Kan kärleken mellan man och kvinna skiljas från annan kärlek?
PETER HENRYSSON • Påståendet att äktenskapet har en särställning som samlevnadsform är föremål för ständiga attacker och kritik i vår tid. Hur kan det komma sig? Och varför står kyrkan så dåligt rustad att försvara den klassiska inställningen? För att svara på frågan skall vi försöka sätta in den i ett större perspektiv och se vad som hänt med synen på kärleken.
Brinnande brödrakärlek
MARTIN LUTHER • ”Framför allt ska ni ha en brinnande kärlek inbördes, ty kärleken överskyler många synder.” 1 Petr. 4:8
Att tala till barn i gudstjänsten
BODIL MÅNSSON OCH KRISTINA RUNESON • Denna artikel utgår från föredrag som hölls under ELM-BV:s predikantdagar i mars månad 2006. Den riktar sig alltså till förkunnare, men även mer allmänt till alla i den kristna verksamheten som funderar över barnens roll och plats i den kristna gemenskapen. Det är tankar som vi på olika sätt bör tala vidare om, fundera över och praktisera. Det är svårt, spännande och utmanande. Ordet ”gudstjänst” kan i de flesta fall bytas ut mot ”predikan” eller ”möte” eller annan kristen verksamhet där också barn finns med.
Auktoritet, auktoritär, auktoritativ…
JENS-OLE CHRISTENSEN • ”När andra märker att de kan hålla med mig, vill de att jag ska vara en stark och synlig ledare. När de märker att vi är oense, förväntar de sig att jag är öppen och lyssnande.”
Vad sysslar bibelvetenskapen med? – introduktion och utvecklingsdrag
FREDRIK HECTOR • För många bibeltrogna kristna är bibelvetenskap detsamma som bibelskepticism men få känner egentligen till hur man arbetar vetenskapligt med en bibeltext. Vad ännu färre känner till är det betydelsefulla paradigmskifte1 som ägt rum inom bibelvetenskapen de senaste trettio åren och vad det inneburit för det vetenskapliga studiet.
Mission – ett kärnämne
ERIK J ANDERSSON • I grundskolans sista tre årskurser läste jag tyska som tillvalsämne. Det var jobbigt eftersom vi hade en krävande lärare. Vi kämpade på med glosor och grammatik – ”aus, außer, bei, mit, nach, seit, von, zu”. Det tog tid och kraft för oss som valde tyska. Men just att det var ett tillvalsämne innebar att inte alla var tvungna att läsa ämnet. Hjärnorna bakom läroplanen för den svenska grundskolan hade beslutat att det inte var för alla, utan för dem som ville. Tyska hörde inte till det som varje elev måste ägna sig åt. Denna artikel handlar inte om tyska utan om mission. Den gäller inte den svenske elevens utmaningar utan den kristnes kallelse. Min fråga blir därför: Vem har bestämt att mission är ett tillvalsämne i det kristna livet?