Lärare i en förändrad skola

Förr var kristendom ett huvudämne i skolan. Hur är det i dag? Vilka möjligheter har man som kristen lärare att nå ut med evangeliet i dagens skola?

Kerstin är den av oss som har längst erfarenhet. För drygt 50 år sedan tog hon examen och har sedan dess arbetat som lärare i ca 40 år. Nu är hon sedan tio år pensionär och kan se tillbaka på en bra tid som lärare. Hur har hon då nått ut med kristendomen i skolan?
Jo, hon har börjat varje skoldag med morgonbön, före maten har hon och barnen sjungit bordsbön och varje vecka har de läst ”veckans bibelord”, som varit skrivet på ett litet blädderblock som hängt på väggen. Samtidigt som barnen lärt sig en bibelvers, har de också fått lästräning.
– Om de ska träna sig att läsa, kan de lika gärna läsa något bra, tycker Kerstin och visar oss små kort med bilder på och en bibeltext på baksidan. På kristendomslektionerna har Kerstin berättat många av Bibelns berättelser för sina elever.

Veckans bibelord och reaktioner
Det verkar så enkelt när Kerstin berättar och hon ger ett frimodigt intryck. Ändå säger hon, att hon ofta känt sig feg och varit rädd att någon skulle reta sig på hur hon gjorde. Men det har varit onödiga bekymmer för hon har fått arbeta ganska ostört och har hela tiden haft stöd av kollegor och rektorer.
En gång när hon skulle få en ny förstaklass lade hon undan blocket med veckans bibelord, eftersom de ändå inte kunde läsa. Hon tänkte att det var ganska skönt – hon behövde inte vara orolig för att någon skulle irritera sig på blocket. Det märkliga var då, att städerskan undrade var Kerstin hade gjort av det. Hon saknade det för hon brukade läsa bibelverserna när hon städade i klassrummet.
Det var egentligen inte förrän sista året Kerstin fick kritik av en mamma som sa: ”Det verkar som ni inte har något annat än kristendom i den här klassen.” Hennes dotter var den som lyssnade särskilt intresserat till Bibelns berättelser. Men vid årets slut var det just denna mamma som tackade Kerstin mest. Hon gav Kerstin en kram och hade tårar i ögonen. Tydligen hade hon blivit berörd på något sätt.
Kerstin inser att tiden har ändrat sig mycket sedan hon slutade. ”Jag märker ju t.ex. när jag läser insändare i tidningen att klimatet har hårdnat”, säger hon. Samtidigt vill hon uppmunt­ra kristna lärare att vara frimodiga, för ofta oroar man sig i onödan.

Vad säger läroplanen?
När det gäller religionsundervisningen, har den under 1900-talet förändrats, från att nästan enbart ha bestått av kristendom till att innefatta en rad religioner och livsåskådningar. Tyngdpunkten har även flyttats från att tidigare ha legat på Bibelns sanning till att nu mer betona elevernas egna erfarenheter och existentiella frågor.
Enligt läroplanen (Lpo 94) får lärare inte propagera och påverka eleverna. Det står t.ex. att undervisningen skall vara ”icke-konfessionell”, ”saklig” och ”allsidig”. Men det står ock­så: ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.” Man har alltså fortfarande ganska stora friheter att utforma sin undervisning.
Men det är säkert mycket olika hur fri man känner sig, beroende på vilken skola man arbetar på. Ett sätt att påverka är att vara aktiv och tycka till om innehållet i skolans egen lokala arbetsplan. I den skall det som står angivet i skollagen, läroplanen och i kursplanerna konkretiseras.

Egen tro visas i liv och sätt
Det är viktigt vad man säger och inte säger men kanske är det ännu viktigare i dag hur man är. Om det märks på ens sätt att vara och bemöta eleverna att man är kristen kan detta i sin tur väcka frågor och nyfikenhet och ge tillfällen till samtal.
Eva har arbetat som grundskollärare på mellanstadiet i ca tio år och David har arbetat fem år på gymnasiet. Både Kerstin, Eva och David har gjort erfarenheten att det har stor betydelse hur man bemöter eleverna. Om man lever ut sin kristna tro kan man få frågan om man är kristen och sedan komma vidare in på djupare samtalsämnen. Även kollegorna kan då komma att anförtro sig åt en.

Idrott och gemenskap öppnar
Det är viktigt att bygga upp ett förtroende och skapa bra relationer till sina elever. Detta är något vi återkommer till mer än en gång. Kerstin har helst velat följa sina elever från första till tredje klass, eftersom hon då hunnit lära känna barnen mycket bättre. David har märkt att idrott är ett ämne som ger många möjligheter till samtal, särskilt då man är ute och lever friluftsliv tillsammans. Han får bra kontakt med sina gymnasieelever de två år han har idrott med dem. När han så i årskurs tre får dem i religion och livskunskap brukar han börja med att ställa frågan: ”Hur många är vana vid att samtala om livsfrågor?” Det visar sig ofta att ca 70% inte är det.

Brister i förkunskap
När vi pratar om hur vi som lärare i dag kan berätta om Jesus, säger David att han tycker att kristendomen talar för sig själv. Man behöver inte försvara den. Om den presenteras rätt är den så annorlunda i jämförelse med de andra religionerna. Ofta möts han av påståendet ”kristendomen kan vi”, men han märker snart att eleverna har felaktiga föreställningar. Många tror att kristendom bara handlar om en särskild livsstil eller vissa åsikter och känner inte till det väsentliga: att vi genom Jesus får ha en personlig relation till en personlig Gud. Ibland får David samtal efter lektionerna, då någon kanske frågar om han tror att det finns någon mening med livet. Då har han chansen att tala om vad han tror på. I slutet av kursen brukar eleverna göra reflektioner och en gång skrev en elev: ”Jag tycker att kristendomen har de bästa svaren på livsfrågorna, men jag tror att det är för bra för att vara sant.”

Stor frihet ger många möjligheter
Som lärare har man stor frihet att använda sig av läroböcker eller inte. Om man ser att en lärobok inte presenterar kristendomen rätt, behöver man inte använda den. I grundskolan är det ofta kring de stora helgerna man gör något mer av undervisningen, t.ex. varför vi firar jul. När Eva en gång tänkte göra det, tyckte hennes kollegor att hon skulle göra det i engelska lektionerna i stället, eftersom de menade att barnen redan kunde julberättelsen. Men det visade sig att eleverna inte alls hade hört den. De ställde så mycket frågor att Eva var tvungen att låta dem höra och läsa den på svenska först.

Bli lärare – och var frimodig!
Eftersom bibelundervisning saknas i skolan är den väldigt viktig i hemmet och på fritiden, t.ex. i missionshus och på missionsgårdar. Vi måste även ta vara på den möjlighet vi har att genom skolsekreterare och korttidare finnas på skolorna och sprida evangeliet – och särskilt viktigt är det att stödja de kristna eleverna.
Kerstin avslutar med att säga att hon tycker det behövs fler kristna lärare. Hon tänker på bibelordet: Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg (Matt. 5:14). Även om man inte har möjlighet att ha kristendom som ett enskilt ämne, kan man i många olika sammanhang komma in på Bibelns svar på frågor. Kristen tro berör ju alla områden i livet.
Kerstin vill gärna understryka Guds Ords inneboende kraft, som vi lätt glömmer bort: ”Det står ju att Guds Ande skall påminna oss om vad Jesus har sagt. Därför måste vi vara ivriga att sprida hans Ord.”

Eva Appell
Lärare och medlem i Till Livs red. råd

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan