Med Jesus bland pengar och prylar

Kapitalismens ideal krockar inte sällan med kristendomens. Hur ska vi tänka om kapitalismen och hur ska vi leva våra liv i ett samhälle där så mycket styrs av marknadsekonomins krafter?

Samhället vi lever i präglas i stor utsträckning av kapitalism och marknadsekonomi.1 Samtidigt är det inte uppenbart att det skapar lyckliga familjer, generösa människor och ett gott samhällsklimat. Finns det något alternativ? Om inte, hur kan vi leva mer likt Jesus och ära Gud med våra liv i det samhälle där vi lever?

Vad innebär en kapitalistisk marknadsekonomi?
En stark drivkraft i vårt kapitaliska och marknadsekonomiska samhälle är att maximera den ekonomisk vinsten. Strävan efter att göra det har medfört att vi som individer försöker maximera vårt överflöd i form av inte minst pengar, upplevelser och materiella saker. När det drivs till sin spets försöker människor sko sig på andras bekostnad. Det stämmer dåligt med hur Gud tänkte att våra liv skulle vara.
Vad lär oss Bibeln?
Bibeln lär oss att vi inte ska leva för pengar. Tvärtom ska vi nöja oss med vad vi har och lita på att vi hos Gud har allt vi behöver.2 Men hur ska vi då leva? Vi varken kan eller ska avskärma oss från människor och samhället utan är kallade att fortsätta att leva i världen som efterföljare till Jesus. Och i den världen dominerar kapitalism och marknadsekonomi. Det finns alternativ till de systemen men ingen verkar ha kommit på något perfekt ekonomiskt system.3
För den som har kallelsen och viljan att engagera sig politiskt och söka förändra det ekonomiska systemet finns alltid den möjligheten. Eller också kan vi börja med oss själva. Personligen tror jag nämligen inte att problemet är den kapitalistiska marknadsekonomin i sig. Jag tror problemet är att vi blir så fängslade av de ideal som den för med sig att våra liv får fel fokus. Gud vill inte att vi ska sätta vår tillit till ekonomiska eller materiella tillgångar. Han vill inte heller att vi ska ha som främsta mål att tjäna så mycket pengar som möjligt och uppnå högre materiell och social status. I stället vill han att Jesus får ta plats så att vi kan få den ursprungliga inriktning som vi hade när vi skapades, nämligen att söka Guds vilja och att ära Gud med våra liv. Vi kan då ha ett mer avslappnat förhållningssätt till den kapitalistiska marknadsekonomi vi lever i. Jesus säger till oss: Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill.4

Hur blir vi mer lika Jesus?
Frågan är hur vi som vill leva med Jesus och bli mer lika honom kan tillämpa uppmaningen? Här följer några exempel på hur det kan påverka våra prioriteringar.
Tacka nej till destruktiva begär. Det är svårt att hitta en affärsidé som det går att tjäna mycket pengar på och som doftar av Jesus. Många varor och tjänster går ut på att utnyttja våra begär efter det senaste eller vår rädsla för att vara omoderna. Det enklaste sättet att tjäna mycket pengar är att utnyttja människors begär efter pengar, alkohol, spel, tobak och droger.
Samhället vi lever i tillåter mycket av detta trots att det är destruktivt och förstör livet för så många människor och familjer. Det är tillåtet att producera och sälja både alkohol och tobak. Offensiv marknadsföring av snabba lån för att tillfredsställa begär efter prylar och resor innan pengarna finns har blivit vanligt. Det är tillåtet att ordna spel och lotterier. Till och med i kristna sammanhang har faktiskt lotterier smugit sig in. Hur gott ändamålet än är så kan det inte helga medlet. Spel och lotteri utnyttjar våra begär att få en vinst på andras bekostnad utan eget arbete. Vi kan välja att säga nej till snabba lån, spel, lotter, alkohol och droger i alla dess former. För det förvanskar våra liv.
Byt fonder. De flesta av oss sparar i fonder, om inte annat i premiepensionsfonder. Visste du att de flesta fonder vi kan välja investerar i vapentillverkning, tobak, spel och pornografi? Genom att spara i sådana fonder är vi med och tjänar pengar på verksamheter som förstör andra människors liv. Det är ganska enkelt att byta till någon av de få etiska fonder som finns och som inte investerar i företag med sådan verksamhet.
Sysselsätt dig med något som ärar Gud. När vi tänker igenom våra prioriteringar blir det också naturligt att fundera på vad vi ägnar vår tid åt, både arbete och fritid. Hjälper vi till att tillgodose människors verkliga behov (inte begär)? Ägnar vi oss åt sådant som hjälper andra att leva som Guds avbilder? Kort sagt: Doftar det Jesus om det vi gör?
Lev mer på mindre. Allt fler människor funderar på om de verkligen mår bra av ett högt livstempo där vardagen kretsar kring arbete, pengar, prylar, upplevelser och status. Det finns en växande grupp som väljer att sänka tempot (downshifting).5 Grundprincipen är att ägna mindre tid åt lönearbete för att få tid åt andra värden i livet. Minskade inkomster vägs upp av minskad konsumtion vilket i sin tur frigör tid eftersom vi slipper köpa, använda, vårda och kasta lika mycket.
Downshifting handlar inte om att stå vid sidan av det kapitaliska marknadsekonomiska samhället, men om att inte låta det dominera sitt liv. Principerna kan vara användbara när vi vill försöka forma våra liv på ett sätt som ärar Gud. Att leva mer på mindre ger oss möjlighet att investera mer tid i relationer med andra människor och med Jesus.

Liv i nåd
Om Jesus blivit vår bäste vän är det vår längtan att försöka bli lite mer lika honom. Det är en del av vår upprättelse till de människor som Gud skapat oss att vara. Trots goda ambitioner misslyckas vi ofta med att välja Guds vilja för våra liv. Då är det viktigt att påminna varandra om att ett liv med Jesus innebär ett liv i Guds nåd.

JONAS FJERTORP
doktor och ekonomisk analytiker, Bankeryd

1. Det finns många etiketter på Sveriges och västvärldens ekonomiska system. I denna artikel nöjer vi oss med att konstatera att det har inslag av både kapitalism och marknadsekonomi.
2. Heb. 13:5. Se gärna Luthers kommentar till denna vers i Resekost den 15 januari som finns att läsa på www.logosmappen.net.
3. Planekonomi, deltagarekonomi, ekologisk ekonomi, bytesekonomi och den postkapitalistiska ekonomiska modellen Parecon är några exempel på alternativa ekonomiska system.
4. Joh. 6:27
5. Förhållningssättet kallas ibland för Frivillig enkelhet och på engelska för Downshifting eller Voluntary Simplicity.

Foto: Tom Sodoge