Sommarmöte i Lund

Mötesplatsen låg i Patrik Rosengrens park, som är något av en gräs- och trädbeklädd fristad, ungefär en kilometer sydväst om Lunds centrum. Arrangörerna, ELM Syd och Kristna föreningen Filippi i Lund, hade helt enkelt lyckats hitta en idealisk och lugn plats i stan.

Den övergripande uppmaningen till besökaren på årets sommarmöte var, med utgångspunkt i Daniels bok: ”Sök det bästa” – alltså Gud och livet i gemenskap med Honom.

På lördagsförmiddagen hölls två föredrag av Göran Landgren. Han tog upp det faktum att Europa avkristnas, och menade att globalisering och urbanisering tycks leda många män­niskor bort från Gud. Men samtidigt finns det en påtaglig längtan bland människor i dag. Vi har därför ett stort ansvar att möta denna längtan med det eviga budskapet om korset – och inte glömma kraften i bönen och gemenskapen. Om vi är i det sammanhang Gud kallat oss till frigörs Guds kraft.

På eftermiddagen talade Mikael Hector om att söka Guds hjärta, om kampen och allvaret i bönelivet. Även om vi ibland kan uppleva att Gud är tyst måste vi förstå att bönen är verklig. Genom bönen kan vi växa i kunskap och insikt och lära känna Gud bättre. Det var svårt att missa uppmaningen: Ta vara på bönelivet!

Daniel Andersson

 

Vi lekte på barnsamlingen, pratade om Gud och om män som inte ville be till någon annan än Gud i himlen. De blev kastade i en brinnande ugn.

Jag tyckte barnsamlingen var bra. Det var kul att vara tillsammans med kompisarna.

Johan Åkesson

 

Det var roligt med dramat! Vi var också i olika grupper. Vi pratade om olika ord, t.ex. VÅGA –  FRÅGA – BE. Vi lekte också en lek. Det var skoj för vi var så många!

Klara Einarsson

 

Etiopierna som var i Sverige i sommar berättade på ungdomssamlingen om hur deras kyrka är och hur den har växt fram genom åren. Jag tyckte det var inspirerande att höra hur ungdomarna där brinner för Jesus och den stora längtan de har att få göra honom känd. Varför är inte Sveriges ungdomar så? Efter en liten paus tog Arne Engström över med ett litet föredrag, med temat ”Det finns plats för dig”, som det stod på reklambladet om Sommarmötet. Samlingen var bra och undervisningen också, men lite mer satsning på musiken hade gjort susen – så man vågar sjunga ut – annars hörs man ju jättemycket om man råkar sjunga fel …                                                                                               Cornelia Ekström

 

Under rubriken ”Kristen i samtiden” hölls två kortföredrag. Hjalmar Unosson reflekterade kring vad som utmärker svens­ken i dagens samhälle: Meningen med livet är att förverkliga sig själv. Att vara oberoende och fri, att slippa ta hänsyn. Det kristna svaret är rakt motsatt: Vi lever inte för oss själva, utan för Gud och våra medmänniskor.

Bengt Holmberg tog upp hur svenskarna ser på Jesus. Hans oroväckande svar löd: ”Allt mindre som någon man kan tro på.” Ännu betraktar de flesta Jesus som en god förebild, men det enda sanna svaret, att Jesus är Gud, kommer mer och mer i skymundan. Hur ska vi kunna förmedla sanningen? Historisk bevisning eller logisk teologi är inte den avgörande lösningen. Visar vi vår omgivning vem vi tror på – genom våra handlingar?

Daniel Andersson

 

På kvällen firade vi gudstjänst i Lunds domkyrka. Det var fantastiskt att få tillbe och lovsjunga i en kyrka där Gud har mött människor ända sedan 1100-talet.

Markus Hector ledde kvällen, kören Canticum sjöng för oss och det gavs tillfälle till personlig förbön. Vi fick även ta del av Saki Nojimas berättelse om hur hon och hennes familj fick ta emot Jesus. Hon berättade om hur pappan motsatte sig familjens omvändelse, och det var först när han låg på sin dödsbädd, efter många år av förböner, som han var redo att vända sig till Jesus.

Daniel Ringdahl

På söndagsförmiddagen var det högmässa i parken. En lång procession med präster och lekmän, ungdomar och medelålders vandrade in på mötesplatsen som inledning på guds­tjäns­ten. Den leddes av Bo Brander, präst i Laurentiistiftelsen i Lund, och predikan handlade om efterföljelse. Som kristna ska vi inte vara människor till lags, utan den Gud som prövar våra hjärtan. Kristen efterföljelse handlar om att förneka sig själv, ta sitt kors och bära det – men inte om att lägga kors på andra! Att hjälpa någon att bära sitt kors hör däremot till ett kristet liv.

Daniel Andersson

 

Det var en stark upplevelse att se så många människor från så många och så olika samfund komma tillsammans i gemenskap kring Jesus. Det antyder än en gång att något mycket viktigt kanske håller på att komma igång bland de kristna i Sverige.

Göran Skytte

 

I pauserna kunde man prata med barntidningen Droppens nya redaktör, Johanna Nyholm Skoglund, gissa nappar i glasburken och blåsa jättesåpbubblor. Som vanligt sjöng barnen på söndagseftermiddagen – deras Jesus-glädje och spontanitet smittar av sig!

Bodil Månsson

 

Marcus Hector talade om att söka Guds förlåtelse. Människan är skapad för en relation med Gud. Men i dag tror hon sig vara fri att forma och tolka verkligheten efter eget behag. Likt folket på Daniels tid ersätter människan i dag Gud med det skapade. Med ensidigt fokus på t.ex. konsumtion, utseende, studier och karriär skapas vår identitet. Flykten från och upproret mot Gud är djupt tragiskt, eftersom Gud är det enda som människan verkligen behöver för kunna förstå sin plats i tillvaron. Det finns dock nåd i universum. Gud förlåter och efterskänker vår skuld därför att Han är barmhärtig. Gud är också rättfärdig, han håller sina löften: vi kan lita på att vi är förlåtna genom Jesus Kristus.

Daniel Andersson

 

Inför årets sommarmöte såg jag framför mig en mötesplats mellan ett universitet, en kemiindustri och några höghus. Men vad fel jag hade, träden var närmare mötesplatsen än på många andra sommarmötesplatser, t.o.m. i Snärshult. Jag och min familj hade tur vad gällde parkeringsplats, för vi behövde inte slita speciellt mycket skor på asfalten …

Filippi ordnade detta ”redit” bra – för att uttrycka mig på deras språk: VG. Förkunnelsen och sångerna berörde mig mycket, delvis beroende på att min farbror Rune (Gustavsson), som precis fått flytta hem till Herren, fanns i tankarna.

Jag kan mycket väl tänka mig att åka på fler sommarmöten som Filippi ordnar, i både Lund och Snärshult! Och ser vi till antalet medlemmar, så får nog Filippi anordna sju–åtta sommarmöten innan det är Snärshults tur igen.

Sigvard Gustavsson

 

Hur var det då att arrangera Sommarmötet?

Ja, en av våra förutsättningar var att det skulle hållas i Lund. På det sättet skulle vi kunna mobilisera föreningen i arbetet och också göra något för den stad vi bor i. Det blev mångas enkla böner om att Herren skulle öppna dörrar för oss, men också att Han skulle komma till Sommarmötet med sin Ande och låta oss glädjas inför Hans ansikte.

Vi fick så tips om Patrik Rosengrens park, okänd för de flesta av oss, och då hände något märkligt. I fråga efter fråga fick vi ett bemötande som gick långt utöver vad vi kunnat förvänta oss: kommunens parkförvaltning lät oss använda parken, anpassade gräsklippningen till våra behov och lät oss nyttja gång- och cykelvägar för transporter och handikapparkering. Vi fick hjälp med parkeringsplatser på gatumark och på en stor fab­riks­parkering. På den intilliggande skolan var man oerhört tillmötesgående och gav fritt tillträde till toaletter, matsal, gymnastiksal och andra lokaler för barn- och ungdomssamlingar, anslutning till el och vatten, uppkoppling på Internet och parkeringsplatser m.m. Och domkyrkoförsamlingen gav klartecken till att använda Domkyrkan för lördagskvällens gudstjänst.

När man ser på detta i efterhand blir det alldeles tydligt att vi gick i ”beredda gärningar”. Herren hade gått före och öppnat dörrar.

Gunnar Davidsson

Filippi i Lund