För ett par år sedan fick ELM kontakt med några kristna i Indien. Det gjordes kort därefter ett besök där – och nu nyligen har man rest dit igen.
Gud har kallat oss till Indien – det blev också tydligt i vår process för att söka visum. För tyvärr fick vi inte ansökt om visum i tid, men Gud grep in och visade sin allmakt! Den 29 december åkte Rakel Smetana, Andreas Giselsson, Jonny Bjuremo och jag till Indien. Vårt mål var att besöka Moshes Badda och det arbete han utför genom Bethesda Lutheran Ministries (BLM).
Väl framme i Vishakhapatnam blev vi mottagna av tre män från BLM som kom med blomkransar till oss. Det var för oss alla det första mötet med Moshes, Shalem och Sastry. Tre män som i de följande två veckorna ville göra sitt yttersta för att vårt besök skulle bli så bra som möjligt.
Varmt välkomnande
BLM är en organisation som har ett barnhem med 25 helt eller delvis föräldralösa barn. Därutöver arbetar man för att sprida evangelisk-luthersk teologi. De har kontakt med 25 församlingar som ligger runt Tuni, inom en radie av 70 km. Det verkar förekomma ofta i Indien att man driver ett humanitärt arbete, t.ex. på barnhem eller bland änkor, och så har ett nätverk av församlingar till att hjälpa till med förbön och ekonomi. Barnen på BLMs barnhem kommer från olika byar där det finns församlingar.
Vi fick fira nyår tillsammans med barnen på barnhemmet och församlingen i byn Lova Kuthuru. Välkomnandet till byn var otrolig: musik, fyrverkeri, ännu en blomkrans och mycket folk som alla gärna ville säga hej och som kastade blomblad på oss. De hade gjort personliga välkomstskyltar till oss alla fyra. Man hade i förväg bett mig att skicka bilder på oss, jag trodde det var för att de skulle känna igen oss, men nej – det var till välkomstskyltarna. Med sång, dans, ord från Bibeln, och mer eller mindre lyckad sprängning av ballonger, påbörjade vi år 2011. I Indien ritar man fina mönster och skriver nyårshälsningar med snygga färger utanför sina hus (se bild).
Mäktiga möten
Det blev många härliga besök i olika församlingar. Att få lov att dela vad Jesus har gjort för oss, och få lov att höra vad Jesus har gjort för dem, är det bästa med att jobba med mission. Det finns knappast något bättre! Vi fick möta en man som hade blivit döpt dagen innan. Hans fru, som har varit kristen i hela sitt liv, hade tidigare varit sjuk. Han hade då sagt att om hon blev frisk ville han också tro på Jesus. Hon blev frisk och när han så själv döptes blev han i samma ögonblick helad från tyfoidfeber. Det var mäktigt att få möta detta par som verkligen ville lägga sina liv i Guds händer.
Vid de flesta samlingarna i de församlingar vi besökte fanns det människor som ville få förbön. De är stora förebilder för mig. Vi måste bli bättre på att be om förbön och att be för andra! Gud vill hjälpa oss! Vilken gåva det är till vår kristna gemenskap att vi tillsammans kan lyfta upp varandra inför Gud.
Gud välsignade vår resa på många olika sätt, bland annat genom att vi fick hålla seminarier för barn, kvinnor och pastorer. Det var otroligt givande att tillsammans få fördjupa sig i Guds Ord. Att få uppleva deras nära relation med Gud och stora kunskap om hans Ord var en välsignelse för mig, och till stor inspiration.
Fann fina förebilder
Det som har funnits mest i mina tankar sen vi kom hem är hur oerhört bra förebilder de människor är som vi fick vara tillsammans med i två veckor. De gjorde – som jag skrev tidigare – sitt yttersta för att vi skulle ha det gott. De var ivriga att tjäna människor som kom i deras väg.
Att ta emot fyra skandinaver som inte hade någon kunskap i språket, liten kunskap om kulturen och utan riktig vetskap om vad besöket skulle bjuda på – det kan inte ha varit någon lätt uppgift. Vi fick varm mat serverad sena kvällar, hjälp under tidiga morgnar, hjälp med allt som skulle bäras, tvättas, alla inköp eller beställningar. Om jag bara för ett ögonblick såg lite fundersam ut, så var de där genast för att fråga om något var fel. Var med oss i tack till Gud för dessa människor!
Vad vill Herren?
Vart ska detta leda? är vi nog många som tänker. Jag vet det inte, men jag tror verkligen att Gud vill att vi ska ha kontakt med våra vänner i Indien. Vi ska fortsätta söka Guds ledning i vad Han vill med ELM och vårt arbete. Jag hoppas att alla vill vara med att be om tydlig vägledning i allt vårt arbete – inte bara när det gäller Indien. Gud är allsmäktig! Om vi låter oss fyllas av hans kärlek, kan vi nå hans barn, oavsett om de är på den ena eller andra sidan av jorden.
Peter Storgaard, missionssekreterare, Lund