Från parkbänken till kyrkbänken

Siv och Erik Ekström från Säffle är ett bevis på att Gud gör underverk i dag, i Sverige 2012. Den 24 april i år firade de tioårsjubileum av dagen då de blev upprättade och fick sina liv förvandlade. De drabbades av den helige Andes kraft …
– Vi fick syndanöd och började gråta, berättar Siv.
Där kom vändpunkten! Gud grep in i deras liv. Bibeln, Guds ord, och förbönen kom till deras räddning.
När man träffar Siv, 64 år, och Erik, 55 år, slås man av den harmoni och Jesus-glädje som paret utstrålar. Det glittrar i ögonen när de ser på varand­ra, och när en av dem tar till orda och berättar fyller den andre i. Det är svårt att tänka sig att paret en gång var ökända missbrukare.
För tio år sedan missbrukade Siv och Erik alkohol och amfetamin, och de försörjde sig genom kriminalitet. Så kom de i kontakt med LP-verksamheten och fick hjälp där. Men de skulle inte ha klarat av att sluta utan Guds ingripande – ett ingripande som de gärna talar om så ofta de får tillfälle till det.
I dag är de båda föreståndare för Petrushjälpen i Karlstad och hjälper människor att finna en väg ut ur missbruket. Inom ramen för LP-verksamheten har Siv och Erik hjälpt många människor att bli kvitt sitt missbruk. Detta gör de genom att berätta om sina erfarenheter och om vägen ut ur missbruket. Människor tar till sig deras budskap just för att de vet vad de talar om. Samtidigt förmedlar de ett hopp – det finns inte några hopplösa fall när det gäller att komma ur ett beroende. En gång i tiden var det ingen som trodde att Siv och Erik skulle komma ur missbruket, inte minst de själva. I stället hade de en bisarr plan.
– Vi bestämde oss för att supa ihjäl oss, berättar Siv. Men Gud ville annorlunda …

Missbruk och kriminalitet
Erik fick problem tidigt i sitt liv. Han upplevde en stor oro redan i skolan och placerades i obs-klasser, klasser för problembarn. För att hävda sig började han sniffa tinner och snart blev det and­ra droger. Erik var stor och stark, han slog sig fram för att få det han ville.
Arbete kunde ha varit Eriks räddning. Han började arbeta i sin pappas VVS-firma. Det verkade bra utåt sett, men missbruket fortsatte trots familj med sambo och barn. Plötsligt dog Eriks pappa. Tryggheten försvann och missbruket ökade. För att kunna finansiera sitt missbruk drogs Erik in i kriminaliteten och familjen tappades bort.
– Jag var en sådan person som slog folk på käften och gick in i lägenheter för att ta det jag ville ha, säger Erik.
Han har suttit inspärrad i sammanlagt tio år för rån och stöld. Efter en avslutad fängelsetid flyttade Erik hem till Säffle. I grannlägenheten bodde Siv. En nyskild kvinna med fem barn, nyss utflugna. Siv började umgås med Erik och så drogs hon in i hans missbruk.
– Jag lärde mig av ett proffs, säger Siv.
Barnen gav upp
Siv, då 47 år, provade så amfetamin för första gången, samtidigt som hon missbrukade alkohol. Erik och Siv drack kopiösa mängder under en längre tid. Lägenheten blev ett känt tillhåll för stadens missbrukare. Parkbänken blev parets träffpunkt med andra missbrukare.
Sivs barn såg med oro på sin mamma som drogs djupare och djupare ner i träsket. En dotter sade till henne: ”Det bästa för oss är att du super ihjäl dig.” Orden grep tag i Sivs hjärta.
Erik fortsatte i kriminalitet men fick en övervakare som var medlem i Pingst­kyrkan i Säffle. Han tog med Ekströms till LP-mötena. De följde med, mycket för att få kaffe och en smörgås. När mötet började gjorde Erik allt för att störa.
– Jag tyckte att de kristna var fjantiga, säger Erik.
Men de berördes av att alla var så vänliga mot dem. Drömmen om ett drogfritt liv började spira hos paret från parkbänken.
Då kom den stora besvikelsen. Socialtjänsten nekade dem att åka på behandling. Missbruket ökade igen och de drack för att dö. Och de höll på att lyckas. De blev en dag akut inlagda på sjukhus med höga doser av droger i kroppen. Samtidigt fick de veta att om de inte upphörde med sitt missbruk så var livet snart slut.
När kvällen kom började Siv och Erik att gråta över sina trasiga liv. ”Syndanöd” är ordet som paret Ekström använder om sitt tillstånd. Nu blev paret omhändertaget av vännerna i Säffle som såg till att de kom in på LPs behandlingshem.

”Bibeln grep tag i oss”
Siv och Erik försökte först framhärda i en tuff attityd, men till slut sprack även den bubblan.
– Vi började läsa Bibeln för att hitta fel, men i stället grep bibelordet tag i oss, säger Siv. Frivilligt gick de till bönestunderna och upptäckte att det gav en frid i deras liv.
Tiden på behandlingshemmet blev deras räddning. Tillbaka i Säffle blev det både dop och vigsel på samma dag. Men strax efter drabbades paret av sorg. Sivs dotter dog i cancer och det var nära att drogerna åter kommit in i deras liv. Då blev bönen deras räddning! Erik och Siv bad tillsammans och församlingen bad för dem.

Gud kan förvandla!
Både Erik och Siv har i dag ett gott förhållande till sina barn. När Eriks son skulle gifta sig ville han att hans pappa skulle viga dem, vilket Erik också gjorde. Det blev en stor dag.
Det är nu tio år sedan Siv och Erik blev drogfria och de har aldrig haft återfall. Som föreståndare har de ett gott samarbete med polis och socialtjänst, och de arbetar även som övervakare. De möter stor respekt i samhället för allt humanitärt arbete de lägger ner för att få människor drogfria.
– Det har varit de tio bästa åren i våra liv, säger Erik, och Siv nickar instämmande.
Erik och Siv är beviset på att Guds kraft kan förvandla de mest hopplösa fall. I dag arbetar de med att bygga upp ett stöd- och motivationsboende i Värmland. Dit kan vänner komma som längtar efter ett annat liv än missbruk och droger.
Erik och Siv står i helig tjänst, kal­lade av Jesus Kristus. För Gud finns det inga hopplösa fall.

Jonny Bjuremo
Pastor i Värmland

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan