Evangelisk-lutherska kyrkan i Kenya, ELCK, är med fler än 100 000 medlemmar den största av ELMs samarbetskyrkor. Den är frukten av ELMs missionsarbete och många är de gånger vi tackat Gud för att hans ord haft framgång i Kenya. Men de senaste åren har rapporterna från ELCK varit fyllda av sådant som väckt sorg och oro mer än glädje. Missionssekreterare Jonny Bjuremo ger oss en översikt över en komplex situation.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Kenya, ELCK, är med fler än 100 000 medlemmar den största av ELMs samarbetskyrkor. Den är frukten av ELMs missionsarbete och många är de gånger vi tackat Gud för att hans ord haft framgång i Kenya. Men de senaste åren har rapporterna från ELCK varit fyllda av sådant som väckt sorg och oro mer än glädje. Missionssekreterare Jonny Bjuremo ger oss en översikt över en komplex situation.
SEDAN FLERA ÅR SLITER den evangelisk-lutherska kyrkan i Kenya, ELCK, med interna stridigheter. Vi nås av rapporter om stormiga gudstjänster och konfliktfyllda sammanträden. Det liknar en maktkamp mellan kyrkans ledning som håller hårt i kontrollen och en opposition som verkar samla fler och fler av kyrkans medlemmar till motstånd. Vad gäller konflikterna?
Om det är en anledning till, eller en effekt av, problemen är svårt att säga, men ELCK kallade inte till årsmöten på flera år och ekonomisk revison saknades. Detta tolkades av en del inom kyrkan som att ledningen suttit utan mandat, och utomlands ledde det till att flera understödjande missioner höll inne sitt ekonomiska stöd till kyrkan. I mars 2015 lyckades man genomföra ett årsmöte, men detta bevakades av beväpnade vakter och den tillresta oppositionen släpptes inte in på området där årsmötet hölls.
Vid årsmötet valdes Benjamin Lemosi (som under en tid varit tillförordnad) till ny generalsekreterare och Philip Poghiso Ptiso till ny kassör. Sedan en tid tillbaka planerar kyrkan även för val av ny ärkebiskop, både mandatperiod och ålder gör att Walter Obare bör ersättas. Konstitutionen ställer dock så höga krav på en ärkebiskopskandidat att det är tveksamt om man kan rekrytera någon. Risken är därför uppenbar att processen fördröjs ytterligare. Mycket talar för att man till slut måste acceptera att någon väljs som inte uppfyller samtliga uppställda krav.
Satsningar och strider
Pengar och resurser är ett annat återkommande tema i den strid som rasar i kyrkan. Det handlar om ELCKs egna tillgångar, men lika mycket om ekonomiskt stöd från missionsorganisationer. ELM är ju bara en av flera internationella partners som kyrkan har och en brist på samsyn mellan missioner har komplicerat situationen i kyrkan. Samtidigt är det mycket positivt att det både i Skandinavien och i Nordamerika finns kristna som uthålligt vill bära ELCK både i bön och gåvor.
John Kissinger, tidigare föreståndare på Bethesda Children Ministry i Nakuru, arbetar numera för kyrkans huvudkontor. Han reser runt i landet och ansvarar för de projekt som kyrkan driver. Det gäller främst barnhem på olika platser. Kissingers insatser är ett exempel på att man i ELCK vill ta större ansvar även för de satsningar som kan göras med stöd utifrån och att man vill göra det med öppenhet och tydlig redovisning.
Kenya ligger i framkant när det gäller vissa IT-lösningar. Man har till exempel ’swishat’ pengar med mobilen sedan 2007, och det går fler än 70 mobiltelefonabonnemang på 100 invånare. Men det innebär också att striden i kyrkan kan föras i sociala medier. I högt tempo pumpas det ut långa skrivelser om kyrkans ledare. Nivån liknar barnens bråk i sandlådan. Präster, med kallelsen att förkunna Guds ord, deltar ogenerat i debatterna. Detta är högst beklagligt och bidrar förstås inte till någon konstruktiv lösning. Tvärtom förvärras konflikterna genom att falska anklagelser sprids öppet.
Utöver detta nås vi av rapporter om hur präster och biskopar från den nuvarande ledningen och från oppositionen vid en del tillfällen gjort anspråk på att leda samma gudstjänst. Lekmän och församlingsäldste har fått ingripa på söndagsförmiddagar för att avstyra handgemäng.
ELMs möjligheter
Vad kan då ELM göra i denna svåra situation? Bön till Gud är det främsta vapen vi fått. Gud hör bön och vi har många underbara löften i Guds Ord om att bli bönhörda. Så låt oss uthålligt bära fram ELCK, dess ledare och medlemmar, i bön.
Vidare har vi ett ansvar för att hålla fast vid våra relationer med syskonen i Kenya. ELMs officiella kontakter med kyrkan går via den nuvarande ledningen, men vi tar även tillfället, när det ges, att möta dem som står i opposition. Det arbete som missionär Kerstin Nilsson gjort inom ramen för Healing the Wounds of Etnic Conflict kan också bidra till inomkyrklig försoning. ELMs ekonomiska stöd till ELCK har de senste åren huvudsakligen riktats dels till det arbete Kerstin står i och dels till Bethesdas arbete med gatupojkar i Nakuru. Dessa medel har använts och redovisats i god ordning, men det är viktigt att vi även fortsatt ger uttryck för att ELCKs förvaltning ska visa god transparens.
Det pågår, trots konflikter i kyrkan, också fortlöpande arbete i ELCK som bär god frukt. Vid mitt senaste besök i Kenya, i november 2015, reste jag till det nordvästliga stiftet Pokot. Där står ELCK mitt i ett blomstrande arbete, delvis uppbyggt med stöd från Norsk luthersk Misjonssamband. I Pokot är man befriade från de strider som pågår centralt i kyrkan. Stiftet har 250 församlingar, varav två inne i grannlandet Uganda! De längtar efter att växa ännu mer. Man planerar och genomför evangelisationskampanjer och man arbetar för att kunna ge mer och effektivare stöd till området Turkana, norr om Pokot. Där bor ett nilotiskt nomadfolk som består av 800 000 människor. När folket i Turkana fl yttar från en plats till en annan fl yttar även församlingen. På så sätt har vännerna i Pokot och Turkana förstått att ta vara på de möjligheter som ges att sprida Guds ord. Ordet predikas där folket lever och arbetar.
ELCK i Pokot och Turkana vill även nå Kakuma, världens tredje största flyktingläger, som ligger längst upp i nordvästra Kenya. Där trängs 180 000 fl yktingar från bland annat Sydsudan, Somalia, Eritrea och Kongo. Lägret etablerades 1991 och de fl esta som bor där har förlorat nära och kära och alla sina tillhörigheter.
LISTAN KUNDE GÖRAS ännu längre med exempel på att ett fruktbärande arbete pågår dagligen inom ELCK. Parallellt med detta lider våra syskon i Kenya av den konflikt som hotar att spränga kyrkan. Båda sidor i denna kamp är förlorare. Varje dag med olösta konflikter innebär en stor förlust för kyrkan. Herre förbarma dig!
JONNY BJUREMO
missionssekreterare, Sunne