Tid med Gud i familjen

Längtar du ibland efter mer tid med Gud i familjen? Du är inte ensam! Många kämpar med detta – men kanske kan vi lära något av varandra? Några familjer delar med sig av sina tankar.

Känner Du att vardagarna fylls av arbete och aktiviteter och att det är svårt att få till stunder då hela familjen har allt fokus på Gud? Önskar du få mer tid med Gud i familjen eller längtar du kanske efter andakter där barnen är mer engagerade? Många kämpar med denna utmaning.

När är bästa tiden för en andakt?

Bästa tiden för en gemensam andakt varierar förstås mellan familjer och faser i livet. Familjen Ekström i Önnestad har en andakt tillsammans efter kvällsmaten, nästan varje dag. De tycker det är bättre än när barnen ska lägga sig – aftonböner kan nästan bli som sömnpiller. Nackdelen är att barnen ibland har bråttom iväg. Hinner de inte då blir det aftonbön i stället. Barnen kan inte somna om de inte har bett, så om det behövs påminner de.

Vardagsmorgnarna är ofta för stressiga, men de vet att en kort morgonbön betyder mycket, man ställer in fokus för dagen. Just nu är det bara Jonatan (15) som brukar läsa en andaktsbok vid frukostbordet, en som han fick vid konfirmationen. På helgerna har de ibland gemensamma morgonböner.

Hos familjen Pettersson i Karlshamn tycker man att aftonböner fungerar bra. Det är inte så stor åldersskillnad på barnen och de lägger sig samtidigt. Oftast är bara en av föräldrarna med, men på helgerna blir det ibland andakt med hela familjen.

När barnen är äldre och börjar planera sin egen tid är fasta rutiner viktiga för andakterna. I många familjer är det svårt på grund av oregelbundna arbetstider. Familjen Ekström i Balsby har haft andakt vid olika tider, ibland vid kvällsmaten och ibland senare. Under föräldralediga perioder blev det även andakter vid frukostbordet. Nu är barnen mer eller mindre vuxna, men Therese (20) minns att det var bättre vid kvällsmaten för då var man inte igång med annat. På söndagskvällarna hade familjen längre andakter med mycket sång och musik – de minns det som härliga stunder då barnen var med och spelade och sjöng. Det blev också en start inför veckan, man pratade lite om vad som var på gång.

Vad brukar man läsa?

I Jonatans familj i Önnestad följer de just nu Bibelmaraton, från tidningen Droppen år 2008. Där står vilken bibeltext som ska läsas och sedan brukar de diskutera lite kring den. Jonatan tycker den är bra – texten slutar ofta när det är spännande, så man ser fram emot nästa gång. Om det är texter som är svåra även för de vuxna så erkänner föräldrarna, Björn och Maria, det för barnen; detta är viktigt för dem att höra. Oftast är det föräldrarna som läser, men ibland har alla turats om att läsa.

Flera familjer använder Carsten Hjort Pedersens böcker (se nedan). Tidningen Droppen är också viktig, särskilt följetongerna. Familjen Pettersson läser ofta från inbundna Droppen, en årlig julklapp. Det blir olika långa andakter beroende på hur spännande det är.

Familjen Ekström i Balsby läste under en period Bibelns Skattkammare (se nedan), med 52 berättelser om olika personer i Bibeln. Detta väckte en nyfi kenhet på händelserna omkring, så då sträckläste de i Bibeln från Första Mosebok till och med händelserna kring Salomo (med undantag av lagtexterna och offerkulten i Moseböckerna). Med sina fem barn har de upplevt att det kan vara svårt att hitta en nivå som passar alla. Ofta har andakterna anpassats mest till de äldsta och så har de yngre fått hänga på. Sången och musiken har då blivit extra viktig, där kan alla delta på sin egen nivå.

Vilken plats har bönen?

Vid bönestunden föredrar både barn och vuxna den fria bönen, särskilt popcornbön (den som vill ber en liten bön när den poppar upp). Ibland är det föräldrarna som ber, ofta efter att barnen har varit med och sagt böneämnen. Förbönen för andra är viktig i familjerna, men de ber också för annat som är aktuellt. Föräldrarna vittnar om glädjen när barnen engagerar sig i bönen. De behöver träna upp modet att be högt, säger Maria Ekström, och då är det bra att börja i familjen.

Petterssons berättar att det ofta blir en del samtal kring böneämnena. Det är många tankar som dyker upp. Mamma Sara känner att de här samtalen är väldigt viktiga och behöver få ta tid. Hon berättar också att bönen är så naturlig för barnen att den ofta kommer när som helst under dagen, till exempel en bön om att inte komma för sent till fotbollen.

Är det alltid roligt med familjeandakt?

Och vad ska man göra om barnen inte vill? Det är viktigt att göra andakten till en höjdpunkt, tänker Sara i Karlshamn. Ett tips är att välja en mysig plats, som att krypa ner i föräldrarnas sängar, eller att aktivera barnen genom att de får läsa och också välja vad. Det är mycket bättre att läsa en spännande berättelse och avsluta med en kort bön än att inte läsa alls!

De som kommit upp i tonåren berättar att det inte alltid känns roligt med andakt. Ibland sitter man mest och kollar på klockan. Om det är en svår text är det också lätt hänt att börja tänka på annat, och då är det viktigt att föräldrarna är uppmärksamma och försöker förklara.

Märta i Önnestad (13) tipsar om att ha en kortare andakt om barnen känner motstånd, och hon menar att det är viktigt att fortsätta ha andakter även om barnen periodvis inte vill. Även de vuxna är övertygade om att det är viktigt att hålla fast vid andakterna så att de känns självklara. Vi vill förmedla till våra barn att vi gör så här i vår familj, säger Stefan i Balsby, det ingår i vår familjegemenskap. För honom är det tydligt att barnen är utsatta för en andekamp. Några gånger har de ändå fått släppa iväg ett barn för att inte förstöra andakten för resten av familjen. När barnen senare som vuxna uttryckt en stor tacksamhet för allt de fått genom familjeandakterna har det blivit en bekräftelse på att det var rätt att inte bara ge upp.

För tonårsfamiljer kan andakterna vara extra viktiga när barnen har kristna kompisar hemma. Det är ibland lättare att uppskatta andra familjers andakter. En bönegrupp med fl era familjer kan också ha stor betydelse – då får man andra förebilder i tron än sina föräldrar. Till exempel kan det betyda mycket att höra vuxna berätta om sina tvivel och sin tro – då förstår man som tonåring att det är helt normalt med tankar av tvivel.

Andakter man särskilt kommer ihåg

Sigrid (10) i Önnestad minns särskilt när de läste andaktsboken Mirakler av Karen Kingsbury. Det var en stark bok och det är bra att läsa sådana böcker ibland, med historier från verkligheten och från vår egen tid. När de hör sådana berättelser är det lättare att tro på att allt i Bibeln är sant. Jonatan berättar också att han ofta får stöd i situationer i vardagen genom det han fått i andakterna.

Björn och Maria Ekström berättar om en andakt för många år sedan som är ett särskilt starkt minne. Jonatan var fem år och hade fruktansvärt ont i magen och hade haft det länge. När de bad för det svarade Gud i samma sekund, genom att smärtan försvann. Det bönesvaret betydde mycket för honom, inte bara fysiskt. Sara i Karlshamn minns också särskilt de gånger de haft förbön individuellt för barnen. Det har blivit fint och viktigt för dem.

Hur är en bra familjeandakt?

Sigrid Ekström sammanfattar det alla familjerna verkar överens om – en bra andakt är när man sitter tillsammans och läser något, ber en stund och kanske sjunger en sång.

Cia Hammarberg, Kristianstad

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan