Ett historiskt möte

Ett flertal utländska gäster hade bjudits in till ELMs jubileum – och det medförde många spännande möten och samtal!

När det blev bestämt att ELMs styrelse ville bjuda representanter från våra samarbetskyrkor till ELMs jubileum och årsmöte, gick vi med glädje i gång med förberedelser för det som skulle bli ett historiskt möte i ELM. Aldrig tidigare har det hänt att representanter från ELMs samarbetskyrkor har träffats.

Utländska gäster vid jubileet
Jubileumshelgen besöktes av Isabel Uriarte och pastor José Cordoba från Peru, rev. Yosief Araia och mr Temesghen Berhane från Eritrea, qes Dawit Tufa och qes Endale Awgichew, qes Mekonnen Geremew och ato Yeshitela Bekele från Etiopien samt biskop Walter Obare från Kenya. Det var meningen att rev. John Halakhe också skulle komma från Kenya, men tyvärr ville ambassaden inte godkänna hans ansökan. Vi var före årsmötet lite oroliga när det gällde visumansökningarna för våra gäster. För oss i administrationen blev det en ny uppgift att ta hand om, men Gud hjälpte och ledde oss! Var med och tacka Gud!

Spännande eftermöte på McDonalds
Efter en lite hektisk torsdag med ankomst av våra gäster till Stockholm och start på årsmötet och jubileet var det dags för lite mat. Klockan var nu halv tio på kvällen. De flesta matställen var stängda, så det blev en tur till McDonalds. Det var första gången för alla; biskop Obare uttryckte en viss skepsis för denna restaurang eftersom de amerikaner han känner har sagt att de skulle vara glada för att de inte har denna kedja i Kenya. Men vi hade en trevlig måltid då vi alla fick lära känna varandra lite bättre.
Det var spännande att se och höra samtalen mellan representanterna. De fick berätta om sina kyrkors arbete, dela styrkor och svagheter i arbetet samt uppmuntran och förbön för varandra. Fastän kyrkorna är ganska olika rent strukturellt och i medlemsantal, så har de – liksom vi alla – samma uppgift: att göra Jesus Kristus känd och trodd.

Samtal om läget i de olika kyrkorna
ELM förde samtal med alla representanterna kring hur situationen ser ut i kyrkorna. Det var mycket givande!
Vi fick tänka lite i nya banor kring hur kyrkorna kan hjälpa varandra. Det kan t.ex. ske genom utbyte av personal, både när det gäller administrativa uppgifter och teologisk undervisning. Det senare är bl. a. aktuellt på det teologiska seminariet i Asella i Etiopien.
Kontakten mellan Eritrea och Sverige har varit minimal de senaste åren, men genom våra samtal nu kunde vi knyta nya band och se framåt. Kyrkan i Kenya har bjudit in alla sina samarbetsorganisationer till konsultationer i september i år. Detta fick vi möjlighet att förbereda genom samtal med representanter från både SLEF, LEAF och NLM.1 Vi blev informerade om att det i augusti kommer att vara biskopsval i stiften. Var med och be för detta – att Gud ska leda omröstningen!
Gästerna från Peru var på ett sätt lite utanför när det gällde att umgås med sina kollegor, eftersom de endast talar spanska. Men Gud hade välsignat oss med möjligheten att Tina Bak, tidigare missionär i Peru, kunde delta i stora delar av jubileet och hon gjorde en fantastisk insats genom att översätta. Pastor José ställde en fråga till mig som överraskade mig, men också gjorde mig oerhört glad! ”Hur gör vi om det finns en längtan i vår kyrka för att missionera i ett annat land?” Jag blev ställd av frågan, men kunde med tacksamhet ta emot den och uppmuntra oss båda till att be för just detta. Det fantastiska med att få frågor som jag inte är redo för är att Gud är det! Jag får vända mig till Gud och be Gud visa vägen. Det är så lätt när jag själv vet vad jag ska göra att bara göra det utan att fråga Gud. Därför har det blivit en välsignelse när jag står utan svar. Var med att be om missionsiver också i Peru, och om vishet att agera på rätt sätt!

Tacksamhet och frimodighet
Den största uppmaningen vi fick av våra syskon var att fortsätta följa Gud! De har alla sett och märkt att Gud har använt ELM. Vi kan och ska se tillbaka på hundra års historia med tacksamhet. Gud har gjort många under, både i ELMs arbete och i våra enskildas liv. Med den uppmaning vi fick av våra syskon kan vi vara frimodiga och våga tänka tanken att vi om fem år kanske inte har en aktiv del av arbetet i våra syskonkyrkor, utan jobbar i fyra andra länder. Låt oss inte vara rädda för denna tanke utan i frimodighet förtrösta på att det faktiskt är Gud som har all makt, i himlen och på jorden.

Tack till alla som har hjälpt till vid besöken av våra syskon från missionsländerna – med allt från uppmuntran, översättning, samtal, transport, mat till boende m.m. Må Gud ge er kärlek och kraft! Vi fick påminna varandra om att det inte är verksamheten som är det viktigaste, men att gå dit Gud sänder oss! Är det Gud som kallat dig till det som ditt liv är fyllt med?

Peter Storgaard, missionssekreterare

1 . SLEF: Svenska Evangeliföreningen i Finland; LEAF: The Lutheran Evangelical Association of Finland; NLM: Norsk Luthersk Misjonssamband

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan