Hur ska Bibeln tolkas?

Att tolka Bibeln är en viktig och ibland krävande uppgift. Här ges några nycklar till att hitta en god förståelse av Guds Ord.

FRÅGOR OM BIBELTOLKNING är nära kopplade till frågan om bibelsyn. Om man har ett stort förtroende för Bibeln, betraktar den som Guds ord till människan och som en tillräcklig beskrivning av hur Gud uppenbarat sig och gett oss räddning, följer att bibeltolkningens uppgift blir att förstå Bibelns sammantagna budskap. Den som har ett grundläggande förtroende för bibelordet och menar att det ger entydiga och klara svar på de frågor som texterna adresserar ställer till exempel till synes motstridiga påståenden och uppmaningar mot varandra och försöker harmonisera dem på olika sätt. För den som däremot betraktar Bibeln primärt som en samling mänskliga texter om Gud blir strävan att harmonisera och förstå meningslös. Motstridigheter är med en sådan bibelsyn helt väntade eftersom olika människor kan tänka olika om Guds väsen och vilja.

Tolkningsnycklar På en ytlig nivå är Bibeln full av motstridiga påståenden och uppmaningar. Den innehåller såväl förbud från att äta viss föda eftersom den är oren som påståenden om att det inte finns någon oren mat. Bibeln säger på vissa ställen att den som handlar emot Guds vilja kommer att dö och på andra ställen att också syndare är välkomna att vara Guds barn. Har man inte de grundläggande bibliska tolkningsnycklarna för att förstå det här blir det givetvis obegripligt. Känner man inte till att Bibeln talar om ett första och ett andra förbund mellan människa och Gud eller principen om lag och evangelium går det inte att få en klar förståelse för passagerna.

Den allra centralaste tolkningsnyckeln är att i läsandet av Bibeln alltid ställa sig frågan: ”Hur förhåller sig det jag läser till korset?” Korset är Bibelns klara mittpunkt. Läser man en gammaltestamentlig text utan kunskap om Jesus korsfästelse kommer man att sakna något väsentligt. Guds nåd, kärlek och omsorg kan visserligen beskrivas på de allra vackraste sätt men en färdig presentation av hur nåden kommer människan till del ges inte. Är texten skriven efter korset går detta inte att bortse ifrån. En uppmaning att leva i renhet och dygd kan te sig hård och kärlekslös men med korset som bakgrund står det klart att Gud inte är kärlekslös och inte först och främst kräver prestation av människan.

Sammanhang

När djävulen i Matteusevangeliets fjärde kapitel frestar Jesus citerar han verserna 11 och 12 ur Psalm 91: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten. Men som av en slump utelämnar han fortsättningen i vers 13: Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ner unga lejon och drakar. Detta är ett typexempel på att inte ta in hela textens sammanhang. Djävulen drev en viss agenda. Han ville använda bibelordet för sitt eget syfte och ville inte förstå den verkliga betydelsen av de verser han citerade. Därför utelämnade han vers 13 som med större tydlighet än vers 11 och 12 visar att kampen som Jesus stod i var en andlig kamp och att djävulen själv inte skulle ha makt över Jesus.

Samma sak ser vi hos såväl de som är kritiska till Bibeln som hos brinnande och övertygade kristna. Man bortser från sammanhanget och väljer medvetet eller omedvetet ut de verser som talar för ens egen sak. Är man kritisk till Bibeln är det lätt att lyfta fram omoraliska handlingar utan att se i vilket sammanhang de är skrivna. Är man optimistisk och from kan man citera: Allt förmår jag i Herren som ger mig kraft (Fil. 4:13) utan att se till sammanhanget där det beskrivs hur Gud ger kraft att leva under olika förhållanden, i såväl överflöd som fattigdom.

Genrer

Ytterligare ett misstag som är vanligt förekommande i bibeltolkningen är att man inte ser till Bibelns olika genrer. I all slags läsning av litteratur är det uppenbart att genren måste tas in i beräkningarna när man analyserar och försöker förstå. I en dagstidning läser man inte ”Dagens vers” på samma sätt som man läser ledarsidorna. Samma sak gäller för läsningen av Bibeln. Bättre dödens dag än födelsens dag, står det i Predikaren. I Femte Moseboken står det: Du skall älska HERREN, din Gud, och alltid iaktta vad han ålagt dig, hans stadgar, domslut och bud. Skall båda meningarna läsas bokstavligt? Ska bara en läsas bokstavligt? Eller ska kanske båda förstås som metaforer för något helt annat? Om vi inte analyserar texternas genrer blir svaren på sådana frågor helt godtyckliga.

Traditionen

Ibland upplever man att man inte förstår en text. Man misstänker att man inte har de rätta tolkningsnycklarna, inte riktigt förstår sammanhanget eller att man inte vet vad texten har för genre. Då är det en god idé att låta den kyrkliga traditionen vägleda en. Kyrkan har arbetat med bibeltolkning i 2000 år och här finns en ovärderlig skatt att ösa ur. Att vid sidan av Bibeln läsa böcker och artiklar som behandlar såväl den kristna läran som bibelordet är berikande både för vår tro och för vår förståelse av Bibeln.

Då och då i kyrkans historia dyker det upp grupper som har djärva tolkningar av olika bibeltexter. Tolkningarna kan vara intressanta och verka rimliga men om de helt saknar stöd i kyrkans historia stämmer de troligen ändå inte. Förkastandet av barndop, tron på syndfrihet eller olika varianter av oortodoxa läror om treenigheten stämmer inte överens med den kyrkliga traditionen och det utgör en stor svaghet i argumentationen för de uppfattningarna.

Här måste man dock finna en balans mellan ett totalt fritänkande och en irrationell tro på kyrkans ofelbarhet. Den reformatoriska principen om Skriften allena erbjuder en lösning där Bibeln är enda grund för kyrkans lära men den kyrkliga traditionen är vägledande i tolkningen av Bibeln.

EFTERSOM VI HAR ETT GRUNDLÄGGANDE förtroende för Bibeln så följer det att vi vill försöka förstå vad den säger. Ibland kan man möta attityden att bibeltolkning är ett sätt att fly undan, att bortförklara de svåra delarna i Bibeln. I själva verket är det precis tvärtom. Genom bibeltolkning försöker vi förstå vad Bibeln säger så att också de delar vi har svårare att förstå får sin plats i vår tro och i vår förståelse.

ANDERS EK teolog, Malmö