Kan orättfärdigheten avdramatiseras?

Tidsandan försöker sätta parentes kring vad Guds ord tydligt lär. Här måste vi reagera.

Missionssällskapet Bibeltrogna Vänners stadgar betonar i paragraf ett Kristi kyrkas grundlag: ”… den orubbligt fasthållna sanningen, att hela Bibeln är alltigenom Guds ofelbara ord med oinskränkt auktoritet …” samt att sällskapet fått ett klart angivet missionsuppdrag – att ”verka för Kristi rikes tillväxt och bekämpande av allt slags otro och förnekelse”.

När en av landets ledande tidningar i bästa semestertid tar kontakt och undrar vad denna ”fundamentalistiska bibeltro” får för konsekvenser beträffande frågor som berör kvinnliga präster, sex före äktenskapet och homosexualitet, är det en grannlaga uppgift att försöka besvara dem utifrån vad Guds ord lär och med sikte på det av Gud givna missionsuppdraget. Det avgivna svaret blev följande (jfr även Saxat på sidan 7):

”Man och kvinna, såsom skapade av Gud, har ett och samma värde. Samma sak gäller beträffande frälsningen (Gal. 3:28). De båda könen har fått olika gåvor och ansvarsområden. Bibeln talar därför om ’olika placering’ (inte värdering) i livets allehanda uppgifter. I Kristi församling har ett överordnande ansvar givits åt män (samma sak gäller i familjelivet, Ef. 5:22 ff.). De bibelord som inte utan vidare kan nonchaleras beträffande prästtjänsten återfinnes i 1 Kor. 14:33 ff., 1Tim. 2:12 ff.

Den goda ordningens Gud ger m.a.o. inte kvinnan något överordnat ansvar i församlingen, men stort utrymme att tjäna i en mångfald av uppgifter.

Gud skapade människan till sin avbild, till man och kvinna skapade han dem (1 Mos. 1–2). Äktenskapet, där man och kvinna förenas och blir ett, utgör den goda ordningens livsfundament. Här skapas nytt liv i trygghet och kommande generationers välbefinnande. Så var tanken – men onda krafter motarbetar även denna goda ordning och har ’bättre lösningar’. En av dessa sämre lösningar är att föregripa det sexuella samlivet mellan man och kvinna, t.ex. genom tillfälliga förbindelser, inklusive sex före äktenskapet. Bibeln förordar således inte denna oordning, utan förbjuder och varnar för den och pekar på det goda och livslånga alternativet. Upproret mot Gud, synden, leder till olika kaotiska förhållanden i tillvaron. Homosexualiteten beskrivs vara ett av dem (Rom. 1:18 ff).

Den goda ordningens Gud förordar således inte dessa onaturliga försök till samliv. Oordningen kan justeras genom evangeliets frigörande budskap – omvändelse och syndernas förlåtelse i Jesu Kristi namn.”

 

Gud och orättfärdigheten

”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.” (1 Kor. 6:9–11.)

Apostelns undervisning utgör en av de mest kontroversiella bibeltexterna i dagens Sverige. Det pågår t.o.m. diskussioner om huruvida sådana texter skall få finnas, läsas och tolkas, likaså om vad som skall ske när de blir utlagda i förkunnelse och undervisning. Detta Guds ord är rykande aktuellt! Det berör en av de frågor som genomsyrar dagens opinionsbildning och mediedebatt och hävdar: De som utövar orättfärdighet, t.ex. homosexualitet, eller de som låter sig utnyttjas för sådant skall inte få ärva Guds rike. De lever i synd och om de dör i sina synder går de evigt förlorade.

Samhälle och kyrka tävlar i dag om att värna de homosexuellas fri- och rättigheter. Till bakgrunden hör att det förekommer hets, våld och diskriminering mot homosexuella. Det världsliga regementet har uppgiften att genom lagar och förordningar värna om alla människors liv och välfärd, något som vi på allt sätt bör stödja. En helt annan sak är det om det andliga regementet, kyrkor och samfund, försöker kompromissa genom att bedriva någon form av politiskt korrekt själavård, genom vilken orättfärdigheten blir sankionerad – då bör vi i ljuset av Guds ord fråga oss om det av Gud givna missionsuppdraget verkligen fullföljs.

 

Kan orättfärdigheten legaliseras?

I slutet av juli höll Lutherska Världsförbundet en kongress i Kanada. En delegation från Svenska kyrkan presenterade en motion, som avhandlade frågan om homosexualitet. Till Kyrkans Tidning (31–32 / 2003) säger en av delegaterna: ”Vad motionen handlar om är att vi vill visa på de erfarenheter vi har i Sverige. Vi kan på ett naturligt sätt tala om homosexualiteten och avdramatisera problemet. Denna beredskap finns inte i afrikansk eller asiatisk kultur, inte ens hos amerikanerna.”

I augusti vållade valet av en episkopal biskop dramatik i USA och i hela den anglikanska kyrkofamiljen. När den utnämnde biskopen befanns vara öppet homosexuell, ifrågasatte tredje världens kyrkor utnämningen såväl som västvärldens frigjorda syn i allmänhet och dess bristande respekt för det bibliska budskapet. Risken är stor att den anglikanska kyrkofamiljen splittras (jfr Saxat på sidan 7). Den romersk-katolska kyrkan utsände i augusti en kommuniké, i vilken man tar avstånd från homosexuellt partnerskap och säger sig ha för avsikt att på allt sätt motarbeta den lagstiftning som införts och kommer att införas i många länder. Det utgivna dokumentet uppges bygga på logik och förnuft, inte på uppenbarad tro.

 

Positionsbestämning

Västvärlden befinner sig i andlig och moralisk kris. Vi har ett ansvar i denna situation. Frågan är därför: Vad säger vi och vad gör vi? Tiger vi, samtycker vi eller har vi något seriöst alternativ att presentera? Det är alltid enklast att hålla en låg profil. Men fridens Gud, som är emot all orättfärdighet och oordning, har talat. Som Guds folk är vi förpliktade att lyssna och att vittna. Guds goda ordningar är inte förhandlingsbara.

Guds ord har ett nej och ett ja in i en för oss alla kaotisk situation. Det framgår av Bibelns undervisning och exempel.

 

Guds nej

I Rom. 1 talar aposteln Paulus om Guds nej – hur Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människorna. Orsaken är att vi i vår orättfärdighet valt att undertrycka sanningen. Vi känner Guds goda vilja, både genom skapelsens ordningar och Gudsordets uppenbarade sanningar. Men vi har valt att likväl välja bort den gode Guden och hans ordningar.

Vad sker då? Jo, vi förblindas och får falska föreställningar, oförståndiga hjärtan. När vi påstår oss vara visa, är vi i verkligheten dårar. Sanning har bytts ut mot lögn. Vi har valt bort Gud och i stället konstruerat våra egna gudar – avgudar. Därför uppenbaras Guds vrede och aposteln talar om ett trefaldigt utlämnande:

• till att följa våra egna begär i otukt och förnedrande av våra kroppar
• till att drivas av skamliga lidelser: ”… kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.” Rom. 1:27
• till att få del av ett ovärdigt sinnelag, så att vi gör sådant som är mot naturen. En lång katalog presenteras över vad som kännetecknar ett sådant sinnelag. Guds diagnos visar att vi befinner oss i en allvarlig och bekymmersam situation. I Guds ord möter vi en radikalt annorlunda bedömning än den som den svenska kyrkodelegationen presenterade i Kanada: ”Vi kan på ett naturligt sätt tala om homosexualiteten och avdramatisera problemet.”

 

Guds ja

Guds svar är att synden, upproret mot Gud, behöver avslöjas och bekännas. Det innebär att vi måste ta Gud och vår egen situation på allvar och ge honom vårt ja!

Evangelium erbjuder en förmånlig uppgörelse för tid och evighet. Budskapet om Jesus Kristus såsom korsfäst och uppstånden är Guds ja till en i synd fallen mänsklighet. Det förmedlar liv och skapar ett nytt sinnelag, det ger framtid och hopp. Sådant är Bibelns missionsbudskap: ”Omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk.” Luk. 24:47.

Jesus Kristus har i mötet med en äktenskapsbryterska statuerat ett exempel. När judarna ville stena kvinnan, förlät Jesus henne. Han sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer.” Joh. 8:11.

Samma sak hade skett i Korint, när orättfärdiga människor fått ett möte med Herren Gud till dom och till frälsning: ”Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.”

I Ords. 28:13 läser vi: ”Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.”

Roland Gustafsson, missionsföreståndare i MBV