Mission bland muslimer – hur då?

Omid Pasbakhsh blev kristen 2010, är författare till skriften Islam och Kristen tro, och arbetar på bibelskolan i Holsbybrunn.

Han förklarar att det är några saker som behövs för att bedriva mission bland muslimer i Sverige: mötesplatser; generositet och frimodighet; samt lite kunskap om hur muslimer tror och tänker. Det är alltså inte helt olikt hur det fungerar när man ska bedriva mission bland sekulära svenskar!

Var träffas man?

Många muslimer kommer från utlandet och är i behov av att lära sig svenska och att lära känna svenskar. Omid lyfter därför fram språkcaféer som en bra plats.

– Där är det viktigt att man pratar enkel svenska utan svåra ord.

Och samlingarna ska ha ett bibliskt innehåll. Exempelvis kan man gå igenom berättelserna om Abraham, Isak och Jakob och förknippa detta med evangeliet. Och till detta gärna bjuda på lite fika.

– En bra idé att är att göra reklam via exempelvis affischer i SFI-lokaler. Frågar man vänligt brukar det gå bra.

Även bokbord är ett bra sätt. Om man samma tid varje vecka har ett bokbord i ett invandrartätt område, och där delar ut gratis bibeldelar på olika språk, så kommer det att ha effekt.

– Man kommer att skapa möjlighet till samtal.

I bästa fall kan man bjuda in till att träffas igen, i grupp eller – ännu bättre – individuellt.

Försiktig eller svag?

Omid förklarar att det finns skillnader mellan olika muslimska grupper. Vissa muslimer från Afghanistan och Somalia är väldigt religiösa. Andra, från exempelvis Bosnien eller Indonesien, är mer ”kulturella muslimer”. Oavsett härkomst har de det gemensamt att de är stolta över sin identitet och sin religion. Kristna svenskar är däremot generellt sett väldigt försiktiga med att inte väcka anstöt. Många som kommer från andra länder har inte samma mentalitet och missförstår oss.

– Svenskarnas försiktighet betraktas lätt som en svaghet, att de inte riktigt tror på det de säger sig stå för.

Detta är ett skäl till att inte vänta för länge med att prata om vårt eviga väl och den dubbla utgången – det måste tidigt in i samtalet. Frågan om vårt eviga väl är ju det viktigaste som finns!

– Muslimerna tror att kristna går till kyrkan men sedan inte tar sin tro på allvar. Vi måste visa hur allvarligt vi tar vår tro, att det inte finns något viktigare för oss än Gud.

Han berättar om hur man under hans uppväxt i ett invandrartätt område sa: ”Tror, det gör man i kyrkan.” Och sedan lade man till: ”Men inte ens där gör man det längre.”

Utmanad?

För att nå under ytan måste vi våga utmana våra muslimska vänner, understryker Omid.

– Vi måste våga fråga dem: Varför är du muslim?

Då får man många svar: vissa svarar att islam är den sista religionen. Men hur ska man då förklara att Joseph Smith på 1800-talet menade sig vara en profet? Han kom ju tolvhundra år efter Muhammed! Andra svarar att de är muslimer för att deras föräldrar är muslimer.

– Då kan man ställa motfrågan: ”Ska du satsa hela din evighet på det dina föräldrar tror? Ska du inte själv söka sanningen?”

Hela syftet med att ifrågasätta muslimernas tro är inte att trycka ner dem utan att väcka intresse för vidare diskussion. I likhet med de flesta människor är många muslimer ganska instängda och bryr sig inte om att kolla om det de tror på är sant, säger Omid. Men om Gud finns vill han ju att vi ska veta vem han är, och då har vi ett ansvar att söka sanningen.

Visst vill du söka sanningen?

Vid bokbordet eller språkcaféet kan man ibland möta avvisande svar, när man vill dela ut evangeliet i bokform. Det är inte ett skäl att ge upp, menar Omid.

– Du kan erbjuda evangeliedelar på olika språk. Då är det inte ovanligt att mötas av svaret: ”Nej, tack, jag är muslim.” Då ska man inte ge upp utan ställa motfrågor: ”Är du en fanatisk muslim, en som är instängd och inte kan tänka själv?”

Orsaken till att vi behöver utmana muslimer och oss själva på detta sätt är sanningsfrågan. Antingen har de rätt bild av Gud och då hamnar vi helvetet. Eller så är det tvärtom, understryker Omid. Och detta kan man på ett vänligt sätt förklara för dem.

Vikten av generositet

Ett bra sätt att odla vänskap med muslimer är att bjuda hem dem på mat. Men då är det viktigt att man bjuder generöst.

– De som kommer från muslimska länder blir ”kränkta” om du lägger fram några värmda köttbullar med potatis. Det ska vara ett rikt utbud, det är ju så de själva gör! Om du får komma till deras hem kommer de att verkligen bjuda generöst av många olika rätter, och vilja att du äter rejält av dem. Det är så de visar kärlek och respekt. Om man bara har en begränsad mängd mat, kan det missuppfattas – då hedrar man inte sin gäst.

Skillnaden mellan trosuppfattningarna

När man väl börjar lära känna muslimer, ska man våga ta upp skillnaden mellan den kristna och den muslimska tron. Exempel kan vara hur kvinnor skildras i islam eller kristen tro. Men det ska ske med ödmjukhet. Det är personen, inte argumentationen, vi ska vinna.

– Man kan fråga: ”Jag har hört något om er religion, men jag vet inte om det stämmer. Skulle du vilja ge din synpunkt? Jag har hört att när Muhammed var 51 år gifte han sig med en sexårig flicka. Är det så?” Eller: ”Jag har hört att Koranen säger att män kan slå sina fruar om det är nödvändigt. Kan det stämma? Eller: ”Är det rätt att en man får ha flera fruar?”

Det är nämligen många muslimer som har lämnat islam sedan de har sett de kontroversiella delarna av sin religion. Återigen understryker Omid att det inte handlar om att vinna en argumentation, men man måste hjälpa muslimerna att se de mörka sidorna av sin egen religion.

Invändningar ska bemötas

Många muslimer bär på missuppfattningar om kristen tro, och de behöver komma fram i ljuset. Av flera skäl. Ett exempel kan vara motståndet mot att läsa Bibeln, ett motstånd som de flesta muslimer bär på. De menar att Bibeln har blivit förvanskad, att män­niskor har ändrat i den.

– När sådana invändningar kommer fram, ska de inte bemötas omedelbart. Ställ i stället motfrågor! Säg: ”Vad menar ni med att säga att den har ändrats?” Många muslimer tror nämligen att Nya testamentet är en korrigering av det Gamla testamentet, och att vi kristna själva hävdar att så är fallet. Men det är ju helt fel, vi tror ju på Gamla testamentet också. I stället för att direkt rätta till missförståndet kan man säga: ”Vem har sagt detta till dig?” Och så hjälpa dem att förstå att någon har ljugit för dem. Och följa upp detta genom att fråga: ”Varför har någon ljugit för dig?” Så småningom kan man nämna att det finns sextusen grekiska manu­skript som vårt Nya testamente grundas på. Och som kommer från tiden före Muhammed. De gör att vi kan veta att det Nya testamente som fanns på Muhammeds tid är likadant som det som finns i dag.

Med Koranen som evangelisationsverktyg

Några av Koranens suror är användbara i evangelisationen. I Sura 29:46 står det att evangeliet är Guds ord och att vi måste tro det.

– Men om man erbjuder en muslim att läsa evan­geliet tackar de ofta nej, med hänvisning till att det är ändrat. Då kan man fråga: ”Varifrån har du fått veta det? Och var finns det evangelium som Koranen hänvisar till, som är trovärdigt? Varför uppmanar Allah oss att läsa evangeliet om det inte finns tillgängligt någonstans?” I Sura 4:136 står det att en muslim måste tro på de böcker som Allah tidigare uppenbarat, och med det menas Moseböckerna och evangeliet. Men det är ju omöjligt om dessa inte existerar längre!

Det finns flera suror att lära sig för en kristen. I Sura 5:47 står det att de kristna i evighet ska döma med evangeliet.

– Hur ska vi ”i evighet döma med evangeliet” om vi inte ens har evangeliet? Det står ingenstans i Koranen att evangeliet har ändrats. Enligt Sura 6:115 kan ingen ändra Guds ord, men då måste ju Koranen ljuga eftersom evangeliet är Guds ord, enligt Koranen.

Muhammed verkar alltså haft en positiv uppfattning om evangelierna, en uppfattning som dagens muslimer inte kan omfatta, eftersom de då måste förneka Koranen.

Varför lyder vi Gud?

En annan invändning gäller Kristi offer. Muslimer menar att kristna använder Kristi död på korset som en ursäkt för att kunna synda så mycket de vill. När kristna hör detta invänder de ofta att Gud ändå vill att de ska följa hans lag. Omid menar återigen att motfrågorna är en bättre strategi.

– Säg hellre: ”Tala om för mig, min muslimske vän. Varför vill du inte synda?” Väldigt ofta hänvisar de till Koranen och Allahs rättvisa dom: han dömer syndarna till helvetet. Då kan man svara: ”Då är ju själviskhet din drivkraft och grunden för din relation med Gud. Så är det inte med oss kristna. Vi älskar Gud och därför vill vi inte synda. Det är kärleken som är vår drivkraft! Och vi vill att du också ska få ha en sådan relation med Gud”, kan man tillägga.

Korset – Allahs lurendrejeri

Korset är den plats där Gud visar sig i all sin svaghet. Det är en omöjlig tanke inom islam att Gud skulle visa sig svag. I Sura 4 står det att Jesus aldrig dog på korset, det var Judas som gjorde det, men Allah fick det att se ut som om det var Jesus. Samtidigt är det så att kristendomen uppkom genom att människor trodde att Jesus dog och uppstod.

– I så fall är det ju Allah som genom sitt lurendrejeri har skapat världens falskaste religion. Läs gärna Jesaja kapitel 53 tillsammans efter att du har berättat att detta skrevs 700 år före Kristus. Fråga sedan din muslimske vän vem detta handlar om … †