Sport, lek och Bibel. dessa tre är ledord för de evangeliserande sportläger som varje år får förändra unga människors liv i Asella, Etiopien. I somras var Josefin Brandt en av deltagarna från Sverige på lägren.
Det är torsdag eftermiddag och jag är på väg ner till området där deltagarna på lägret är samlade. På långt håll möts jag av ljudet från en medryckande sång i etiopisk stil. Sången gör mig glad och jag ser fram emot att få träffa ungdomarna som sjunger. Snart ska vi samlas i matsalen och äta middag tillsammans. På menyn står den festliga måltiden injera med doro wat (bröd med kycklinggryta). Jag öppnar dörren till lokalen som sången ljuder ifrån och ser hur killarna på lägret inlevelsefullt försöker lära sig en ny sång. De ser glada och livliga ut.
För andra året i rad anordnar EELC, den evangelisk-lutherska kyrkan i Etiopien, i Asella sportläger för barn och ungdomar med målet att evangelisera. Lägret varar från måndag till fredag och varje dag har sitt specifika tema – ärlighet, tillit, enhet och att tjäna varandra – som alla har sin utgångspunkt i var sin bibeltext. På lägret samlas ungdomar med olika religiösa bakgrunder. De flesta kommer från den ortodoxa kyrkan, några är muslimer och andra kommer från protestantiska kyrkor.
Dagarna varvas med fotboll, lekar och undervisning från Bibeln, på olika sätt. Varje dag avslutas med en reflektionsstund tillsammans med ungdomarna. Det är under en av dessa stunder jag får höra vittnesbörd från två pojkar som berör mig och som bekräftar hur betydelsefulla dessa dagar kan få vara.
Desta berättar att han kom hit med inställningen att bara spela fotboll, resten skulle han strunta i. Efter tre dagar på lägret har hans inställning ändrats. ”Nu kommer fotbollen i andra hand. Jag vill ha mer av det andra”, säger han och syftar på undervisningen från Bibeln. Nästa kille med ett litet ruffigt utseende, en utslagen tand och en självsäker attityd tar vid efter Desta: ”Innan jag kom hit hade jag brutit mot alla Guds bud förutom ett och det är att ha mördat någon. Jag känner till Guds bud men har aldrig fått höra om Jesus. Nu vill jag lära mig mer om honom.”
Flera av barnen på lägret kan säkert hålla med honom. De trodde på en gud som skapare. De visste också att man ska leva rätt. Första kvällen berättar några av dem att de tänkt att Gud blir arg om man syndar, men att han blir glad igen om man lovar att aldrig göra om det eller om man ger pengar till kyrkan.
Lägret ger stora möjligheter att förkunna evangeliet för ungdomar som ännu inte har nåtts av det. Ledarna predikar om Jesus som enda vägen till Gud. De får höra om honom som älskar dem så högt att han har dött för dem. De får veta att han har uppfyllt hela lagen i deras ställe och betalat biljetten till en underbar himmel med sitt eget blod. Honom får de umgås med utan att vara rädda för att bli bortvisade. Jesus försoningsverk är alltid aktuellt.
De 28 ungdomarna, som är mellan 12 och 18 år, lyssnar tålmodigt och intresserat trots att ledarens enda pedagogiska hjälpmedel är en svart tavla. Ibland får ungdomarna frågor och många händer lyfts då mot taket.
Dagarnas höjdpunkt är ofta dramat som spelas upp på kvällen. En kväll handlar det om det förlorade fåret. Flera av ungdomarna har själva jobbat som fåraherdar och känner igen sig i berättelsen. Efter dramat får de med egna ord återge det och reflektera kring budskapet. En av pojkarna räcker upp handen och ställer sig upp då han säger: ”Vilken konstig herde som lämnar nittionio får och söker efter ett enda.” Ledaren frågar då vidare: ”Vem är fåret som har gått vilse?” Efter en stunds tystnad räcker en annan pojke upp handen och svarar: ”Det är jag. Det är de som gått bort från Gud.”
En utmaning för kyrkan i Asella är att behålla kontakten med barnen som varit med på sportlägret och fortsätta att involvera dem i kyrkans verksamhet och gemenskap. En av lägrets huvudledare, Eyob Esayas, berättar att han känner oro i hjärtat när han tänker på barnen. ”Vad gör de nu? Hur har de det?” är frågor som ofta dyker upp. Han lever nära barnen och ser deras problem. Eyob skulle vilja utveckla verksamheten genom att skapa en mötesplats för barnen där de kan delta i olika aktiviteter så som fotboll, bordtennis osv. och samtidigt få mer undervisning från Bibeln av goda kristna ledare.
Jag ser med tacksamhet tillbaka på lägret och de människor jag fått träffa där. Jag tackar Gud för ungdomarna och ledarna och ber att han ska få vara deras bäste vän och leda dem framåt ända hem till himlen.
JosefIn Brandt, Borås