För ovanlighetens skull är jag i god tid. Tågbiljetten från Stockholm till Göteborg via Hallsberg ligger i handväskan och i plastkassen från Pressbyrån finns en tidning, lite frukt och vatten. Jag kastar en hastig blick på den elektroniska tidtabellen. Hallsberg, Hallsberg… Där är det: Spår 11! När jag drar den tunga resväskan mot trappan upp till perrongen lyssnar jag förstrött till högtalarrösten: ”Hallsberg, spår arton.”
För ovanlighetens skull är jag i god tid. Tågbiljetten från Stockholm till Göteborg via Hallsberg ligger i handväskan och i plastkassen från Pressbyrån finns en tidning, lite frukt och vatten. Jag kastar en hastig blick på den elektroniska tidtabellen. Hallsberg, Hallsberg… Där är det: Spår 11! När jag drar den tunga resväskan mot trappan upp till perrongen lyssnar jag förstrött till högtalarrösten: ”Hallsberg, spår arton.”
Det står inget tåg på spår elva och de enda resenärer jag ser är på väg bort därifrån ner mot ankomsthallen. Paniken griper tag i mig. Det börjar bli ont om tid och jag vet inte vart jag ska bege mig. Bäst att släpa ner bagaget och kolla på datorskärmen en gång till. Men där står det ju! Avgående mot Hallsberg spår 18. Plötsligt går det upp för mig vad som hänt. Jag har läst i tabellen för ankommande tåg i stället för avgående. Om jag lyssnat till rösten från högtalaren hade jag aldrig gått fel. – Om jag lyssnat!
Det händer nog många av oss att vi läser i Bibeln på samma sätt som jag läste tidtabellen den här gången. Hastigt och förstrött. Vi tror att vi vet. Kanske är vi mer upptagna av vårt bagage än av vad som egentligen står skrivet. Vi tar oss inte ens tid att lyssna till det som sägs, så bråttom har vi.
Det är inte ovanligt att människans liv liknas vid en lång resa, ofta en resa med flera uppehåll. När jag reser i nya omgivningar brukar jag ofta ha med mig en guidebok med kartor och värdefulla praktiska tips. Vi skulle också kunna likna vissa delar av Bibeln vid en reseanvisning. För ett tag sedan läste jag Josua, tredje kapitlet, där det berättas om när Israels folk stod inför sista etappen av sin resa till Kanaan och de fick instruktioner om hur de skulle handla. Av någon anledning har några verser etsat sig fast hos mig. De dök upp igen när jag äntligen satt på tåget mot Göteborg.
Det är särskilt tre meningar i denna text jag vill räcka dig som läser detta, som en hälsning inför nästa del av din livsresa:
Lyssna till Guds röst och invänta den rätta tiden: ”Så snart ni får se Herrens, er Guds förbundsark… skall också ni bryta upp från er plats och följa efter den.”
Spring inte före Gud, då hamnar du kanske på fel spår: ”…för att ni må kunna veta vilken väg ni skall gå, ty ni har inte förut dragit fram den vägen.”
Glöm inte Guds löfte: ”…i morgon skall Herren göra under bland er.”
Gunnel Hjort, missionär i Kina