PETER HENRYSSON • Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt! (Jos. 1:8)
Som predikant i ELM hade jag i somras förmånen att få delta i en Luther-resa till Tyskland. Särskilt minnesvärda platser som vi besökte var den högt belägna borgen Wartburg där Martin Luther 1521 översatte NT till tyska på elva veckor – och naturligtvis Wittenberg där Luther verkade större delen av sitt liv. På båda dessa platser finns utställningar av mycket hög klass som lockar till återbesök.
Luther har i Tyskland en ställning som få andra. Han är – och har varit – satt på piedestal på ett sätt som vi svenskar har svårt att föreställa oss. Under de 500 år som gått sedan reformationen inleddes har alla nya idéer måst relateras till Luther eller ”sanktioneras” av honom. Såväl pietismen som upplysningen i Tyskland åberopade Luther. Till och med Hitler gjorde det. Så vad bör vi tänka om Luther, hur betydelsefull är han – och har varit?
Den amerikanske bästsäljande författaren Eric Metaxas håller Luther för den mest betydelsefulla personen under de senaste två tusen åren – efter Jesus. Han har just kommit ut med en ny bok, Martin Luther – The Man Who Rediscovered God and Changed the World.
Metaxas berättar att det redan vid Luthers födelse finns ett mindre känt förspel till den mest dramatiska händelsen i den store reformatorns liv: Luthers födelsedag är känd – till skillnad från året för hans födelse. Inte ens Luthers mamma kunde säga det säkert. I vilket fall som helst fick Luther sitt förnamn efter namnet på det helgon som hade namnsdag på Luthers dopdag, dvs ”den helige Martin”.
Det visar sig att denne förste Martin på 300-talet förklarade att han av samvetsskäl inte kunde delta i militära strider mot kristna bröder. Detta rakryggade ställningstagande gjorde han inför den romerske kejsaren i Worms och för det blev han fängslad. Han vidhöll likväl sin uppfattning och förklarade att han inte var rädd för att dö, men vägrade att döda.
Varken Luther eller hans föräldrar hade naturligtvis en aning om att det var i just Worms som också den andre Martin skulle stå inför kejsaren och riksdagen (1521). Martin Luther förklarade då inför makten att han för sitt samvete inte kunde göra den till viljes genom att ta tillbaka vad han skrivit – med mindre det visades strida mot Skriften (sola Scriptura). Han satte därvid sitt liv på spel. Han var villig att göra det, eftersom han trodde att han i slutändan skulle få svara för sig – inte inför kejsaren eller påven utan – inför Gud själv.
Det är ingen tvekan om att Luthers monumentala mod och tro har gett upphov till den moderna världens idéer om utbildning åt alla, om frihet (samvetsfrihet, religionsfrihet m m), jämlikhet och individens värde. Luthers ord 1524 om det civiliserade meningsutbytet är revolutionerande: ”Man lasse die Geister aufeinanderplatzen. Die Faust aber haltet still!” (Låt andarna drabba samman. Men håll näven stilla!)
För en missionsrörelse som kallar sig evangelisk-luthersk kan det vara naturligt att ställa sig frågan om det var just Luther som även aktualiserade missionstanken. Den som har någon kännedom om Luther vet dock att han kan förefalla ha varit måttligt intresserad av missionsarbete i främmande länder. I detta nummers första artikel, Luther reformationen och missionen, nyanserar Erik J Andersson den bilden. Flera intressanta aspekter på frågan tas upp och några nya perspektiv förmedlas i ett viktigt bidrag till reformationsjubiléet 2017.
Artikelförfattaren snuddar också vid den utveckling mot en insnävning av kristendomens anspråk på vårt liv som kunde märkas under 16-1700-talen inom pietism och herrnhutism – dvs de rörelser som på allvar tände missionsgnistan i den protestantiska världen. Upplysningen förpassade religionen till en privat hörna av tillvaron och bort från det offentliga livet – en trossats som fortfarande vidmakthålls av dagens politiskt korrekta sekularister.
För att råda bot på reduktionen av evangeliet i detta hänseende tar vi upp Luthers lära om kallelsen och vad som har hänt med den – allt eftersom Väst sekulariserats och vår dagliga gudstjänst begränsats till att i ökande grad omfatta endast ett smalt segment av livet, det subjektiva, privata, andliga.
Att reformationens påverkan emellertid har varit stor över hela linjen på Europa och dess historia – även bortsett från det trettioåriga krigets kraftmätning mellan katolsk och reformerad tro – är uppenbart för många. Men att det är reformationen som utgör avstampet för den nya tiden och präglar europeiskt liv ända in i våra dagar är mindre ofta erkänt.
Den saken kan en icke-europé kanske vara mer öppen för och lättare bli varse än vi infödda européer. Indiern Vishal Mangalwadi har skrivit en bok i ämnet, The Book That Made Your World – How the Bible Created the Soul of Western Civilization, som således driver tesen att Bibeln har format vår västerländska värld och skapat vår civilisations själ. Gunnar Davidsson har läst boken och presenterade den först på ovan nämnda Luther-resa, vilket rönte påtaglig uppskattning bland predikanterna. Han har låtit Begrunda ta del av sitt manuskript och i detta nummer presenterar vi första halvan av detsamma.
I en sista artikel, som är en recension, är missionen åter i fokus. EFS mission har en med ELM gemensam historia fram till början av 1900-talet. Jag lägger märke till den imponerande storleken på missionsarbetet vid tiden för redaktörens födelse jämte några kritiska synpunkter på EFS missionsarbete av recensenten, Rune Imberg.
Luther själv får komma till tals i fråga om kvinnans avkomma, Kristus, som har gjort slut på döden och fört liv och odödlighet fram i ljuset.
Peter Henrysson
Redaktör Lund