När andliga bekymmer inte längre kommer till uttryck i själavården kan detta ha sin orsak i förkunnelsen. Guds ords predikan måste få såväl väcka som trösta.
När andliga bekymmer inte längre kommer till uttryck i själavården kan detta ha sin orsak i förkunnelsen. Guds ords predikan måste få såväl väcka som trösta.
”Ge mina ögon ljus, så att jag inte somnar in i döden!” Det är en bön, som vi har orsak att be, inte minst i en tid som vår, då dödens sömn breder ut sig mer och mer bland Guds barn.
En äldre norsk bibelskollärare sade: Det är märkligt! För ett antal år sen hade många av våra elever andliga problem, men så är det inte längre. Nu utgörs problemen av bristande självförtroende, svårigheter med att finna rätt livskamrat, passande arbete eller besvär med att komma in i den sociala gemenskapen.
Vad beror det på?
Den bekräftande förkunnelsen
Tidigare ställdes frågan: Står verkligen allt rätt till? I dag heter det: Det finns ingen anledning till oro. Det är inte vad vi gjort som räknas. Frälsningen har Jesus klarat av. Du skall inte lägga något till.
Och detta är sant. Gång på gång behöver vi få evangelium bekräftat för oss. Det handlar ju om vad inget öga sett och inget öra hört och vad människohjärtat inte kunnat ana. Det är också sant, att det fullbordade verket gäller varenda människa.
Men det betyder inte, att var och en som en gång kommit till tro ännu lever i tron. En sann och levande tro kan angripas av sjukdom, som tar livet av den.
Därför är det avgörande att det tillsammans med en bekräftande också ljuder en väckande förkunnelse
Den väckande förkunnelsen
Ordet ”väckelse” förekommer inte i Bibeln, men själva saken gör det. Guds ord talar beständigt till väckelse och självprövning. Både Gamla och Nya Testamentet skildrar personer, som fick en god början men ett tragiskt slut.
Vi kan inte möta dem utan att förskräckas. När det kunde gå så illa för dem, hur skulle det då inte kunna sluta för mig? Deras början, deras andliga insikt och trosfrimodighet kan du över huvud taget inte mäta dig med. Du bör därför ställa dig frågan: När de led skeppsbrott under troslivets seglats, hur lätt skulle då inte jag kunna göra detsamma?
Bibeln har också förskräckande exempel på självbedrägeri bland människor som trodde att allt stod väl till. De såg inte sanningen, förrän det var för sent.
Inte minst har Jesus skakande skildringar av hur det kommer att bli på domens dag. Då ska mångas ögon öppnas. Först då ska det stå klart för dem att de är förlorade – evigt förlorade. Kan man höra detta utan att bli förfärad? Om de bara tidigare hade kommit till insikt om sanningen! Då hade de haft möjlighet och tid att omvända sig. Men nu är det för sent, evigt för sent. Kan du läsa om dem utan att fråga dig själv: Ska det månne gå mig på samma sätt? Är jag en av dessa?
Frid, frid – trots att allt inte står väl till
Den väckande förkunnelsen har nästan helt förstummats. Det beror till viss del på, att de sovande inte önskar bli störda. Tänk bara på en så välfungerande mönsterförsamling, som den vi möter i Efesus. Jesus sänder brev: ”Omvänd dig! – – – Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats.”
Jesu besked fick samma effekt som ett blixtnedslag. Den församling, som förr stod samlad, delades.
En del sade: Aldrig, allt står väl till! Andra böjde sig i ånger och bot och frågade om det ännu fanns plats hos Jesus för syndare, som hade lyckats med mycket, men som hade mist det väsentliga: den första kärleken.
Herre, öppna mina ögon!
På domens dag skall du inte döma dig själv. Det ska en annan göra. Här i tiden är det däremot avgörande, att du vänder dig mot dig själv. Guds ord säger nämligen: Om vi bedömde oss själva rätt, ”gick till rätta med oss själva”, så skulle vi inte ”bli fördömda tillsammans med världen” (1 Kor. 11:31–32).
Många menar att de ska nå himlen utan sanningens ord. Därför läser och hör de det sparsamt. De tror att om de bara vill till himlen, så kommer de också dit. Men så är det inte. Jesus säger: ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det.”
Hans Erik Nissen, rektor på Hilleröds lutherska missionshögskola, Danmark