Bröd är en livets basvara för alla människor. Jesus såg en gång fem tusen hungriga människors behov och gav dem alla bröd att äta. Detta under var ett tecken: Jesus är något mer. Han kan mätta varje människas djupaste livshunger – med sig själv.
Det hade varit några omtumlande dagar för Jesu lärjungar. De var visserligen vana vid att det hände saker kring deras Mästare som överraskade och som gjorde att människor tog ställning antingen för eller emot honom. Men nu hade det hänt något som på ett visst sätt blev till en vändpunkt för många av dem som faktiskt följt Jesus under en tid, även för dem som gärna lyssnade till hans undervisning.
Det hade börjat så fantastiskt. Av fem kornbröd och två fiskar mättade Jesus över fem tusen människor. Detta gav ett oerhört gensvar bland de människor som genom fiskarna och bröden i bokstavlig mening fått ett smakprov på hans underbara makt. ”Tänk om Jesus blev vår kung”, tänkte de. Och nog skulle det ha varit lättare att leva i ett land där Jesus hade makten!
Men Jesus ville inte bli en kung av det slaget. Han drog sig i stället undan genom att ta sig över Gennesarets sjö för att slippa alla kungamakare. Dessa gav emellertid inte upp så lätt. De sökte upp honom följande dag, ivriga att inte släppa ifrån sig mannen med de underbara gåvorna.
När de fann den märklige Mästaren, började han tala om något som de inte riktigt hade räknat med. Han, som dagen innan hade mättat de stora människoskarorna med bara några bröd och fiskar, börjar nu tala om att det finns ett annat bröd, ett bröd som aldrig tar slut. Han talar om ett bröd som varar och har med sig evigt liv! Han kallar det Guds bröd och säger att det är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv!
Visst kände de till berättelsen om mannat som Gud mättat Israels folk med under vandringen genom öknen. Det kom ner ifrån himlen, men inte varade det – inte ens till följande dag. Detta som Jesus lovar är långt utöver mannat.
Och då blir deras nyfikenhet ännu större. Kan han göra ett ännu märkligare under än det han redan hade gjort? Kanske väntar dem något ännu mer fantastiskt än det som de upplevt dagen innan. De hade verkligen fått se hans ofattbara makt, de hade registrerat den med sina sinnen, de hade satt tänderna i det som hans välsignade bön hade åstadkommit. De var öppna för allt det hans makt kunde göra.
Det lät riktigt spännande med ett bröd som inte tog slut, ett bröd som gjorde att man inte mer skulle hungra. Och ett bröd som ger världen liv! Därför bad de ivrigt: Herre ge oss alltid det brödet! De ville verkligen ha det bröd som gav evigt liv.
Och det var faktiskt så att det väntade dem något långt mer fantastiskt än det under de upplevt dagen innan. Det väntade dem ett ännu bättre bröd än det som de hade smakat på ängarna vid Gennesarets östra strand. Det väntade dem livets bröd! Men detta bröd var så totalt annorlunda än vad de hade tänkt sig!
Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet som jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva (Joh. 6:48–51).
Jesu ord närmast chockerade åhörarna. Det var knappast ett sådant bröd de hade väntat sig. Tankarna på Mästaren från Nasaret som en ny, mäktig kung bleknade bort. Och önskan att äta det livets bröd som Jesus talade om, försvann helt. Att äta hans kropp lät nästan absurt. ”Det är ett hårt tal. Vem står ut med att höra honom!” Det gick så långt, att Jesus fick anledning att fråga till och med de tolv utvalda: Inte vill väl också ni gå bort?
Då ger de genom Petrus ett svar som visar att de börjat ana att Jesus kommit med ett långt viktigare ärende än att bara förse dem med mat för dagen: Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige.
Det eviga livets ord kunde släcka deras djupaste törst. Det eviga livets ord kunde mätta deras djupaste hunger. Det är ordet om Jesus som kom för att utge sin kropp i döden på korset. Därför kan han ge oss det eviga livet, han som säger: Jag är livets bröd … Den som äter av det brödet skall leva i evighet.
Göran Giselsson, tandläkare och ELM-predikant, Markaryd