Guds löften - till alla folk

Till slut vänder det även i Amos bok. Guds nåd tränger igenom till de trogna i landet med hoppfulla löften för hela skapelsen. Vi har nått fram till den fjärde och sista delen i vårt studium över Amos bok.

IBLAND KAN DET VARA FRESTANDE att bläddra till slutet av en bok för att se hur allt slutar. Amos bok har en skarp karaktär och en dom som verkar bestämd, även om Gud i sin barmhärtighet dröjer med att verkställa den1 och skickar Amos för att försöka få folket att inse sin situation. Bläddrar man till slutet av Amos kan man dock ana en ljusglimt i mörkret, en möjlighet mitt i all katastrof. Men det som står är svårtillgängligt och nästan kryptiskt. Utsagor om ”Davids fallna hydda” som Gud igen ska resa upp2 kontrasteras mot överklassens lyxhus och det beskrivs hur torka och naturkatastrofer ersätts med välsignelser.3 Vad var det som hände och vad är det som Gud lovar att göra?

Domens verklighet

Amos berättade för folket i Israel om att de skulle få komma att möta sin Gud.4 Det skulle inte bli en dag med räddning och glädje, utan en domens dag med förstörelse och nöd.5 Den dom som Amos predikade inträffade också bara några få årtionden efter hans predikan. År 723/2 f.Kr. intog den assyriska hären Samaria efter år av stridigheter i närområdet och efter att under en tid ha belägrat staden.6

Amos bok visar på orsaken. Folket hade förkastat rättesnöret Guds lag och vänt ryggen till när Gud kallat dem till omvändelse. Detta var slutet för nationen Israel som blev bortförda i exil österut till dagens Iran,7 en exil som var själva huvudstraffet för det förbundsbrott och den olydnad som Israel hade gjort sig skyldiga till: Detta skedde för att Israels barn hade syndat mot Herren sin Gud …8

Guds framtid

Det överraskande är att Amos bok, likt andra tidiga profetböcker, slutar i ’dur’.9 Amos avrundar med det som Herren ska göra för sitt folk. Löftet om återupprättelse visar de trogna i Israel att Herrens dom inte innebär att han förkastat dem helt och hållet. En sådan försäkran var nog viktig med tanke på Amos hårda predikan. 10 Orden: ”På den dagen” indikerar en mer avlägsen framtid som Gud skapar efter domen.11 Profetian om upprättelse är inte ’belöning’ för gott beteende utan ett verk av Herren – av hans nåd – och visar att Gud är trofast. Han ska göra detta!12

Davids hydda

Hyddan, på hebreiska sukkot, var en bostad för soldater i krig eller vaktmän i en vingård. Den ska resas upp och sprickor i de förstörda murarna ska tätas.13 Staden Suckot, ett militärhögkvarter under Davids tid, låg under Amos tid i ruiner och blev aldrig mer en del av Israel.14 Att löftet om upprättelse knyts ihop med Guds löften till David är viktigt och signalerar Guds trofasthet mitt i de mörkaste tider. Det Gud ska bygga kommer att vara större än det gamla davidsriket och inkludera alla jordens folk.

Ett välsignat land

Guds gärningar och välsignelser förstods ofta i lantbrukstermer.15 Bilderna är kraftfullt utformade för att beskriva det överflöd som ska komma med den nya tiden.16 Gud står för en gigantisk upprättelse som får universella proportioner när den inkluderar alla folkgrupper och hela skapelsen som åter får paradisiska drag – en total motbild mot tidigare teman i Amos bok. Medan det vanligtvis tog månader mellan sådd och skörd blir allt ett konstant skördande i Guds framtid. Druvskörden som var så viktig för människorna i Israel får så stora proportioner att druvsaften rinner ner över alla höjder. Folket kan återuppbygga landet och leva där i trygghet. Nu planterar Gud och ingen ur hans folk kan ryckas upp ur den planteringen.

Löftenas fullbordan

I dessa löften hittar vi mycket av det som kännetecknar Israels framtida hopp så som det utvecklas genom Gamla testamentet. Men när ska allt detta hända? Det Gud lovar att göra motsvarar inget vi hittills sett i Israels historia men här hjälper Nya testamentets förklaringar oss. I Apostlagärningarna 15 ser vi att Jakob använder teman från slutet av Amos bok för att visa hedningarnas plats i Guds frälsningsplan.17 När Gud reser upp sin Messias så är det just till frälsning för alla folk. Jesus var den som skulle komma som Davids Son – uppfyllelsen av Gamla testamentets förväntningar och löften. Genom hans död och uppståndelse skapas Guds kyrka på jorden, det ”nya Israel” som omfattar alla folk på jorden.

Samtidigt ser vi att löftet ännu inte uppfyllts fullt ut. Vi lever ännu inte i det paradisiska tillstånd som Amos beskriver. Det finns en fullständig uppfyllelse som ligger i framtiden, även för oss.

I det nya och fullkomliga Eden, i Guds fullkomliga rike där hans frid råder, är inte bara människor utan hela skapelsen återupprättad. Och då är det verkligen sant att ingen ska ryckas upp. Därför är detta en tröst, inte bara för de trogna i Israel under Amos tid, utan också för oss. Att leva i förväntan gör något med oss på samma sätt som det gjorde för Amos första åhörare: När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta! Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.18

FREDRIK SMETANA

missionssekreterare, Vännäs

Se Amos 7–9
Amos 9:11–12
Amos 9:13–15
Amos 4:12
Amos 5:18f
Se 2 Kung. 17–18
Elwell, W. A./Beitzel, B. J. (1988), I: Baker encyclopedia of the Bible, MI: Baker Book House, Grand Rapids, s 1426; Silverman, J. M. (2012, 2013, 2014, 2015), Media, I: J. D. Barry, D. Bomar, D. R. Brown, R. Klippenstein, D. Mangum, C. Sinclair Wolcott …, The Lexham Bible Dictionary, Red: W. Widder, Bellingham, WA, Lexham Press.
Se 3 Mos. 26, 5 Mos. 28–30 samt 2 Kung. 17:6ff. för en vidare beskrivning av orsaker till katastrofen. Exil och återbefolkning var också ett sätt att garantera att uppror inte skulle uppstå igen och praktiserades av olika härskare i samtiden.
Se slutet på till exempel profetböckerna Mika och Joel. Lägg märke till kontrasten mellan verserna 10 och 11 i kapitel 9.
Stuart, D. (2002), Hosea–Jonah (Vol 31), Word, Incorporated, Dallas, s 397
Amos 9:11a. Trots att frasen kan förstås som ett temporalt adverb – ”då” – har den ofta eskatologiska övertoner och förekommer i de mindre profetböckerna. Se Lessing, Reed L. (2009) Amos, Concordia Publishing House, Saint Louis, s 173-174, 575
Stuart, D. (2002). Hosea–Jonah (Vol. 31), Word, Incorporated, Dallas, s 397. Smith, G. V. (1998). Amos, Mentor, Fearn, Ross-shire, Storbritannien, s 382
Jfr. Amos 4:3
Stuart, D. (2002). Hosea–Jonah (Vol. 31), Word, Incorporated, Dallas, s 398
Lessing 2009:590. När profeterna ska presentera framtiden gör de det med bilder och koncept som de och människor i samtiden kände till. Detta kan göra det utmanande att läsa det profetiska budskapet i Gamla testamentet eftersom vi säkert inte hade valt samma bilder i dag.
Jämför parallellen i 3 Mos. 26:5; Stuart, D. (2002). Hosea–Jonah (Vol. 31), Word, Incorporated, Dallas, s 399
Se Apg. 15:16f.
2 Pet. 3:11f.