Ingen har sett den heliga Birgitta. Ändå vet vi mycket om henne genom gärningar hon utfört, och ord som hon lämnat efter sig. Att påstå att hon inte existerat skulle vara dumt. Men Gud, då?
Ingen har sett GUD. Ändå kan vi veta något om honom genom gärningar han utfört – och utför, och ord han låtit bevara åt oss. Att påstå att han inte finns skulle vara förhastat och oklokt.
Den osynlige Gudens härlighet
Bibeln talar om Gud som både obeskrivbar och onåbar. I Gamla testamentet läser vi: Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva (2 Mos. 33:20), och i Nya testamentet: Gud bor i ett ljus dit ingen kan komma, han som ingen människa har sett eller kan se (1 Tim. 6:16).
Likväl kan vi lära känna honom, men då är det viktigt att vi inser vår position i förhållande till honom. Han är Skaparen, vi endast de skapade. Mellan honom och oss finns samma fundamentala skillnad som mellan konstruktören och roboten. Därtill har stora delar av vår minnesfunktion slagits sönder och vår förmåga att ta emot kunskap om Gud har starkt reducerats. Vi är trasiga. Bibelns tekniska term för detta är att vi är syndare. Men Gud vill ha gemenskap med oss ändå, han längtar efter oss i kärlek och vill bota vår skada. Därför har han uppenbarat sig i ord och handling. Även om vi är trasiga har vi kvar något av den rika utrustning vi fick från början. Vi är ju Skaparens avbilder. Därför kan vi förstå något av den skönhet, ljuvlighet, renhet, ära och härlighet som strålar ut från honom och hans verk – vi är ju alla skönhetsdyrkare. Det är en gåva från Gud. Därtill säger bibelordet att Guds osynliga väsen kan ses ända sen världens skapelse: det kan uppfattas i hans verk. En änglakör sjunger: Hela jorden är full av hans härlighet. Vi kan alltså ana Guds härlighet i den skapade världens skönhet. Skapelsen är genomskinlig och Skaparen har lovat att röja sin närvaro där.
Låt oss därför i vårt sökande efter Gud, hans storhet och härlighet, starta där vi står. Lyft upp era ögon och se! Varifrån kommer allt detta? Mose, en av Bibelns män, fick se Gud på ryggen, berättas det, men det var tillräckligt överväldigande, och vår store svenske vetenskapsman Carl von Linné säger efter ett livs forskning i naturen: ”Jag såg Gud på ryggen och jag hisnade.” J.O.Wallin har på ett oöverträffat sätt uttryckt denna estetiska aspekt på Guds helighet:
Ack, när så mycket skönt i varje åder av skapelsen och livet sig förråder, hur skön då måste själva källan vara, den evigt klara!
Låt oss därför i ödmjukt sällskap med Mose, Carl von Linné och J.O.Wallin söka Gud där vi står.
Kosmos röjer sin Herre
Vi lever i bruset från en ständig lovsång. Har du lagt märke till den? Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.
Den lovsången är kontinuerlig: Den ena dagen talar om det för den andra, den ena natten kungör det för den andra, utan tal och utan ord, deras röst hörs inte. De når ut över hela jorden, och deras ord når till världens ände (Ps. 19:2–5).
Har du stått på ett fjäll långt uppe i norr och sett norrskenets flammor prisa sin Skapare? Har du stått vid randen av öknen och i den tropiska natten sett alla de lysande stjärnornas lovsång? Det hörs och syns och känns. Gud har brutit sig in i vår värld genom Skapelsen. Vår värld är genomskinlig och vi anar hans skönhet och makt i den lovsång som Skapelsen ständigt kreerar. Sändning pågår! Och omgiven av denna kosmiska lovsång lever vi.
Han förnyar jordens ansikte
Vi lever också i bruset från en ständig lovsång från jorden. Har du lagt märke till den? Du sänder din Ande, då skapas de, och du förnyar jordens ansikte (Ps. 104:30). Du förnyar jordens ansikte – kan du tänka dig en skönare beskrivning av våren? När detta skrivs pågår förnyelsen mest intensivt. För varje dag dras nya penseldrag i jordens slitna ansikte. Det finns många sätt att beskriva vårens ankomst. Det kan göras med vetenskapliga termer: allt beror på jordaxelns lutning mot ekliptikan. Det känns torftigt – och ger ingen vision om syrendoft och liljekonvalj. Kanske med diktarens inspirerade ord om våren och kärleken. Men Psaltarens 104:e psalm överglänser dem alla. Du förnyar jordens ansikte… Du vattnar bergen från dina salar…Du lät källor flyta fram i dalarna… vildåsnorna släcker där sin törst… Du låter bröd komma från jorden och vin som gläder människans hjärta….
Jag tar ibland mitt yngsta barnbarn och lägger hans mjuka kind mot mitt gammelmansansikte och så tittar vi i spegeln och jag säger: Herre, du förnyar jordens ansikte. Nya generationer står beredda att gå in i vårt ställe. Det ena släktet prisar för det andra dina verk, de förkunnar dina väldiga gärningar.
Från vår plats i tillvaron kan vi alltså ana något av Guds härlighet. Vi har bara att öppna våra ögon. Tar vi inte denna Gudsuppenbarelse på allvar missar vi vår tillvaros djupaste mening och kan inte säga till vår Skapare: Jag visste inte att du fanns. Jo, du kunde veta det! Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt (Rom. 1:19–20).
Det finns alltså inget hållbart försvar för otro och förnekelse av Gud, enligt Bibeln.
Den synlige Gudens härlighet
Men himlens storhet och jordens skönhet är bara en början! Vi måste gå vidare: Vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin Fader, och han var full av nåd och sanning (Joh. 1:14). Han är den osynlige Gudens avbild (Kol. 1:15). Detta är två vittnesbörd om Jesus. Honom har människor sett. Han har uppenbarat vem Gud är. Du som i skapelsen anat Gud måste gå vidare och lära känna Guds kärlek i Kristus Jesus.
Nu räcker mina ord inte till! Storheten, skönheten och härligheten i korsets budskap är för människor ofattbar. Nu skall Människosonen förhärligas, säger Jesus, när han går ut till försoningslidandet. Nu skall korset tala mer om Guds härlighet än något annat i himmelen eller på jorden.
Skall du lära känna Gud måste du därför lära känna Jesus, som dog och uppstod för dig. Han bar liv och oförgänglighet in i vår värld. Han har botat vår skada så att vi kan se skönheten och härligheten i Guds handlande med oss – se korsets härlighet och ta emot den.
Liv måste levas
Du som är döpt har fått del av detta nya liv, och du som inte är döpt kan få det genom dopet. Allt liv måste sedan levas, och det nya livet levs i den kristna gemenskapen, i bibelordet, bönen och nattvarden.
Allt liv kommer från Gud. Vi anar det inte minst i vårens tid. Men även det är bara en försmak. Världen skall en gång födas på nytt, det är Jesu ord. Då skall förnyelsen ske mycket radikalare. Tänk, en gång skall jordens krigshärjade, miljöförstörda ansikte förnyas, så att det återspeglar skapelsens frid. Tänk på det när du ser bilderna från Bagdad och Jerusalem och Gasa.
Se dig i spegeln, du som hunnit en bit upp i åren. Tiden har satt sina spår, kanske skurit djupa fåror. Säg då: ”Herre, du skall förnya även mitt ansikte. Jag skall bli lik dig, den dag jag får se dig – min Förlossare.”
Rune Gustavsson
Förkunnare, farfar och f.d. fysiklärare, Lund