Absolut människovärde – grund och hot

Vad är mItt lIv värt om jag inte betyder något för någon annan människa? Vad är en människa värd som inte kan arbeta och ”bidra till samhällsnyttan”? Vilket värde har ett ofött barn eller en 90-årig multisjuk kvinna i livets slutskede? Vem är det som avgör mitt människovärde – mina föräldrar, mina barn, samhället eller vårdpersonalen? Lever vi i praktiken efter principen om alla människors lika värde?

Hur vi uppfattar vårt eget och andras värde är avgörande för vårt beteende och våra handlingar – därför är dessa frågor bland de viktigaste i vårt vardagsliv.

Temadag om människovärde Att frågor om människovärdet berör många blev tydligt när ett 60-tal människor samlades på Missionsgården Strandhem, Örkelljunga, en lördag i november för att lyssna till Tomas Seidal. Han talade utifrån temat ”Absolut människovärde – grund och hot”. Tomas Seidal är överläkare och verksamhetschef på Länssjukhuset i Halmstad, författare samt universitetslektor och docent på Karlstads universitet. Sedan 1997 är han även ordförande i föreningen ”Ja till livet”, en politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar med att stärka människovärdet i frågor som abort, fosterdiagnostik och vård i livets slutskede.

Tomas Seidal berättar att han upplever det som sin kallelse att tala om människovärde, han ser sig som inspiratör och väckarklocka. Jag frågar honom vad som fick honom att engagera sig i de här frågorna?

– Mitt intresse väcktes redan 1984 när jag blev ombedd av en kristen förening att bevaka en dag om provrörsbefruktning på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Då fick jag anledning att sätta mig in i frågorna och insåg att de var spännande och viktiga ur människovärdessynpunkt. Seidal väjer inte för att vara rak och tydlig i sina åsikter och han spetsar ibland till sina uttalanden. Han har ibland blivit ganska hårt kritiserad och ifrågasatt, till exempel i Läkartidningen, och jag frågar vad det har inneburit att stå för dessa åsikter i ett samhälle där de kan uppfattas som ganska kontroversiella.

– Jag råkar veta att jag finns med på över 1 000 förbönslistor och jag har fått beskydd, svarar Tomas enkelt.

Alla människors lika värde

FN:s deklaration ger inget svar på varför vi har lika värde. Finns det ett unikt människovärde? Seidal börjar med att visa på att vi i skapelseberättelsen (1 Mos. 1:26) kan lära oss mycket om människans värde och vad som är grunden till det.

• Varje människa är skapad av Gud. Även människor vi avskyr, människor som begår de skändligaste brott; även svårt sjuka, människor som ligger i koma, handikappade, inte födda – alla är skapade av Gud.
• Människan är skapad att vara lik Gud. Människan är inte ett djur bland alla andra. Gud har skapat oss med vissa kvaliteter och egenskaper som skiljer oss från djuren – till att vara lika Gud.
• Människan har ett uppdrag: att förvalta. Det finns en avsikt med människan. Människans tillblivelse är inte en slump.

Seidal menar bestämt att man inte kan vara kristen och evolutionist. Evolutionen bygger på slumpen, medan skapelsen bygger på målmedvetenhet. Det spelar en avgörande roll om jag ser på människor som resultat av slumpen i stället för som skapade av Gud!

När blir människan synlig i Guds ögon? När börjar Guds engagemang för oss? Ps. 139 svarar: vid tillblivelsen. Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster (v. 16). Förmodligen till och med tidigare. Tillblivelsen innebär en sammansmältning av två könsceller med vardera halv genuppsättning. 10 000-tals celler bildas dagligen i kroppen. Alla celler innehåller samma genuppsättning, den unika kod som defi nierar mina grundförutsättningar.

Livsprincipen: Ja till livet

Har Bibeln något att säga oss om abort, dödshjälp eller fosterdiagnostik? Evangelierna är fulla av berättelser om hur Jesus relaterar till andra människor – barn, äldre, rika, fattiga, skriftlärda, hedningar, döda … Seidal uppmanar oss att ibland läsa evangelierna som en lärobok med etiska exempel. Jesus bemöter människor efter vissa principer, till exempel: Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem (Matt. 7:12) och Du skall älska din nästa som dig själv (Mark. 12:31). Som kristen är det viktigt att ha vägledande principer grundade i Guds Ord. En grundprincip bör vara ”ja till livet”.

Den värsta konsekvens en farlig människosyn kan få är om den leder till att människor dör. Detta kan ske vid dödsstraff och i krig och när människor inte definieras som människor, till exempel vid abort. Som kristna har vi Guds Ord att följa – det kan dock uppstå svåra situationer då ett liv ställs mot ett annat liv.

Utifrån Bibeln kan vi svara att det finns ett absolut människovärde: att vara människa är att ha ett människovärde! Det värdet är högt, odelbart och varar hela livet. Både det ofödda barnet och den 90-åriga multisjuka kvinnan har ett absolut människovärde, lika högt som den heltidsarbetande småbarnspappans.

Hot mot människovärdet

Största hotet mot människovärdet är när man anser att värdet inte är absolut, utan relativt. Detta innebär att värdet bestäms av samhället runt omkring och beror på andra saker, till exempel ålder, skönhet, styrka, framgång och psykisk hälsa. Värdet byggs upp och förändras efter hand. Om man på detta sätt förankrar människovärdet i människan själv, riskerar de svaga och utsatta människorna i samhället att råka illa ut.

Filosofen Torbjörn Tännsjö med flera för ibland fram att döden vore ett bättre alternativ än ett ’dåligt liv’, till exempel i diskussionen om dödshjälp. Detta är enligt Seidal ett farligt budskap. Det människor behöver är hjälp till att leva! Döden som ett bättre alternativ används ibland som argument även i abortfrågan. Man menar att det är bättre för ett barn att inte födas än att födas oönskat – hur vet vi det? Vi behöver arbeta för att skapa alternativ till abort.

Samtal med stort engagemang

Under eftermiddagen berördes flera etiska problemställningar som abort, provrörsbefruktning, fosterdiagnostik och selektiv abort, stamcellsforskning, genmanipulation och dödshjälp.

Dagen avslutades med en paneldebatt med Bo Sjödahl som moderator, där förutom Tomas Seidal även läkare Inga Svensson, sjuksköterska Håkan Ekström och pastor Lennart Arvidsson deltog. Många av åhörarna tog tillfället i akt att ställa frågor till panelen om olika etiska problem. Seidal återkom till att vi behöver ha vägledande principer, grundade i Guds Ord. De frågor vi möter i vården, eller i andra möten med människor, kan ofta vara svåra och känsliga, och Tomas Seidal påpekade vikten av ödmjukhet inför enskilda personers situation.

CecIlIa Börjesson, distriktsläkare, Lund