Många läsare – teologer såväl som lekmän – har förvånat sig över Matteus påstående i berättelsen om Jesus barndom: Och sedan han i en dröm hade blivit varnad för detta, drog han bort till Galileens område. Han bosatte sig i en stad som heter Nasaret, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeterna att Jesus skulle kallas nasaré.1 Vid första anblick ser det ut att vara ännu en skriftargumentation av den slag som är Matteus specialitet. Han skriver med skeptiska judar som målgrupp och hänvisar därför om och om igen till två saker som argument för att Jesus är Messias: vittnesbördet och skrifterna – vad de har sett och vad som står skrivet. De flesta av Matteus skrifthänvisningar är enkla: jungfrufödelsen,2 Jesus botande verksamhet, 3 Jesus ödmjukhet,4 Judas förräderi5 etc. Själva argumenten bakom kan dock vara rätt dunkla (t.ex. Matt. 2:15) och bygger till synes på en bibelläsning och en tolkning som vi inte utan vidare kan kopiera i dag. Med hänvisningen att Jesus skulle kallas nasaré är det faktiskt till och med ett snäpp värre. Den är direkt mystisk. Den uppmärksamme bibelläsaren noterar att det i de flesta bibelöversättningar inte finns referens till någon text i Gamla Testamentet.
Tvärt emot alla förväntningar
Ja, visst är det mystiskt! Några har försökt att läsa det som en lite misslyckad hänvisning till moselagens nasirordning.6 Men den tolkningen håller inte. För det första är det inte samma ord. För det andra och viktigaste var Jesus under hela sin livsgärning absolut inte nasir. Han gjorde sådant som var förbjudet för en nasir, som till exempel att dricka vin eller vidröra avlidna kroppar.
Men vad är det då? Nasaret finns överhuvudtaget inte nämnt i Gamla Testamentet och faktiskt inte heller i någon annan samtida historisk källa. Och precis där ligger något av poängen. Det som Matteus hänvisar till är nämligen inte en enstaka förutsägelse hos en av profeterna utan en samlad bild av Messias hos flera av dem. De beskriver hur han tvärt emot alla förväntningar inte ska komma i kraft, makt och härlighet, utan i ringhet och ödmjukhet. Även om det uppfattades provocerande var det verkligen den genomgående bilden av Messias. Att Jesus blev känd som ”Jesus från Nasaret” trots att alla och envar visste att Messias ju skulle komma från Betlehem – kungastaden och davidsstaden7 – såg Matteus som exempel på det.
Nasaret var alltså en okänd, liten småstad. Som om inte det var nog låg den dessutom i Nordriket – det halvhedniska, förmörkade Galileen, ”Sebulons och Naftalis land” omkring Tiberias sjö. Och det är faktiskt ett stort problem för Jesus samtida. När Natanael med skepsis frågar om något gott kan komma från Nasaret rör han vid ett reellt, teologiskt problem, samma problem som fariséerna hånfullt senare kastar i ansiktet på Nikodemus: Om du undersöker Skriften skall du se att ingen profet kommer från Galileen.8 Och de har ju rätt. Med ett enda undantag kom samtliga profeter i Gamla Testamentet från Sydriket, från Juda.
Vad de inte kunde veta var att ”Jesus från Nasaret” verkligen var född i Betlehem där Messias skulle födas enligt förutsägelsen hos profeten Mika. Och kanske var de heller inte uppmärksamma på att Jesaja faktiskt hade förutsagt att Messias ljus skulle stråla fram från mörkrets land, Galiléen.9
Skottet från Nasaret
Ordet nezer betyder ”skott”på hebreiska. Nasaret betyder följaktligen skottstaden. Den är alltså bara ett litet skott, en obskyr liten småstad. Men ortnamnet Nasaret är också en referens till Jesaja 11:1–2: En gren skall växa ur Jishajs avhuggna stam, ett skott [nezer] skall skjuta upp ur hans rot. Han är fylld av Herrens ande, vishetens och insiktens ande, klokhetens och kraftens ande, kunskapens och gudsfruktans ande.
Det finns andra ord i Gamla Testamentets bild av Messias som skildrar honom som ett skott. Det viktigaste är semak som i Sakarja 3:8 nästan används som ett namn för Messias.10 Och i Jeremia 23:5–6 finner vi en fantastisk koppling mellan ringheten hos den furste som är ett skott och Herrens eget namn: Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall låta ett rättfärdigt skott [semak] växa ur Davids stam. Han skall vara konung och härska med vishet och skapa rätt och rättfärdighet i landet. Under hans tid skall Juda vara skyddat och Israel leva i trygghet. Detta är det namn han skall bära: Herren [JHVH] vår rättfärdighet. ”JHVH vår rättfärdighet” är det namn Herren uppenbarar för Moses: Jag är den jag är.11 Och det är det namn Jesus använder om sig själv i Johannesevangeliet, indirekt i ”Jag är”-orden, direkt (och till judernas förargelse) i kapitel 8, verserna 24, 28 och 58.
I den starkaste Messiastexten överhuvudtaget i Gamla Testamentet, sången om Herrens lidande tjänare, stöter vi på det tredje ordet för skott: sheresh. Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott [sheresh] ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.2
Alla dessa texter om Messias som skottet ligger i förlängningen av temat Messias som barnet. Messias kommer inte till den här världen som en gudomlig makt, som en furste som väcker fruktan, utan som ett spätt skott, ett svagt och litet barn. Och det är denna samlade bild Matteus här ser illustrerad genom att Jesus kommer från Nasaret.
Det har ofta roat mig att tänka på att jag, om jag hade varit en bibelkritisk teolog på Jesus tid, säkert hade skrattat och påpekat att den ena texten säger att Messias ska komma från Betlehem och den andra säger att han ska komma från Galiléen. Det är ju en självmotsägelse! Men båda förutsägelserna skulle gå i uppfyllelse. Precis som alla gammaltestamentliga förutsägelser om Messias gick i uppfyllelse i Jesus från Nasaret.
Leif Andersen, teolog och författare, Århus
- M att. 2:22-23
- M att. 1:22
- M att. 8:17
- M att. 12:17
- M att. 27:9
- 4 Mos. 6
- M att. 2:4-6
- Joh. 7:52
- Jes. 8:23–9:1
- I de svenska översättningarna talas det om telningen. I den danska står det: ”Hør nu, Josva, ypperstepræst: Du og dine brødre, der sidder foran dig, I er varsler om, at jeg lader min tjener Semak komme.”
- 2 Mos. 3:14
- Jes. 53:2