Käre Far, jag vet att du varje dag i det himmelska hemmet lyssnar efter mina steg.
Nu kommer jag till dig och redan när jag är långt borta anar jag, när du i din godhet kommer mig till mötes, en styrka och en makt men också en barmhärtighet och förlåtelse, som är större än mitt hjärta kan fatta. Herre, aldrig har jag förstått hur stort ditt namn är! Hur upphöjt och heligt! Herre, låt det namnet från den här stunden ta sin rätta plats i mitt liv!
Du bjuder mig in och jag får till och med komma till ditt bord. Tack, Herre! Förundrad ser jag mig omkring i ditt rike. Så annorlunda mot världen utanför! Jag ber: Låt mig alltid få vara så här nära dig! Låt det bli jag i dig och du i mig!
Jag ser det himmelska riket, där alltid din vilja sker. Jag ser jorden, där fortfarande kampen pågår. Jag ropar: Förbarma dig! Låt mig redan här få höra till ditt himmelska rike! Låt din vilja ske i mig och genom mig!
Herre, jag behöver bröd. Jag är beroende av dig. Du ger mig av markens skördar här på jorden men av nåd ger du mig också av det bröd som kommer ner från himlen: din Son. Genom honom får jag dag efter dag del i vad han har gjort för mig. Jesus är mitt manna i livets öken. Herre, nu ber jag om bröd. Ur din hand vill jag ta det: brödet för ännu en dag på jorden men också brödet som ger evigt liv!
Jag har syndat och jag vill inget hellre än att du ska förlåta mig, men din vilja är att jag ska göra detsamma med dem som står i skuld till mig. Herre, det går inte. Jag kan det inte! Men nu har jag förstått det: utan din Son, som du sänt till min räddning, kan jag ingenting göra. Bara han kan ge mig ett förlåtande sinne. Jag hör hur han klappar på mitt hjärtas dörr. Jesus, kom in! Kom just i den här stunden!
Du har låtit mig förstå att det pågår en kamp om min själ, en kamp mellan dig och ondskans andemakter. Herre, jag har nog inte fattat vilket pris du betalat för min räddning. Vad ska inte ditt fadershjärta ha känt när du tvingades utlämna din Son till att dö? Hur mycket möda lägger du inte dagligen ner för att leda mig rätt? Mitt förstånd kan inte ta in det. Det enda jag vet är att jag utan din vapenrustning – den som du köpt med Jesu blod – är räddningslöst förlorad mot den starke. Hjälp mig att i dag ta på mig den rustningen utan att glömma någon del. Ändå, förskona mig av nåd från frestelserna – du vet ju hur ofullkomlig jag är – ja, förskona mig från det onda.
Så vill jag, käre Far, nu och sedan i all evighet prisa dig för din outgrundliga nåd!
Ivan Johansson
Ingenjör, Varberg