Prioritera mera!

Det är nödvändigt att fundera över sina prioriteringar. Det är viktigt att det som vi faktiskt tar oss tid till är det som ger vårt liv verklig mening. Syftet med den här artikeln är inte att du ska bli effektivare – och ännu tröttare. Den är menad att hjälpa dig att få påfyllning, inte som ytterligare ett krav. Artikeln är sammandrag av ett föredrag som Gunnar Elstad höll i Misjonssalen, Oslo, den 14 september 2003.

Det är nödvändigt att fundera över sina prioriteringar. Det är viktigt att det som vi faktiskt tar oss tid till är det som ger vårt liv verklig mening. Syftet med den här artikeln är inte att du ska bli effektivare – och ännu tröttare. Den är menad att hjälpa dig att få påfyllning, inte som ytterligare ett krav. Artikeln är sammandrag av ett föredrag som Gunnar Elstad höll i Misjonssalen, Oslo, den 14 september 2003.

HUR MÅNGA GÅNGER har vi inte önskat att dygnet hade fler timmar och veckan fler dagar! Vi klagar över stress och trötthet och att det är så otroligt mycket vi inte hinner med. Och samtidigt är det bara att inse att vi måste missa något. Vi hinner inte med allting. Man kan aldrig säga ett helhjärtat ”ja” till något utan att samtidigt säga ett lika helhjärtat ”nej” till något annat. Man kan inte ens säga ja till Jesus utan att säga nej till något annat, även om många verkar tro att det är möjligt.

 

Det allra viktigaste

Liksom i första hjälpen finns det så att säga andliga puls- och andningsfunktioner, något som är viktigare än allt annat. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall allt det andra bli er givet, sade Jesus (Matt. 6:33).

Det är Gud som ger oss såväl materiella som andliga välsignelser. Han ger oss daglig förlåtelse och sin gränslösa kärlek. Förlåtelsen ger oss frimodighet och gör att vi kan gå raka i ryggen och med högburet huvud, trots att vi är syndiga och ofullkomliga människor. Hans kärlek hjälper oss att känna oss älskade och ger oss en trygg självkänsla.

Hos Gud får vi både vila och uppladdning. Jesus sade: Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er ro (Matt. 11:28). Många av oss bär på tunga bördor som ensamhet, tomhet, depression och annat. Hos Jesus kan vi tömma ut allt det onda som fyller oss och be honom att fylla oss med något gott i stället. Det viktigaste är då inte hur du kommer, utan att du kommer.

Vi kan möta Gud i sakramenten, i Ordet och genom att be till honom. Vi behöver därför söka en kristen gemenskap, där vi kan höra Ordet och be tillsammans med andra kristna. Kanske kan du hitta en eller ett par personer som kan be för och tillsammans med dig, lyssna och hjälpa dig att ta emot vad Gud vill ge och bli medveten om hans närvaro i ditt liv. Det finns ingen poäng i att klara allt på egen hand; evangelierna berättar t.o.m. om människor som bars till Jesus eftersom de inte kunde stå på egna ben.

Gud vill ”ha oss in på service”. Men i stället gör vi ofta som roboten som använder sin självständighet till att dra ur sladden genom vilken hela hans energitillförsel kommer. I all vår brådska glömmer vi att först söka Guds rike.

Det finns nog inget som gör större intryck på barn än att se sina föräldrar verkligen prioritera att umgås med Gud. Både som föräldrar och barnlösa behöver vi fråga oss om andra märker att vi prioriterar Gud, om vi är trovärdiga när vi talar om att tillhöra honom.

 

Det som är lika viktigt

Vi blev varken skapade eller frälsta för att prioritera oss själva, utan för att prioritera andra. Jesus säger själv att det viktigaste budet i Bibeln är att älska Gud över allt annat och vår nästa som oss själva (Matt. 22:37–39). Egoism och självupptagenhet gör oss både förkrympta och tomma, och efter hand även ensamma.

Vi lever bäst när vi kan rikta vår uppmärksamhet uppåt, mot Gud, och utåt, mot vår nästa. Vi ska prioritera andra – och det bör vi göra i följande ordning:

FAMILJEN är så viktig att Paulus säger att om någon inte tar hand om sina närmaste, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror (1Tim. 5:8). Din man/hustru och barnen måste både få veta och känna att de har högre prioritet än jobb, tjänst, hobby eller fritid. Samtidigt behöver barn också få lära sig av sina föräldrar att det är viktigt att ha omsorg om andra och att göra något för att andra ska komma till tro. Och vi som är singlar behöver påminnas om att vi har en familj att ha omsorg om, vi också.

JOBBET måste prioriteras. Vi måste försörja oss – och det är inte mycket annat vi ägnar 40 timmar varje vecka! Vår främsta uppgift i yrkeslivet är faktiskt inte att vittna om Jesus, utan att utföra ett gott arbete och så tjäna vår nästa. Men om vår egen eller arbetsgivarens girighet och materialism gör jobbet till ett egoistiskt projekt som sliter ut oss och går ut över andra viktiga saker i våra liv, då behöver vi tänka över våra prioriteringar igen och fråga oss om detta verkligen är vad vi vill.

TJÄNSTEN i Guds rike är också viktig. Som kristna är vi lemmar i Kristi kropp, och varje lem har en uppgift. Om allt det andra vi gör tar så mycket tid och kraft att vi inte har tid att ha andlig omsorg om varandra, då har vi prioriterat fel. Världen består faktiskt inte för att vi ska få en ännu bättre ekonomi, bostad, status, eller något av allt det som vi själva ofta verkar leva för, utan för att Gud vill ge ännu fler chans att komma till tro (2 Petr. 3:9,15).

 

Vilan viktig

Enligt skapelseberättelsen arbetade Gud sex dagar och vilade sig på den sjunde. Så ska det vara för oss också. Gud vill att vi ska få vila ut efter vår dagliga strävan, och om vi aldrig tar tid till fritid och vila, är något på tok. Vi bör också komma ihåg att Gud inte skapat vilodagen för att vi skulle vila från honom också – den är i stället till för att vi ska få en möjlighet till kroppslig och själslig vila och andlig påfyllning.

 

Trötthet tillåten

Livet kommer aldrig att bli så välordnat att inte flera saker kräver vår uppmärksamhet samtidigt, och uppgifter och utmaningar kommer alltid att göra oss trötta. Det är inte farligt att vara trött. Men det är beklagligt om vi sliter ut oss eller ständigt känner oss stressade och är rädda för att bli utbrända. Just därför behöver vi tänka igenom våra prioriteringar. • Vi behöver leva i nära, personlig kontakt med honom som är själva livskällan och som kan ge oss både vila och nya krafter, förlåtelse och kärlek. • Vi behöver engagera oss i andra människor, både i familjen, på jobbet och i vår kristna tjänst. • Vi behöver vila och andas ut. Få koppla av – utan att koppla bort Gud. Och vi behöver närhet och vänskap med andra människor. GUNNAR ELSTAD Själavårdare och predikant, Norge Sara Andersson, Lund, översättning och sammandrag

 

Viktigt om prioritering

Att prioritera är att försumma i rätt ordning. Vi kan inte fylla alla behov och leva upp till alla förväntningar. Men det vi låter bli att göra måste vara det minst viktiga, så att vi inte tröttar ut oss på fel saker.

Om vi prioriterar allt, prioriterar vi ingenting. Om vi redan har fullt upp, måste vi prioritera någonting mindre för att kunna prioritera något annat mer.

Det som är brådskande, är sällan viktigt. Det som är viktigt, är sällan brådskande. Personlig bibelläsning, samvaro med familjen eller planering för nästa år upplevs knappast som brådskande – trots att det är det allra viktigaste vi kan göra. Därför skjuter vi ofta på det till fördel för något annat, vilket hindrar oss från att nå viktiga mål.

Om vi låter bli att prioritera, är det stor risk att något av följande sker:

  • vi gör egentligen bara det vi spontant har lust med
    • vi följer tillfälliga infall • vi låter oss styras av dem som tjatar på oss
    • vi arbetar efter principen ”det som sker, det sker”
    • vi lever på samma sätt i år som i fjol (och året dessförinnan)

Att prioritera något betyder inte att vi måste använda mest tid till detta, men att något har klar förkörsrätt.

Våra prioriteringar bör ske i följande ordning, och normalt måste vi få med samtliga punkter för att livet ska fungera som det är tänkt:

• vår personliga Gudsrelation
• vår egen familj
• jobb
• tjänst
• fritid och vänskap

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan