Quo vadis?

Petrus tycker att ”nu räcker det” och flyr från Rom och förföljelsen där. Han möter Jesus som är på väg åt andra hållet, och frågar: Vart går du, Herre? Jesus svar får, enligt legenden, Petrus att vända tillbaka in i staden.

Det är inte enkelt att vara kristen i dag heller. Vart går du? Att bara fortsätta som förut kanske inte är möjligt – föreningen har dött, vi är för få, inget är som jag vill, kyrkan har inte längre någon präst som förkunnar Guds ord … Kort sagt: inget är som vanligt.

I dag är många ’privatkristna’, men det håller inte i längden. Däremot tvingas man ibland att vara ensam kristen på en plats. Hur skall vi då tänka? Vad skall vi utgå ifrån? Vart går du? Jag vill ge ett par ledtrådar (ledstjärnor!) som blev viktiga för mig under studietiden i Oslo för 20–25 år sedan.

En av lärarna berättade om USA. När man flyttade till en ny plats besökte man ofta olika kyrkor och gick dit man ’kände sig mest hemma’. Man valde mindre efter samfund, mer efter känsla. Så blir det nog här också, sa han – och fick rätt. I dag är det ofta familjen, känslan, musiken eller gemenskapen som styr. Men är det hållbart i längden? Är inte det också ’privatkristendom’?

Var står du? På missionsskolan mötte jag ett tyskt par (teologer med doktorsgrad). De kom från ickekristna hem men hade börjat tro när de läste Bibeln. De insåg att den evangelisk-lutherska bekännelsen stämde bäst med Bibeln, men att de lutherska kyrkorna i Tyskland inte följde den. Det skapade hos dem en missionsiver som nu hade fört dem till NLM i Norge. Parets vittnesbörd blev trosstärkande för oss andra, och fick oss att fundera över hur mycket vi var beredda att satsa för att bevara den tro vi växt upp med och ”fått i arv”.

Paulus säger till Timoteus: Håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det.1 Vår evangelisk-lutherska tro är unik i sitt sätt att vara biblisk, aktuell och samtidigt hålla fast vid den historiska kontinuiteten.2 Bibeln är grunden, men Gud har verkat genom hela kyrkohistorien – fornkyrkan, reformationen, väckelsetiden – det måste vi lära av för att stå stadigt och vara aktuella i dag. Vi måste ha vår teologiska förankring utanför oss själva för att inte kastas runt av vårt eget begränsade inre.3

Var bor du? Genom profeten säger Gud: Sök den stads bästa dit jag har fört er.4 Mitt i missionsstudierna, med siktet mot andra länder, lärde jag mig sången ”Dine løfter er mange” där det står: ”Lær oss elske hverandre, og se hva det er. Du har ment med at vi bor der vi bor! Hjelp oss vitne om Jesus for fjern og for nær, la ditt ord nå ut til hele vår jord!”5 Det är något speciellt med den plats vi bor på, också i Guds ögon. Visst behöver vi förflytta oss ibland för att få näring, och Gud kan kalla oss till nya platser, men vi får aldrig glömma att Gud vill använda oss här och nu, där han har satt oss – för att nå nya och uppbygga kroppen.

Vart går du? Som en del av kroppen kan ingen köra ’sitt eget race’. Alla apotekskedjor, för att anknyta till mitt eget jobb, har visserligen samma mål – friska människor. Men varje kedja har sin egen profil och strategi. På motsvarande sätt är det vår uppgift att verka, lokalt och globalt, utifrån vår trosgrund. Bara om vi stärker oss själva och våra barn genom att ha vårt ’hem’ i en evangelisk-luthersk gemenskap och samtidigt ’bygger’ där vi bor, kan vi också i framtiden glädja oss åt rikedomen i vår unika tro – på många ställen i vårt land och i vår värld.

Henrik Birgersson, Gagnef

Apotekstekniker och ex-missionär

  1. 2 Tim. 3:14
  2. Den är också unik i framhållandet av frälsning av bara nåd, tron allena, den dagliga omvändelsen, den tydliga skillnaden mellan lag och evangelium m.m. – fantastiska gåvor för trosvissheten och det kristna livet.
  3. Det är inte alltid så lätt att avgöra när vi styrs av vårt ego (gamla människan) eller Anden (nya människan).
  4. Jer. 29:7
  5. Sangboken 687 (Lunde Forlag)
Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan