DAVID TEG. Han teg inför folket i Jerusalem. De hade hört att Bat-Seba mist sin man i kriget, och att kungen sedan hade tagit henne till sin hustru. David visste hur det egentligen hade gått till. Han hade begått äktenskapsbrott med Bat-Seba och när hon blev med barn hade han låtit döda hennes man Uria. Men detta höll han för sig själv. Han teg.
Och han teg inför Gud. Han var med i gudstjänsten. Han deltog i offren. Han sjöng med i psalmerna. Men han bekände inte att han syndat mot Guds bud. Han hade ursäkter. Han ansåg sig ha vissa privilegier. Det var ju han som hade vunnit över jätten Goliat. Det var ju han som hade besegrat filistéerna. Det var ju han som hade skaftat folket fred. Det var ju han som satt på tronen. Han hade gjort som andra kungar! (2 Sam. 11f.)
DET HADE BÖRJAT MED att David såg Bat-Seba. Och ofta är det så en otrohet börjar. Också i vår tid. Det kan hända på en fortbildningskurs. Han har inte sett henne förut, men första dagen när de ska äta sitter han mitt emot henne. De har gemensamma intressen. De fortsätter att prata vid måltiderna. Andra kvällen sätter de sig vid ett av småborden. De delar på en flaska vin. När de går upp följer han med henne in på hennes rum. På morgonen känner han sig skamsen. Han sitter tyst vid bordet. På vägen hem försöker han ursäkta det som har hänt. Är det inte sådant här de visar i nästan varenda film? Är det inte detta som står om kändisarna på löpsedlarna? Han säger inget till sin hustru. Han tiger.
DAVID FORTSATTE ATT TIGA i flera månader Men så kom Natan som var profet och som hade fått veta av Gud vad David gjort. Han lät David höra att han syndat mot Herren. Och David bekände vad han gjort. Han sade: ”Jag har syndat mot Herren.” Då fick han förlåtelse för sina synder. Och han blev glad, så glad att han diktade en psalm om det.
HUR ÄR DET DÅ I DAG? Hur går det för en som varit otrogen? Som går och tiger om det som hänt. Som försöker döva sitt samvete. Gud har många vägar. Kanhända finns det en tonåring i huset som ”går och läser” och efter konfirmandlektionen lägger sin pärm och sina papper på bordet i hallen. Kanhända råkar han stöta till de där papperen så att de faller till golvet. När han tar upp dem faller blicken på ett av bladen. Det handlar om äktenskapet. Mitt på bladet är en ruta med stora bokstäver: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Det träffar honom i samvetet. Han har begått äktenskapsbrott! Det bultar inom honom. Fram på eftermiddagen vet han vad han ska göra. Han ska tala med prästen som flickan läser för. Han ska berätta för sin hustru vad han gjort.
KANSKE KÄNNER DU IGEN DETTA. Kanske bär Du på en synd. Kanske går Du och tiger. Och visst – det är svårt att klara upp! Men det är en sak jag vill tala om för Dig: Om Du bekänner inför Gud får du förlåtelse. Och du blir glad, glad som David. Du får mod att tala ut med din maka. Hur blir det då? Det går inte att säga i förväg. Det kan bli svårt. Smärtsamt. Smärtan kan leda till försoning. Eller också kan krisen bli utdragen. Det går inte att säga i förväg. Men ett är säkert: Gud har förlåtit dig din synd. Du får leva i hans förlåtelse.
Gustav Börjesson