Guds frustrerande tystnad

”Ur djupen ropar jag till dig, Herre.” Men du är så tyst. Varför vill du inte svara mig, när jag ber? Varför är du så långt borta, när jag behöver dig som mest?

Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Du har ju lovat att höra. Du kan inte svika dina löften. Då vore du en lögnare och inte Gud. Lyssna till min bön. För dina löftens skull. ur djupen ropar jag till dig, Herre. Men jag får inget svar. Ber jag för dåligt? Är det bara mina egoistiska begär jag vill få tillfredsställda? Finns det något i mitt liv som hindrar bönen att nå fram? Visa vad som är fel. Och rena mig Gud!

Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Hur länge skall du dröja? Eller har du kanske redan svarat, utan att jag hört det, utan att jag sett det? Har du svarat på ett annat sätt än jag tänkt? Har jag lyssnat för mycket på mina egna förväntningar? Herre, lär mig att känna igen din röst. Visa mig din väg. Och gör mig villig att gå den.

Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Alltmer uppgiven. Alltmer frustrerad. Men jag får inget svar. Är det för att pröva mig, min tro? Jag vill ju tro, hjälp min otro! Jag kommer att tänka på Jakob, som i mörkret brottades med dig. Han vann seger och blev välsignad.

Jag tänker på Job, som prövades av dig Gud. Du tog från honom allt, och han förstod inte varför. Men han höll ut. Han väntade på dig och blev välsignad.

Jag tänker på Hanna, som grät och bad om hjälp, under flera år. Hon blev bönhörd till slut. Hon fick sin son, Samuel.

Jag tänker på den kananeiska kvinnan, som blev nonchalerad. Och smädad. Men som inte gav upp. Hon blev bönhörd och dottern blev frisk. För hennes tro var stor.

Tack för dessa trons förebilder. De gav inte upp. De väntade på dig, trots mörker och tystnad. De blev hjälpta. Till slut. Du hörde deras rop.

Därför vill även jag fortsätta kämpa. Lite till. Men Herre, hur länge? Ge mig kraft att orka. Och låt kampen och tystnaden föra mig närmare dig.

”Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre hör min röst, låt dina öron lyssna till mina böners ljud.” (Ps. 130:1–2.)

Håkan Giselsson, Lund

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan