Salomo – den delhjärtade monarken

Att ärva en krona
(1 Kung. 1–2, 1 Krön. 29)

Gud hade lovat David att hans familj skulle fortsätta regera.1 Men vem av Davids söner skulle få ärva kronan? Sönerna Absalom och Adonia försökte utan sin fars välsignelse ta över kungamakten, men den gamle David utser sin och Bat-Sebas son Salomo att bli Israels näste kung. Jag lämnar nu världen. Var stark och visa dig som en man. Håll fast vid vad Herren, din Gud, befallt dig, så att du vandrar på hans vägar och håller hans stadgar …2 När David sedan dör kan Salomo på ganska kort tid etablera sig som rikets ohotade regent.

Ung regent blir vis fredskung
(1 Kung. 3–4, 2 Krön. 1)

Precis som sina företrädare är Salomo ung när han blir smord till kung. Antagligen är han fortfarande i tonåren vid trontillträdet. Men till skillnad mot företrädarna är han uppvuxen vid hovet och saknar erfarenhet av ’det vanliga livet’. Han beskriver sig själv som ”en ung man, som varken vet ut eller in”.3

Men Salomo älskade Herren och när Gud möter honom i en dröm ber han om vishet: Ge mig nu vishet och förstånd till att vara detta folks ledare och anförare.4 Det var en bön från ett troende hjärta som först sökte Guds rike och rättfärdighet. 5 Herren tyckte om Salomos bön och lovade honom inte bara vishet i ledarskap, utan också rikedom och ära.6

Guds gåva kommer direkt till användning när Salomo ska döma mellan två kvinnor som gör anspråk på samma barn. Kungen ber om ett svärd för att dela barnet lika mellan dem. En av kvinnorna blir förtvivlad och är beredd att avstå barnet bara det får leva. Hon är barnets rätta mor.7 Ryktet om kungens vishet sprider sig snabbt både inom Israel och till andra världsdelar.8

Under Salomos tidiga regering utökas landets gränser och folket upplever en verklig framgångstid. Juda och Israel var talrika som sanden vid havet. De åt och drack och var glada. Salomo regerade över alla riken från floden [Eufrat] till filisteernas land och ända ner till Egyptens gräns.9 Det var tider av välsignelse och uppfyllelse.10 Landets strategiska läge gav goda inkomster genom beskattning av karavanvägarna mellan Asien och Egypten. Israel blomstrade och kungens rikedom växte. I fyrtio år regerade Salomo, ungefär 970–930 f.Kr., och fred rådde nästan hela tiden. Salomos namn betyder ”fredlig, fridsam”.

Tempelbygget
(1 Kung. 5–9; 2 Krön. 2–7)

Kung David hade velat bygga ett tempel åt Herren men det är Salomo som förverkligar planerna. Från när och fjärran skaffas byggnadsmaterial och anlitas yrkesskickliga hantverkare för att bygga ett hus åt Gud. Det är ett byggprojekt som visar på landets rikedom – tiotusentals arbetare är sysselsatta under sju års tid. Byggnaden är inte särskilt stor. Den är inte tänkt för att rymma många människor, utan att vara bostad åt en Gud. Men materialen är värdefulla: huggen sten, koppar, guld, ceder, cypress, oliv. Och utsmyckningarna är magnifika. När Herrens ark, med budens tavlor, förs in i det nybyggda templet kommer Gud dit. Då uppfylldes Herrens hus av molnet, så att prästerna inte kunde stå och göra tjänst på grund av molnet. Ty Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus.11 När tempelbygget är färdigt träder också Salomo fram för Herrens altare och inför hela Israels församling.12 I den bön han ber ser vi mycket av Salomos tro. Den kännetecknas av:

• Ödmjukhet inför Herren: Se, himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då detta hus som jag har byggt. Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre, min Gud, så att du … låter dina ögon dag och natt vara öppna mot detta hus.13
• Tanken på omvändelse och nåd: Om de syndar mot dig – och det finns ingen människa som inte syndar – och du blir vred på dem och ger dem i fiendens våld … men de då kommer till besinning i det land där de är i fångenskap och vänder om och ropar till dig om nåd i det land där man håller dem fångna … Förlåt då ditt folk vad de syndat mot dig.14
• Ett helvärldsperspektiv: Också om en främling, en som inte är av ditt folk Israel, kommer … och ber vänd mot detta hus, må du höra det i himlen där du bor och göra allt vad främlingen ropar till dig om. Så skall alla folk på jorden lära känna ditt namn och frukta dig, såsom Israel gör, och förstå att detta hus, som jag har byggt, är uppkallat efter ditt namn.15

Förmögenhet, fruar och fiender
(1 Kung. 10–11; 1 Krön. 9)

Kung Salomos rikedom växer. Det guld som årligen kom in till honom vägde sexhundrasextiosex talenter.16 Det är 25 ton! Ryktet sprider sig över jordens länder att i Jerusalem finns den visaste och den rikaste. Med honom vill alla hålla sig väl. Till honom sänder man gåvor.

Och till honom sänder man sina kvinnor. Redan tidigt i livet gifte sig Salomo med en dotter till Egyptens farao. Det gav Israel fred med Egypten. Men kungen hade vid sidan av faraos dotter också många andra utländska kvinnor.17 Till slut hade han sjuhundra ”furstliga gemåler” och trehundra bihustrur.18 Men Gud hade förbjudit Israels barn att ingå äktenskap med personer från folken runtomkring. Följden av Salomos många äktenskap blir att dyrkan av andra gudar sker inne i Israel. Så småningom deltar också Salomo i kulten kring sidoniternas gudinna, Astarte, och ammoniternas gud, Milkom.19

Herren reagerar med vrede, riktad mot Salomos äktenskap och avgudadyrkan. Salomo hade avfallit och större delen av riket skulle därför tas ifrån hans – och Davids – kungaätt. För Davids skull vill inte Herren låta rikets sönderfall ske förrän efter Salomos död men några upprorsmän och fiender till kungen, låter han framträda under de sista åren av hans regering. Det sägs dock inget om hur Salomo reagerade på Herrens dom, utan berättelsen om hans liv slutar med orden: Den tid som Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel var fyrtio år. Och Salomo gick till vila hos sina fäder och blev begravd i sin fader Davids stad.20

Hjärtats tankar och eftertankar

Första Kungaboken och Andra Krönikeboken berättar om Salomo, men i några andra bibelböcker talar Salomo själv. Han ärvde sin fars talang när det gällde poesi och författade 3000 ordspråk och 1005 sånger.21 I Ordspråksboken får vi del av hans vishet och i Psaltaren finns två sånger som han skrivit.22

Men sedan finns det två böcker till som anses vara skrivna av Salomo: Höga Visan och Predikaren. Höga Visan är poesi som skildrar kärleken mellan man och kvinna. Språket är intensivt och innerligt. Det är hjärtats och kärlekens röst som talar. Frågan infinner sig hur samma man å ena sidan kan beskriva sin kärlek till en kvinna så som han gör i Höga Visan och å andra sidan ingå äktenskap på löpande band? Än en gång visar sig dubbelheten i människans natur.

Predikarens bok är en gammal mans tillbakablick över ett liv som innehållit sådant som många människor strävar efter. Beskrivningen stämmer väl på Salomos liv i överflöd och njutning. Men summan är inte positiv, utan i stället tomhet: Förgänglighet och åter förgänglighet! Allt är förgängligt.23 Det sista Salomo konstaterar är: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till. Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont.24 Kanske uttrycker Predikarens bok en omvändelse som Kunga- och Krönikeböckerna inte berättar om?

ERIK J. ANDERSSON, missionsledare, Örkelljunga

1. 2 Sam. 7:12–16
2. 1 Kung. 2:2–3
3. 1 Kung. 3:7
4. 2 Krön. 1:10
5. Matt. 6:33
6. 1 Kung. 3:10–14
7. 1 Kung. 3:16–28
8. 1 Kung. 3:28; 1 Kung 10
9. 1 Kung. 4:20–21
10. 1 Mos. 15:18; 22:17
11. 1 Kung. 8:10
12. 1 Kung. 8:22–61
13. 1 Kung. 8:27–29
14. 1 Kung. 8:46–50
15. 1 Kung. 8:41–43
16. 1 Kung. 10:14–15
17. 1 Kung. 11:1
18. 1 Kung. 11:3
19. 1 Kung. 11:5
20. 1 Kung. 11:42–43
21. 1 Kung. 4:32
22. Ps. 72 och 127 samt Ords. 10:1–22:16 och kap. 25–29
23. Pred. 1:2
24. Pred. 12:13–14