Inom kristenheten har man i alla tider önskat återge bibliska berättelser, och inte minst Jesu födelse, genom bilder, figurer eller dramatik. Ganska tidigt började man uppföra julspel för att åskådliggöra den första julnattens händelse i Betlehem. Det var i rent undervisningssyfte, för man hade inte Bibeln på det egna språket och många var analfabeter. Man anser att ursprunget till att ställa i ordning en julkrubba är de julspel som visades på 500-talet i kyrkan Santa Maria Maggiore i Rom.
Julnatten 1223 uppförde den helige Franciskus, med påvens tillåtelse, en sorts julspel vid en nattvardsmässa ute i en skog. Han placerade ett enkelt altare över en krubba. Där fanns det en levande oxe och åsna, och även människor deltog i spelet – så lär traditionen med julspel ha uppkommit.
I Sverige är julkrubban en ganska sen företeelse. Seden spreds via Ryssland. Den omtalade ”Årstafrun”, Märta Helena Reenstierna, skrev 1804 om ”en märklig katolsk ceremoni om Jesu födelse” i Suterska huset, där man mot betalning kunde få se en framställning av Frälsarens födelse.
I enstaka svenska hem började man med julkrubba under 1870-talet. I kyrkorna fanns däremot ett motstånd mot julkrubborna, men 1929 skaffade S:t Petri kyrka i Malmö som första kyrka i landet en julkrubba. Sedan spreds traditionen ut över landet – i dag har de flesta kyrkor en större eller mindre julkrubba – och även in i hemmen.
En alldeles särskild form av julkrubba är det mekaniska uret i Lunds domkyrka. Varje tolvslag mitt på dagen kommer där fram tre heliga kungar och hyllar Maria och Jesusbarnet.
De första julkrubborna bestod endast av den heliga familjen, men har senare utökats med flera figurer som herdarna med sin hjord, kungarna, Betlehemsstjärnan och änglarna och till och med Jerusalems tempel. På vissa håll har man inslag som påminner om nutiden, till exempel en kyrka med kyrkobesökare på väg till julottan.
Numera är julkrubborna en allmänt förekommande ’julprydnad’, åtminstone i kristna hem. Familjen kan samlas vid den och läsa julevangeliet. I en del hem ställs figurerna fram vid olika tillfällen, i den ordning som händelserna utspelade sig, och man läser den aktuella bibeltexten. Utformningen av figurerna varierar högst påtagligt från de allra enklaste av papper som man vecklar ut, till konstnärligt utformade figurer i keramik eller kanske av olivträ från Betlehem.
Figurernas utseende spelar emellertid ingen roll. Det viktiga är vad händelsen den första julnatten i Betlehem betyder för betraktaren – att vi där ser vår Frälsare i det lilla barnet på krubbans halm och strå.
Inga Bengtsson, lärare, Munka-Ljungby