I dag har vi tillgång till många olika bibelöversättningar. Vilken ska jag välja? Hur kan det valet påverka min bibelläsning och min tro?
Eftersom Bibeln är skriven på tre olika språk har den kristna kyrkan alltid använt sig av biblar i översättning. Problemen med det är
• svårigheten att översätta från ett språk till ett annat,
• svårigheten att avgöra vilken handskrift eller ordalydelse som är ursprunglig, samt
• det ideologiska avgörandet som sker medvetet eller omedvetet vid varje översättning av Bibeln.
Man brukar skilja mellan olika språkliga ideal i fråga om översättning. Den litterata metoden (eller ”ord för ord”-översättningen) lägger stor vikt vid att ge varje ord i grundspråket en relevant översättning (t.ex. Åkeson 1911). Den idiomatiska har som ideal att förmedla tanken, meningen, på ett så effektivt sätt som möjligt (idealet för de flesta). Driver man det långt hamnar man till slut i den friare parafratiska stilen (t.ex. Levande Bibeln).
Det är rimligt att jämföra bibelöversättning med översättningar av annan äldre litteratur. Samtidigt är det kristna anspråket att just Bibeln alltid är aktuell och har ett nytt och fräscht budskap också i vår tid.
Frågan om handskrifterna och vilken ordalydelse på
hebreiska respektive grekiska som ska ligga till grund för översättningen är ibland helt avgörande för ett enskilt ställe men nästan aldrig för helhetsförståelsen.
De ideologiska och teologiska vägvalen som bibelöversättaren ställs inför är ganska omfattande. Tre exempel:
• I 1 Mos. 3:15 utlovas en ”säd/avkomma/avkomling” som ska krossa ormens huvud. Samma ord används också i löftet till Abraham och de andra patriarkerna. Det hebreiska ordet står i grammatiskt ental, vilket Paulus markerar en gång (Gal. 3:16) Ordet har ofta kollektiv innebörd och en gång att det handlar om många (Rom. 4:17–18). För att göra rättvisa åt sammanhanget bör ordet översättas med ett ord i ental som kan ha kollektiv innebörd.
• När Gamla testamentet talar om människans hjärta så avses människans inre centrum. Hjärtat är säte för känslor, tankar, vilja, planläggning, vishet och tro. I vårt språk har hjärtat förlorat denna koppling och ger snarare associationer till känslolivet. I de flesta översättningar till västerländska språk återger man det hebreiska ”hjärtat” med ”hjärta” då det handlar om känslor och om tro, men inte de övriga aspekterna. Följden blir att bibelöversättningarna förmedlar en undervisning om tron som förknippas mer med känslor än med förnuft, vilket är direkt missvisande.
• Gudsnamnen har i alla handskrifter och översättningar hanterats på ett särskilt sätt fram till förra sekelskiftet. I vissa moderna översättningar skrivs inte ens alla gudsnamn med stor bokstav, och följden blir en fördunklad framställning av Guds väsen.
Det andra exemplet ovan illustrerar kanske bäst svårigheten med översättningsarbetet, medan det första och tredje också relaterar till den ideologiska grunden för översättningen. En översättning är alltid något av en tolkning, den blir aldrig neutral. Idealet är att återge de uttryck som är dubbeltydiga på originalspråk dubbeltydiga i översättning och vice versa, men det låter sig inte alltid göras.
Den statliga Bibelkommissionen (Bibel 2000) har översatt enligt en historisk-kritisk metod. Syftet har varit att översätta respektive bibelbok eller bibelavsnitt så att översättningen återger vad man menar att den ursprunglige läsaren uppfattade samt att den kan accepteras av judar, kristna och sekulariserade läsare. Vid översättningen har man inte samordnat ordalydelsen vid citat inom Bibeln.
Översättarna av Svenska Folkbibeln har å andra sidan tydligt markerat att man gjort en kristen översättning. Det teologiska budskapet har fått stå i främsta rummet vid val av översättningsteknik. Ibland blir det nästan lite väl tillrättalagt och (över-)tolkande, t.ex. översätter man konsekvent till ”förklara rättfärdig”, trots att sammanhanget inte kräver det.
Självklart påverkar valet av bibelöversättning vår tro – valet av Bibel för andakten är därför viktigt. I bibelstudier är det en fördel att jämföra flera. Även om ingen översättning är perfekt så överväger de teologiska aspekterna till Svenska Folkbibelns fördel, medan Bibel 2000 är bättre språkligt och stilistiskt sett.
Johannes Hellberg, rektor på Församlingsfakulteten, Göteborg