Oron för samhällets rättssäkerhetskris beskrivs under den rubriken i en ledare i Sydsvenska Dagbladet i maj 2008. Man menar att ett helhetsperspektiv saknas för att upprätthålla den viktiga länken mellan polis och domstol. Åklagarna uppges vara för få och arbetsbelastningen för hög. Rättegångar ställs in och utredningar blir liggande. Bedrägerier, inbrott, mindre allvarliga ekonomiska brott läggs åt sidan. Ledarskribenten sammanfattar: ”Visst låter det som småförbrytarnas julafton. Håller en sådan ordning i sig blir det på rättssäkerhetens bekostnad.” Glädjande nog har ansvariga politiker insett faran och lovat en ekonomisk satsning för att åtgärda problemen.
I Bibelns ljus är nämnda fenomen inte obekant. Nya testamentet redogör för tidens tecken: det blir en ökad laglöshet, ”laglöshetens människa” träder fram och ”laglöshetens hemlighet är verksam” (Matt. 24:12; 2 Tess. 2:3, 7). Psalmistens retorik talar samma språk: Se, de ogudaktiga spänner bågen, de har lagt sin pil på strängen för att i mörkret skjuta på de rättsinniga. När grundvalarna rivs upp, vad kan då den rättfärdige uträtta? (Ps. 11:2–3)
Guds församling hotas också av kollaps. En andlig kamp förs på olika fronter – djävulens listiga angrepp kommer i skepnader som ett rytande lejon och en ljusets ängel. Förföljelse av kristna är ett angrepp och det talas om tre steg i processen: felaktig information, diskriminering och påtaglig förföljelse. De normala rättsliga och mänskliga skyddsmekanismerna ställs åt sidan. Ett annat angrepp möter de kristna genom falska profeter och falska läror. Aposteln Paulus talar om rovlystna vargar som inte skonar hjorden, ja, ur den egna kretsen träder gestalter fram som förvränger sanningen (Apg. 20:29–30). Även i Guds församling finns således hotet av en ”småförbrytarnas julafton”!
På det personliga planet finns också riskmoment. På Bibelns grund talar vi om hoten från djävulen, världen och vår egen fallna natur. I adventstiden uppmärksammas vi genom Johannes Döparens förkunnelse om riskerna med ett liv i hyckleri. Var finns omvändelsens frukt? En yttre fasad kan förefalla tilltalande, medan insidan är full av onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. Vi kallas varje dag till en uppgörelse, att inte försvara utan bekänna vår synd. Inte enbart ”de stora” felstegen – utan även ”de små”, de förrädiska: Fånga rävarna åt oss, de små rävarna, som fördärvar vingårdarna, våra vingårdar som nu står i blom (Höga Visan 2:15). I mitt personliga liv bör jag vara observant på denna ”småförbrytarnas julafton”!
Julhögtiden står för dörren. Med tanke på den dystra situationen i världen förundras jag över namnet Immanuel – Gud med oss! Tänk att en mot Honom fientligt inställd mänsklighet är så högt älskad – han väljer att arrangera en storförbrytarnas julafton: Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare – och bland dem är jag den störste (1 Tim. 1:15).
”När jag den hemlighet rätt överväger: Gud bliver född och sluts in i ett rum … Stilla till slut i förundran jag står. Gud sig förnedrar och upphöjer trälen. Höghet, som ingen i världen förstår.”
(Lova Herren nr 115, v. 5)
Roland Gustafsson, missionsföreståndare i ELM