Vi lever i olika situationer, en del som gifta och andra som ensamstående. Vågar vi – oavsett hur vi har det – flytta fokus från vad vi själva känner för till vad Gud först och främst vill med våra liv?
Det är härligt att det finns så mycket gott som vi kan uppleva som kristna – nåd, kärlek, frid, glädje, och mycket mer. Detta gör att vi har en livskvalitet som inte på samma sätt är möjlig att få för en som inte är kristen. Men samtidigt kan vi inte bortse från det faktum att även om vi som kristna är välsignade, så är vi ändå människor som lever i en fallen värld. Vi lever inte i
paradiset – på grund av syndafallet. Det innebär att livet ibland är en kamp. Dessutom är inte livet nödvändigtvis lättare bara för att man är kristen. Med tanke på världens värderingar, det andliga motståndet som ofta medföljer det kristna livet och vår längtan efter att behaga Gud i allt vi gör, har vi våra egna brottningskamper.
Brottning och besvikelse
Ett område i livet där det ofta finns en sådan brottningskamp är relationer, oavsett om man är gift eller ogift. Den som är gift kan uppleva att äktenskapet inte har nått upp till de förväntningar man hade när man var ung och drömde om ett liv tillsammans med en man
eller kvinna. Konsekvensen är ofta besvikelse och
desillusion. Den som är singel kan också uppleva att livet inte har blivit som man förväntat sig. En del singlar är besvikna för att de inte hittat en livspartner att dela livet med. Andra singlar är rätt så nöjda med sitt liv men tycker ändå att det är kämpigt eftersom de inte har levt upp till andras förväntningar på dem.
När något fattas
Hur ska vi tänka när det gäller våra relationer? Två grundläggande principer kan vägleda oss här.
Den första är att varje person redan är en hel människa, oavsett hennes civil-stånd. Det står i Kol. 2:10 att i honom (Kristus) är ni uppfyllda. Ordet ”uppfyllda” kan översättas med ”hela”. Det innebär att var och en som tillhör Jesus Kristus redan är en hel människa. Alltså är det inte äktenskapet som gör att en människa blir hel. Ibland tänker vi så. ”Om jag bara kunde hitta den rätta då blir allt bra i mitt liv. Då har jag någon som älskar mig. Då fattas inte något (eller någon) i mitt liv. Då blir jag en hel människa.” Men sanningen är att en annan människa aldrig kan ge oss allt vi längtar efter i livet eftersom det inte finns någon som är fullkomlig och perfekt. Ingen människa kan ge oss allt vi längtar efter. Om vi tror att det är så finns det en risk att vi blir besvikna och desillusionerade, och ibland arga.
Den ende som kan göra oss hela är Jesus Kristus eftersom Han är fullkomlig. Han älskar oss villkorslöst och accepterar oss sådana som vi är. Det som han ger oss kan vi inte få i någon annan relation. Därför ska vi sätta Kristus i centrum i våra liv.
Livsmål – mer lik Jesus
Den andra principen är att Guds främsta syfte för våra liv är Kristus-likhet, inte äktenskap. Det som är Guds vilja framför allt annat är att vi ska bli lika hans Son (Rom. 8:29, Kol. 1:28–29). Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: Guds prioritet för oss är att vi ska växa i helgelse och bli mogna kristna. Vårt mål i livet är att bli Kristus-lika. Jak. 1:2–4 lär oss att prövningar är ett viktigt medel i helgelseprocessen. Om vi har med oss detta perspektiv kan det förvandla vårt sätt att se på våra relationer.
Besvikelser i äktenskapet
Tänk dig en man eller kvinna som lever i ett äktenskap men som inte är lyckligt gift, det är upp och ner i relationen. Det finns ljusa stunder – men för det mesta är det en kamp. Någon annan kan känna sig fångad i en relation och har tappat hoppet om att det någon gång skulle kunna bli en förändring. Hur ska en sådan person tänka? Det är lätt att fly in i en fantasivärld och drömma om en prins eller prinsessa som räddar från ett tråkigt liv. Eller om att skilja sig från sin partner för att lämna sina problem och bekymmer i relationen bakom sig. Hur ska en man eller hustru som inte är nöjd med sitt äktenskap tänka?
Naturligtvis är det viktigt att söka samtalshjälp för att försöka rädda äktenskapet. Men utifrån Guds perspektiv är det inte ett lyckligt äktenskap som är det allra viktigaste. Det är att man går till Gud med sina krossade drömmar, att man frågar honom vad han vill göra med dessa drömmar och alla ouppfyllda förväntningar.
Detta kan sätta igång en process som blir till välsignelse – man lär känna Gud på djupet och förvandlas så att man blir mer lik honom. När vi har en sådan inställning blir Gud förhärligad.
Ett par som är lyckligt gifta bör ha som målsättning att förhärliga Gud genom sitt sätt att förhålla sig till varandra som man och hustru.
Singelskapets prövning
Liksom äktenskapet är ett medel i helgelseprocessen så kan också singelskapet vara det. Det är en prövning för singlar som längtar efter en relation men av någon anledning inte har hittat någon att dela livet med. Det blir en oerhörd frustration när tiden går och man är kvar i sin ensamhet. Det är lätt att fokusera på det man inte har, att hamna i självömkan och att se sig själv som offer. Vad man som singel har för inställning blir avgörande. I stället för att låta ensamhet, utanförskap och besvikelse ta över och styra livet, kan en ensamstående se detta som en möjlighet till att få växa som kristen och utveckla egenskaper som tålamod, uthållighet och självbehärskning.
Prioritera Jesus-relationen
Att lära känna Gud och förtrösta på honom är en förutsättning för ett helgat liv. Oavsett om man är gift eller ogift är den viktigaste frågan denna: ”Vad vill Gud med mitt liv?” Att våga ställa den och sedan stanna upp och reflektera över svaret kan vara en vändpunkt i vandringen med Gud.
Det är viktigt att poängtera att det också finns ogifta som är nöjda med sin situation. Några har valt att inte gå in i ett äktenskap. Man har ingen längtan efter en nära kärleksrelation. Man vill ägna sitt liv åt att tjäna Kristus – ibland är det lättare att göra det som ogift, Paulus är ett bra exempel.
Att man frivilligt har valt bort äktenskapet kan vara jobbigt för t.ex. föräldrarna som gärna vill att barnen ska gifta sig och ge dem barnbarn. Ibland har andra människors förväntningar omedvetet satt press på singlar att hitta en livskamrat. Föräldrar och and-ra menar säkert väl när de uttrycker sina åsikter om dem som inte har gift sig. Men det visar att de inte har förstått vad som är Guds främsta syfte med oss som kristna.
Tänk vad som skulle kunna hända i Guds rike om varje kristen – gift eller ogift – skulle se sig själv som hel bara genom relationen till Jesus, och ha som sitt viktigaste mål i livet att bli lik Jesus! Oavsett vad som händer i livet!
John Breneman, Gråbo
Lärare på Korteboskolan och samtalsterapeut på KRIS