldeles speciell insikt i människans natur. En person som säger sanningar om människor, som är nyskapande och inte låter sig placeras i ett fack. En person som av många upplevs som obekväm. En person som sätter andra människor i centrum. En person med moralisk resning.

Utifrån dessa två begrepp ska vi nu skapa fyra kategorier av människor:

  1. 1. Icke-visa personer som inte gör anspråk på att vara Gud: Detta är den klart största kategorin, här befinner sig alla ”normala” människor. Kalle, Stina, John…
  2. Visa personer som inte gör anspråk på att vara Gud: Här finner vi de riktigt stora vishetslärarna i historien: Sokrates, Salomo, Lao-Tse…
  3. Icke-visa personer som gör anspråk på att vara Gud: De här människorna möter vi sällan. Skälet är enkelt – de sitter på mentalsjukhus. Vad kan vara större galenskap än att tro att man är Gud Fader själv?! Detta sjukdomstillstånd kallas för ”gudskomplexet”. En människa med gudskomplexet är raka motsatsen till en vis: fullständigt självupptagen, allt hon säger är plattityder, hon talar inte med dig utan till dig.
  4. Visa personer som gör anspråk på att vara Gud: I denna kategori ryms bara en enda person – Jesus själv! Jesus räknas av alla som en stor vishetslärare och morallärare. Han sade sanningar, han var nyskapande och obekväm. Och han mötte människor med en enorm kärlek. Samtidigt påstår han att han är Gud!

Så vi lämnas med två alternativ. Antingen är Jesus verkligen Gud själv, eller också var han en utstuderad lögnare, en ond man. Men evangelierna visar motsatsen, Jesus var inte en ond man, han kallas syndfri av sina närmaste vänner! I slutänden återstår bara en förklaring: Jesus Kristus var den han påstod sig vara: Gud själv!

Fredrik Hector, lärare på Strandhems bibelskola

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan