Saxat & utblickar

Bibelförkunnelse och förnyelse

Svenska Evangeliska Alliansens konferens i Linköping 24–25/8 karaktäriseras i Trons Värld (15/03) som ”en manifestation av bibelförkunnelse”. ”Huvudtalaren Don Carson, professor i Nya Testamentet i Chicago, visade sig vara en entusiastisk och outtröttlig bibelutläggare. [– – –] ’Det är skapelseläran som etablerar människans ansvarighet inför Gud. Synd är inte i första hand ett horisontellt problem människor emellan, utan ett vertikalt brott mot Skaparen själv. Lösningen är att ta bort Guds vrede genom försoningen på korset, inte sociala lösningar [– – –]. Det är först när vi tar synden och Guds vrede på allvar som vi kan förstå nåden och korset’, hävdar Carson.”

I en ledare i KoF (37/03) skriver Fredrik Sidenvall att förnyelse är något annat än förändring och dessutom hör till allt växande liv. ”Förnyelse innebär att något som hela tiden funnits får ett förnyat liv och en förnyad kraft [– – –]. Men så länge det är fråga om just förnyelse, renovatio, så kommer alla ändå att känna igen sig i budskapet, bekännelsen och livet. [– – –] Tänk om ”alla de pedagogiskt skickliga och entusiasmerande präster, pedagoger och musiker som verkar för förnyelse (eller förändring) ville göra det svårt för sig genom att försöka vara trogna mot vår bekännelse och göra den tillgänglig för de unga? Tänk om lärans försvarare och förvaltare ville göra sig besväret att jobba intensivt med att hitta former och uttryckssätt som når fram till dem som står utanför? Tänk om förnyare och förvaltare förtroendefullt kunde samarbeta med varandra? Då kan vi få se en förnyelse som verkligen renoverar kyrkan och förenar generationerna.”

 

Missionsprovinsen bildad och MBV:s syn

Vid en samling på LM Engströms gymnasium i Göteborg bildades den 6/9 missionsprovinsen (Mpr). Ett hundratal präster och ombud undertecknade beslutsdokumentet och samtidigt påbörjades nomineringen till Mpr:s biskopsval den 6/12. Mpr:s bildande har därefter uppmärksammats i media och inlägg för och emot detta har publicerats.

I en skrivelse daterad maj 2003 redogör Missionssällskapet Bibeltrogna Vänners styrelse för sitt deltagande i arbetet med missionsprovinsen. Skrivelsen är publicerad i KoF 34–35/03, kan i sin helhet läsas på www.luthersk-tro.org/ kof.htm och har även sänts ut till anslutna föreningar samt till provinsombud. Styrelsen skriver: ”Att MBV:s styrelse deltar som observatörer i arbetet med Mpr innebär inte att vi vill att MBV skulle bli en del av denna. MBV är en missionsorganisation som vill verka för att människor kommer till en personlig och levande tro på Jesus Kristus. MBV skall inte heller i framtiden anvisa församlingstillhörighet för sina medlemmar. Men situationen i Svenska kyrkan gör att vi kan se Mpr som ett alternativ för vissa föreningar, församlingar och vängrupper där medlemmarna inte längre kan ha sin församlingstillhörighet i Svenska kyrkan. [– – –] Och vi vill uppmana till förbön för Sveriges folk, för Svenska kyrkan och de trogna som ännu arbetar där, för Mpr – att Herrens vilja sker [– – –].

 

Ämbetsfrågan och opinionen

Kyrkans Tidning (19/9) publicerar resultatet av en enkätundersökning där frågan ställdes om nuvarande regler för kvinnoprästmotståndare vad gäller prästvigning och befordran borde skärpas eller mildras. Resultatet visar att tre av tio präster vill se en mildring av reglerna. 36% av landets kyrkoherdar delar denna syn medan siffran är 24% bland landets komministrar. Enligt KT förvånar resultatet inte någon av sidorna. Den tidigare biskopen Bengt Wadensjö menar att kyrkan ”aldrig kunnat hantera den här frågan med respekt för båda sidor. Något som jag menar att hon, i lugn samtalston, skulle ha ork att göra.” Han säger till KT att de samtal kring samlevnad som nu förs är ”ett uttryck för en vilja att hantera detta”.

 

Ond, bråd död

Mordet på Sveriges utrikesminister har skakat om Sverige och dess folk. Att människor är djupt berörda av händelserna den 11 september vittnar media om. I Aftonbladet (16/9) skriver Yrsa Stenius: ”Kan du förklara vad som pågår i Sverige? [– – –] Folkhemmets normsystem, föreställningar om ont och gott, dess syn på människan, samhället och ’meningen med livet’ bildade en ideologisk överbyggnad i det svenska samhället som hos folk i allmänhet internaliserades till en personlig moral. Denna ideologi hade starka socialistiska influenser. När socialismen kollapsade och allt vad som därtill hörde råkade i vanrykte, stod kanske Sverige och svenskarna naknare, besviknare och mer förvirrade än många andra folk som inte var så präglade av en ideologis dominans. Med denna förvirring och djupa omvärdering av gångbara förhållningssätt i botten har svenskarna sedan fått möta nya sociala problem i sitt samhälle, ekonomisk osäkerhet, marginalisering, migrationsproblematiken. Är det en känsla av att ha blivit berövad mål och mening och självförståelse i livet som har fött dessa diffusa stämningar av bitterhet i djupa folklager, något som bland annat tar sig uttryck i riktningslös vrede hos de omognaste, de mest marginaliserade?”

Redan den 23/8 skrev Karin Thunberg tänkvärt i Svenska Dagbladet: ”När en vän går bort förlorar vi en del av oss själva, den del som föddes och levde genom vår vänskap. Varje relation är unik, tar fram de intressen och egenskaper som kan blomstra i samvaron med just denna människa – och kanske ingen annan. Kvar blir sorgen, tomheten. … Det finns de som säger sig ha accepterat att livet tar slut. Jag tillhör inte dem. Fortfarande blir jag förtvivlad och ursinnig över att människor jag älskar kommer att dö – eller redan har dött. Och över att jag själv ska dö. Rädslan kräver att bli tagen på allvar.”

På hemsidan www.crossnet.se uppmanas vi kristna att ”vara med och täcka Sverige med bön, för en tid som denna.” Mer än någonsin behöver vi ”komma samman nationellt för att be om omvändelse, försoning, revolution mot det onda och en väckelse”.

Till Liv vill också uppmuntra sina läsare att ta vara på den öppenhet som finns idag, nu när det för många blivit så tydligt att steget mellan liv och död är kort. Be om tillfällen för samtal och gå med frimodighet in i de missionsutmaningar som erbjuds. Vi vet på vem vi tror, död och ondska är övervunnen! Vi har fått höra evangeliet – det måste räckas vidare!

red.

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan