Vad säger Jesus till kyrkan?

Detta är det andra bibelstudiet över sändebreven i Uppenbarelsebokens kapitel 2–3. Det handlar om sändebrevet till Smyrna. Läs gärna brevet i Upp. 2:8–11. Bibelstudierna är författade av Ingemar Rådberg. Bibelstudiet över det första sändebrevet publicerades i aprilnumret.

Det är aldrig roligt med klagomål, och du håller säkert med om, att det känns bra så länge man slipper sådant!? De kristna i Smyrna kunde i det avseendet glädja sig, ty de hörde till dem som enbart fick beröm av Jesus (och detsamma gäller församlingen i Filadelfia, som vi skall återkomma till senare). Det som annars var kännetecknande för de kristna i Smyrna var att de fick lida för Jesu skull. För många av den första generationens kristna var det förenat med lidande att tro på Jesus. Är vi i vårt land på väg tillbaka till en sådan verklighet? Det kan vara så. Därför finns det anledning att höra vad Anden säger till församlingarna (Upp. 2:11).

Den lidande kyrkan (Upp. 2:8–11)

Vi kan börja med att slå fast en sak utifrån Nya testamentet: de första kristna var inte ledsna för eller förtvivlade över att de fick lida på grund av sin kristna tro. Tvärtom! Det står om apostlarna att de var glada över att de hade ansetts värdiga att lida smälek för Namnets skull (Apg. 5:41).

”Namnet” syftar på Jesus. Men förmånen att få lida för Jesu skull gavs inte endast åt apostlarna. Nej, den nåden har givits åt alla kristna: Ty för Kristi skull har ni fått nåd, inte bara att tro på honom utan också att lida för hans skull /… / (Fil. 1:29). Vad säger då Jesus till sina vänner som får lida för hans skull? Han talar med dem om lidandet och han tröstar dem.

Lidandet för Jesu skull

Det första Jesus säger är detta: Jag känner ditt lidande /…/ (2:9). Jesus kände väl till varje nyans i den förföljelse hans vänner utsattes för. Motståndet mot de troende var så hårt att Jesus talar om en Satans synagoga. Och märk då (!) att detta motstånd kom från människor som kallar sig judar, men som inte är några judar (2:9).

Lidandet de kristna fick möta visade sig på fyra olika sätt:

fattigdom (2:9). Smyrna var en rik och blomstrande handelsstad. Hur kom det sig då att de kristna beskrivs som fattiga? (De kände sig säkert andligt fattiga, men det är nog inte bara den fattigdomen som avses här.) Det sägs inte varför de troende var fattiga, men det kan ha bidragit, att de undvek oärliga affärsmetoder. Kanske var det så, att ingen ville handla med dem eftersom de var kristna? De var kanske bojkottade, ty vem ville anställa en kristen? Några av dem hade kanske även blivit berövade sina ägodelar (Hebr. 10:34)? Vi vet inte.
hån. Jag vet hur du hånas av dem, säger Jesus (2:9). De troende förlöjligades och de utsattes för falska rykten och förtal. Tungans makt är alltid lika förfärlig.
fängelse. Se, djävulen skall kasta några av er i fängelse /…/ (2:10). Apostlarna hade sett insidan av många fängelser.
död. Var trogen intill döden /…/ (2:10). En av de mest kända martyrerna i kyrkans historia, biskop Polykarpus, kom från Smyrna och troligen var han redan medlem i församlingen när Uppenbarelseboken skrevs.

Vi som är kristna i Sverige i dag har hittills inte behövt lida någon mer omfattande yttre förföljelse. Men förföljelsen har olika grader och det går att se ett mönster i hur det brukar gå till: det börjar med förtal och fortsätter med motarbetande för att slutligen blomma ut i ren förföljelse. Var någonstans befinner vi oss på den skalan?

Det är också så, att man kan undgå svårigheter och lidanden för Jesu skull genom att på olika sätt kompromissa och vika undan. Lever du på något sätt i ett sådant kompromissande (Joh. 12:42–43)?

Trösten Jesus ger

Tron på Jesus besegrar all fruktan, och därför säger Jesus: Var inte rädd. Tro endast (Mark. 5:36). Här följer sju sanningar (ur sändebrevet till Smyrna) som alla är knutna till Jesus och som ger tröst till den som tar emot Herrens ord.

Jesus är evig. Han är den förste och den siste (2:8). Jesus är från evighet till evighet (Hebr. 13:8). Han är Gud, och det är han som har omsorg om dig.
Jesus är segraren. Han var död och har fått liv igen (2:8). Döden har förlorat sin skrämmande innebörd (Hebr. 2:14–15), och som en följd av uppståndelsen är Jesus med oss alla dagar (Matt. 28:20).
Jesus vet allt. Han säger ju: Jag känner ditt lidande /…/ (2:9). Du har någon du alltid kan tala med. Jesus vill bära dina svårigheter. Låt honom göra det!
Jesus har det rätta perspektivet. Därför säger han: men du är rik /…/ (2:9). Jesus ser inte på saker och ting så som du själv eller din omgivning gör det. Han värderar annorlunda. Tänk om du kunde se dina skatter i himmelen (Matt. 6:19–20)! Tänk om du kunde se vem det är som står till ditt förfogande – dag och natt! Tänk om du kunde se vem du är och vad du har i Jesus! Du är rik!
Jesus har makten (eller kontrollen). Detta visar sig i orden: djävulen skall kasta några av er i fängelse /…/ (2:10). Jesus vet således vad som kommer att ske och tydligen tillåter han att det sker: /…/ under tio dagar kommer ni att få utstå lidanden. De tio dagarna måste inte uppfattas som en exakt tidsangivelse utan de kan beskriva en kort och begränsad tidsperiod.
Jesus har en mening med lidandet. Här finns det mängder med frågor som vi inte kan svara på. Vi får lämna alla ”varför” till Gud. Ändå är det tydligt att det finns en mening bakom svårigheterna: /…/ för att ni skall sättas på prov (2:10). Du får aldrig glömma, att Gud är god, och det gäller även när din väg går fram i den djupaste nöd. Jesus går med dig, och bortom allt finns det en djupare mening – även när du inte själv förstår det.
Jesus erbjuder en underbar framtid. Döden, vår hemske fiende, har mist all sin hotande kraft och makt. En kristen har alltid det bästa framför sig: Var trogen intill döden, så skall jag ge dig livets krona (2:10). Jesus talar också om den andra döden (2:11). Den ”första döden” inträffar när vårt liv här på jorden är slut. Den ”andra döden” är den eviga döden. Ingenting av detta behöver du vara rädd för om du tillhör Jesus, ty den som segrar skall inte skadas av den andra döden. Att ”inte skadas” av den andra döden betyder att man blir räddad från den. Du som är kristen kommer aldrig att behöva ”se” döden (Joh. 8:51), ty du har redan övergått från döden till livet.

Ingemar Rådberg, VDM, forskare, Lödöse