Den fjärde februari var det äntligen dags. Med pompa och ståt skulle Roseniuskyrkans nyrenoverade kyrksal åter öppna sina portar till gudstjänst. Följ med och se vad som hände denna gråmulna söndagsförmiddag i Stockholm!
Det ligger förväntan i luften. Församlingssalen Gränden nere i källaren har fyllts av kaffedoft och festklädda människor. På en lapp i trappan uppmanas vi att inte gå in i kyrkan än, utan vänta en stund här nere. Strax före elva trängs alla i trappuppgången för att få en skymt av när Gert Lindell, ordförande i föreningen, ska klippa det blåa bandet utanför kyrkporten. Efter en stunds hyssjande och harklande tar han ordet vid mikrofonen. Han förklarar kyrkan återinvigd och klipper bandet medan kamerablixtarna fyller rummet. Ulf Noring läser med hög och tydlig stämma ur en psaltarpsalm innan den pampiga orgelmusiken når gudstjänstbesökarna och portarna slås upp. En svag lukt av målarfärg kan fortfarande anas, men framför allt lyser hela kyrkan ny och fräsch. Bänkarna fylls snabbt och folk ser sig omkring med nyfikna blickar. Vad fint det har blivit!
– Välkommen till vår alldeles nyrenoverade kyrka, hälsar Kristina Lunnergård, som inleder gudstjänsten.
Nostalgi och tårtkalas
Det blir en alldeles speciell söndagsförmiddag. Kören, ledd av David Åberg och Rebecka Engström, bidrar till stämningen med sång och soliga leenden. Sam-Arne Nilsson håller en predikan, där han talar om nåden – vi har rätt till försoning och till att vara Guds barn. Ett ord fastnar särskilt: Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Han påminner om att det i decennier predikats lag och evangelium i denna kyrksal och uttrycker sin förhoppning om att det ska få fortsätta så. Roseniuskyrkans styrelse tackar arbetsgruppen och de rumänska arbetarna som jobbat med renoveringen. Gert Lindell lockar till både intresse och skratt när han ger en historisk tillbakablick. Han avslutar med att välkomna alla ner i Gränden: ”För nu så ska vi äta tårta!”
Men det är inte slut än. Plötsligt hörs gitarrspel längst bak i kyrkan. Barnen kommer tågande fram, de sjunger ”Jesus kom in”, med Nilla Henriksson i spetsen. De kommer just upp från söndagsskolan och detta blir det sista inslaget i gudstjänsten.
Firandet fortsätter, på buffébordet nere i församlingslokalen väntar mandeltårtor, chokladtårtor, morotskakor … Borden har fått vita dukar, levande ljus och tulpaner i vaser. Sorlet gör det nästan vårt att göra sig hörd för sina bordsgrannar. Nu är kyrkan invigd, och är det fest på Gränden, ja, då är det fest!
Caroline Petersson
Stockholm