Skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ, och ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan de hade allt gemensamt. med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över alla. ingen av dem led någon nöd. alla som hade jord eller hus sålde vad de ägde och bar fram vad de hade fått för den sålda egendomen och lade ner betalningen för apostlarnas fötter. och man delade ut åt var och en efter vad han behövde. APG. 4:32–35
Alla vI männIskor är olIka. Gud är oändlig i sin rikedom. Snickarsonen från Nasaret hade mött skaran av dem som trodde. De hade sett att han är Guds Son som räddat dem från det stora eländet att gå förlorade. Sådan är Guds kärlek. Det gör dem till ett. Nu är den första kärlekens tid. Med Jesus i hjärtat vaknar de, med Jesus i hjärtat går de till vila. Det har fötts en frihet i förhållande till ägodelar. Allt har de gemensamt.
Skaran av dem som trodde var alla olika, men de hade ett gemensamt. De övade en sång: ”Du har köpt oss åt Gud med ditt blod.” Så lyder den himmelska lovsången. Alla i himlen sjunger den. Det gör dem till ett. Det är en underbar sång.
Jesu uppståndelse omtalas på flera ställen i Apostlagärningarna. Den var avgörande för apostlarnas verksamhet hela livet. Med stor kraft vittnade de om vad de sett. De ser först Jesu död som ett nederlag. De har slutat att hoppas och glömt hans ord. De stänger sig inne, det kunde gå dem som deras Mästare.
Oväntat står han där. ”Frid vare med er.” Han visade dem att det var han. Såren i händer och sida var beviset. Lärjungarna blev glada när de såg Herren. Varje människa som fått se vad de såg fylls av obeskrivlig glädje över att få höra honom till.
Uppståndelsen betyder att Jesus för alltid övervunnit döden. Han har fullt ut betalat syndens skuld för alla. Därför är inte graven det sista för en kristen. I tron på Jesus väntar en glad uppståndelse.
”Stor nåd var över alla.” Guds nåd lämnar inte oss därför att Jesus själv är nåden. Men många har lämnat nåden. Du som läser – gör inte det! Sök den!
Ingen led nöd. Den helige Ande styrde handlandet. De som kunde sålde, inte av tvång utan i mån av behov i församlingen. Det var den första kärlekens tid.
Också i vår tid finns de som gör så. Egendom säljs och pengar ges i hundratusental. De som ger har sett behoven. Att i tacksamhet och glädje ha mötts av den Uppståndne och kallats till honom löser och befriar. Ett liv under Guds välsignelse gör villig att få ge något tillbaka där behoven finns. Kanske något att pröva för den som har möjlighet.
De troende i Jerusalem var till en början omtyckta av allt folket. Det var kärlekens tid. Men liksom Jesu liv var vägen till korset till uppståndelse och himmelsfärd, så skulle också vägen för hans efterföljare gå genom lidande till härlighet. Snart kom förföljelsen. Stefanus såg himlen öppen och Jesus på Guds högra sida när stenarna träffade. Att mitt i allt se Jesus är en skön död.
”Jag kommer snart”, har han sagt. När det skymmer på vägen ska vi minnas tiden när snickarsonen från Nasaret fyllde hjärtat med innerlig, jublande glädje. Han är densamme även i sorgen. Fäst blicken på Jesus!
Församlingen i Efesus hade övergett den första kärleken (Upp. 2:4). De får rådet att göra de första gärningarna. Det var att tro apostlarnas lära. Den är att vända tillbaka till Jesus. Han längtar efter att få innesluta oss i den rikedom som är full av nåd och sanning. Gör det nu! I dag!
Bön: Hela mig, Herre, så blir jag helad. Fräls mig, så blir jag frälst. Ty du är min lovsång. Jer. 17:14
Fride Månsson, Ängelholm
Predikant i ELM-BV, f.d. häradsdomare och lantbrukare med djur och skog.